Vilka principer ligger till grund för utformning av skyddade områden?

Svar Hej Anna! Det är stora och komplexa frågor detta, med många inblandade. Jag försöker ge dig ett övergripande svar. Det finns många mer detaljer att förkovra sig i på Naturvårdsverkets webbsidor. Bestämmelser om områdesskydd finns samlat i ett kapitel i miljöbalken. Exempel på detta är biotopskyddsområde, miljöskyddsområde och vattenskyddsområde samt möjligheterna att förklara mark- eller vattenområden som nationalparker och naturreservat. Tillsammans med bestämmelserna om artskydd ska områdesskyddet värna den biologiska mångfalden. De mest kända typerna av områdesskydd är nationalparker och naturreservat. För att bilda en nationalpark gäller följande: ”Ett mark- eller vattenområde som tillhör staten får efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark i syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick.” Motsvarande för naturreservat: ”Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också förklaras som naturreservat.” Andra typer av områdesskydd är naturskyddsområden (kan ej nybildas längre enl. miljöbalken), naturminnen och växt- och djurskyddsområden. Det står försts vem som helst fritt att föreslå ett område till att bli skyddat i någon form. Det har gått trender i vilken typ av natur som skyddas. I början av 1900-talet bildades det storslagna nationalparkerna i fjällnatur. Reservatsbildningen (sedan 1960-talet) har gått från skydd av grusåsar, skärgårdar och hagmarker mot mer skogs- och myrområden. Underlagen till beslut om reservatsbildningar har i många fall utgjorts av inventeringar som genomförts av Naturvårdsverket, länsstyrelser och Skogsvårdsorganisationen. Miljöbalken, som trädde i kraft 1999, lägger en större tyngd vid mål- och resultatstyrning än tidigare miljölagstiftning. Det innebär att prövning och tillsyn av verksamheter och måste beakta de miljöpolitiska målen. Regeringens förordningar och myndigheternas föreskrifter på miljöområdet styrs inte bara av miljöbalkens övergripande syften och hänsynsregler utan också av andra miljömål som inte tagits in i lagtexten. Natura 2000 kanske är ett begrepp som du känner till. Det är ett nätverk som är under uppbyggnad, ett nätverk av värdefulla naturområden som EU-länderna kommit överens om är av särskilt intresse för naturvården. Detta har styrt länsstyrelsernas naturvårdsarbete till stor del de senaste åren. Nätverket ska vara färdigutbyggt år 2004 och i dessa områden ska arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden.