Vad beror skiktningen i våra skogar på och hur skiljer den sig mot den i en regnskog?

Sara
Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen

Hej!

Vad beror skiktningen i våra skogar på? Och hur skiljer sig denna skiktning mot den i en regnskog?

Hej Sara!

Skiktad skog

För att beskriva en skog kan bland annat begreppet skiktning användas:

  • i en enskiktad skog är alla träd är ungefär lika höga och det finns ett tydligt krontak
  • i en fullskiktad skog är träd av alla eller nästan alla höjder blandade med varandra. Ett tydligt krontak saknas och det finns fler små träd än stora
  • i en tvåskiktad skog finns två från varandra tydligt avgränsade höjdskikt, ett överbestånd och ett underbestånd, med var sitt krontak (vanligen är dessa bestånd en övergångsfas i trakthyggesbruket)

Den mesta svenska skogen är i stort sett enskiktad. Orsaken är att den brukas, har uppkommit från hyggen och att nästan alla träd i den uppväxande skogen därför är ungefär lika gamla. Den som sköter skogen har dessutom ofta ambitionen att behålla skogen enkiktad eftersom det är ett effektivt sätt att bedriva skogsbruk. Undantag är om skogsägaren blädar sin skog, det vill säga avverkar i huvudsak de största och en del av de mellanstora träden i en fullskiktad skog. Skogen blir som resultat mer eller mindre fullskiktad. Detta sätt att sköta skog är mycket ovanligt.

En skogsägare kan också dra upp ett nytt skogsbestånd av plantor och småträd under ett utglesat bestånd av fullstora träd (en högskärm eller en fröträdställning) som sedan avverkas. Under en övergångsfas är skogen då tvåskiktad. Detta ingår i trakthyggesbruk och förekommer på ungefär en tiondel av den svenska hyggesarealen.

En liten andel av den svenska skogen är fullskiktad, mer eller mindre. Det är främst granskog i nordvästra delen av landet, i anslutning till fjällkedjan. Det finns två huvudorsaker till att det är så: dels är gran (tillsammans med bok) det svenska trädslag där plantor och småträd kan växa upp bland stora och överskärmande träd, dels är detta ett område där skogsbruk inte bedrivits på alla arealer eller inte särskilt intensivt. Fullskiktad skog finns dessutom fläckvis i landet i formellt skyddad eller av skogsägare frivilligt avsatt skog.

Andra svenska trädslag än gran (och bok) kan inte bilda fullskiktad skog. Det beror på att de är ljuskrävande och om en planta eller ett träd överskärmas av större träd så kommer det att växa mycket långsamt och ibland också konkurreras ut och dö. Typiska sådana trädslag är tall, björk och asp. Om skogen inte är alltför tät (som till exempel en riktigt tät granskog) och i luckor och gläntor finns nästan alltid plantor och småträd som växer långsamt under krontak av stora träd. I den meningen kan en säga att det finns flera skikt också i en stor del av den svenska skogen, men skog där plantor, små och stora träd växer blandat med varandra överallt finns bara i gran och i viss mån i bok.

Skiktning i svensk skog finns i och uppkommer alltså (på lång sikt) i gran som inte brukas med trakthyggesbruk eller som blädas i någon form (dvs att avverkning bara sker bland stora och mellanstora träd). Gran är ett trädslag som kan växa upp ”underifrån” i de flesta svenska skogar, och gör det också vilket är ett problem i många naturreservat som på sikt kan bli mer och mer grandominerade. Plantor och småträd av andra trädslag än gran som växer under medel- eller fullstora träd finns i de flesta skogar, utom de allra tätaste. De benämns sällan som skiktade, men har ju faktiskt träd i mer än ett höjdskikt.

Det finns många typer av regnskog så detta blir en enkel beskrivning och jämförelse:

I en regnskog finns nästan alltid ett tätt krontak som bildas av träd som är runt 30-45 m höga. Ovanför krontaket kan enstaka riktigt stora trädindivider sticka upp, men det är krontaket som påverkar de träd och annan vegetation som finns under. I det som ibland kallas mellanskikt finns ganska lite fotosyntetiserande vegetation. Orsaken är att endast en lite del (kanske 5 procent) av ljuset tränger ner genom krontaket.

Regnskogen kan därför, när det gäller skiktning, i viss mån liknas med en ganska vanlig beståndsform för svensk skog. Båda skogarna är enskiktade och under finns inte särskilt mycket trädvegetation. I svensk skog kan gran växa upp under överskärmande träd (granen är skuggfördragande, fördrar – står ut med – skugga) men plantor och småträd av andra trädslag för mestadels en tynande tillvaro under överskärmande träd. I regnskogen finns endast enstaka småträd under krontaket och träd kan bara växa sig stora om det bildas luckor i skogen genom att stora träd faller omkull eller efter brand (ovanligt).

I regnskogen finns ibland ett skikt av riktigt höga träd som sticker upp över krontaket. En parallell till det i svensk skog är de naturvärdesträd som sedan 90-talet lämnas på de flesta hyggen och som kommer att stå som ”överståndare” i den uppväxande skogen och på det sättet också bidra till skiktning i skogen.

Läs mer om skiktad skog och blädning i Skogsskötselserien, kapitel 1 (Skogsskötselns grunder och samband) och i kapitel 11 (Blädningsbruk), via länken längre ner på sidan.

Clas Fries, Skogsstyrelsen

Publicerad: