Vad beror fototropism och gravitropism på?

Svar Växter behöver liksom djur orientera sig i rummet för att hitta de naturresurser som de livnär sig av. Växter livnär sig av koldioxiden i luften, av solljuset och av olika mineralnäringsämnen och vattnet i marken. Koldioxiden kommer med luftrörelser till växten och behöver inte sökas upp. Men solljuset är i allmänhet en starkt begränsande resurs och måste sökas upp: växter beskuggar vararandra, eller om man så vill, konkurrerar om ljuset. Som en följd av konkurrensen har växter utvecklat en förmåga att växa i riktning mot ljuset (fototropism). De unga skotten växer i riktning mot ljuset så att bladen får tillgång till så mycket ljus som möjligt. Ett pigmentsystem i skottspetsen uppfattar från vilket håll ljuset kommer. Detta aktiverar i sin tur kemiska signaler som överstimulerar tillväxten på skuggsidan av skottspetsen. Snabbare tillväxt på skuggsidan än på solsidan får spetsen att böja sig i riktning mot ljuset.

På motsvarande vis är gravitropismen ett uttryck för behovet av att orientera sig i marken: först ska rötterna växa rakt ned i marken och sedan ska de så effektivt som möjligt exploatera marken, d.v.s. utbreda sig horisontellt. Rotspetsarna känner av sitt läge i förhållande till tyngdkraftens riktning eftersom de är utrustade med "känselkroppar" i form av små stärkelsekorn.