Skogens dag som arrangeras årligen av Norra Skogsklubben hade lockat närmare 130 deltagare. Efter att ha delat ut SkogsOskar till Lorentz Andersson (separat artikel),
inledde Per Persson, nypensionerad skogsvårdsschef på SCA med historiken om hur contortatallen introducerades i Sverige. Pionjärer var skogsvårdscheferna Stig Hagner, SCA och Roland Nellbeck, Iggesund. Contortatallen har sin naturliga hemvist i västra Nordamerika Contortatallen introducerades i Storbritannien i mitten av 1800-talet. De första försöksplanteringarna i Norden utfördes i Finland 1910 av statsrådet Tigerstedt. Dessa planteringar hade snabb tillväxt, vilket inspirerade till fortsatta odlingsförsök i både Finland och Sverige. De äldsta försöksplanteringarna i Sverige etablerades 1928. Problem med instabilitet och svampskador (gremmeniella) uppmärksammades
i contortaplanteringar i slutet av 1980-talet, som regel beroende på felaktigt plant- och mark-val. Detta har medfört att intresset för contortaodling har minskat. Nu får högst 14 000 ha contortatall planteras varje år och endast mellan latituderna 60°N och 68°N, förutom i Värmland och Örebro län där contortatall får odlas ner till 59°30’N. Det skogsodlingsmaterial som rekommenderas har sitt ursprung i contortatallens nordligaste utbredningsområde i norra British Columbia och Yukonterritoriet. Plantproblemet anses vara överspelat. Dagens täckrotssystem har utvecklats och plantorna växer rakt och bildar jämna rotsystem. Totalt har vi nu mer än 500 000
ha med contortatall i Sverige. En hel del är uppe i gallringsbar ålder. De bör gallras ganska tidigt och försiktigt (11-14 meters övre höjd). Den andra gallringen bör komma ganska snabbt., inom 7-8 år, vilket med för stora belastningar på avverkningslagen och kräver god tajming och resurser. För SCA.s del blir t.ex.75-100 miljoner skogskubikmeter virke tillgängligt under de närmaste 50-60 åren, sade Magnus Andersson, SCA. 40% mer än tall- och det kan bli mer
Redan nu producerar contortatall närmare 40 % mer än svensk tall på likartad mark. Johan Kroon, Skogsforsk i Sävar berättade att contortatallen går snabbt att förädla eftersom den blommar tidigt. Ganska snart har vi contorta som producerar 50% mer än svensk tall.
Avverka contorta
Contortatallen har ofta sega kvistar längst efter stammen, vilket ställer nya krav på skördar-utrustningen. Stammen bräcks lätt. Eftersom contortatallen växer snabbt bildas i jämförelse med svensk tall ”frodvuxen” ved. Fiberlängd och kvalitet ligger mycket nära svensk tall och gran. Men själva veden upplevs ofta som sprödare än annan ved. -SCA har i samarbete med maskintillverkare utvecklat skördaraggregat som är anpassade till contortan. Genom att skärpa upp kvistknivarna och ge dem en annan profil, har man kommit tillrätta med det mesta av kvistningsproblemen, berättade Tomas Johansson, SCA. Finns det avsättning?
Finns det då avsättning för virket? Ja, de försök som har gjorts visar att contortan fungerar som sågtimmer med en kvalitet fullt jämförbar med planterad svensk tall (Jerry Larsson, SCA). Omfattande provsågningar har gjorts samt en hel del vidareförädling. Contortatall är något svagare än vanlig tall, varför den antagligen är något sämre som konstruktionsvirke än vanlig tall. Slutresultatet av provsågningarna blev dock till stor belåtenhet för SCA.
Contortan är formstabil, med färre deformationer och sprickor än svensk gran och fura. -Den torkar också snabbare i virkestork än vanlig tall , men kan lätt återfuktas, vilket man får se upp med vid lagring om man vill ha kvar snickeritorrhet (8-12% fuktkvot). Eftersom den har fina kvistar lämpar den sig för synligt virke i form av innerpaneler och limfog. Tack vare det långa avståndet mellan kvistarna behövs färre fingerskarvar i komponenter av contorta jämfört med gran och tall, | | Tester har också gjorts med massatillverkning
och contortan har visat sig fungera både för kemisk och mekanisk massa. Redan i dag framställer Östrands massafabrik en speciell CTMP-kvalitet som består av 100 procent contorta.
– Med tanke på de volymer som finns inom SCAs bestånd kommerden industriella förädlingen att utvecklas, så visst kommer det att finnasen efterfrågan, tror SCA. Contortan och miljön
Enligt Ola Kårén, Holmen Skog hotar inte contortan miljön i någon betydande omfattning. Skillnader avseende fauna och flora i contortaskog jämfört med tallskog är inte stora. Möjligen finns något färre arter på contorta eftersom den har tunnare bark som kan försvåra vissa insekters reproduktion.De kraftiga kottarna, samt de mindre fröna missgynnar
– större korsnäbb, – bändelkorsnäbb,
– större hackspett. Det finns något mindre antal örter i contortaskog på grund av täta bestånd och därmed mindre ljus på marken. Förnaproduktionen är lik talllens men har en större andel barr som bryts ner långsammare. Contortan självsår sig, men inte i någon större omfattning. Det största uppslaget förekommer i vägkanter längs skogsbilvägar utmed contortabestånd.
En miljökonsekvensbeskrivning
för contortaodling gjordes senast 1999 av Skogforsk. Det som framförallt togs upp var
– Markens uthålliga produktionsförmåga lär jämbördig med tallskog, men ligger varaktigt på en högre nivå. Mykorrhizafloran är likartad med tall. man hittade 122 arter, varav 21 enbart på tall samt 14 arter enbart på contortatall. De flesta svamparterna går på flera trädslag. Det är osannolikt att långsiktig produktion påverkas negativt av contortatall. – Biodiversitet på träd-, bestånds- och landskapsnivå.
– Självspridning och hybridisering (sprids även utan brand men hybridiserar ej)
– Skadegörare
– Scenarier och ”dos-responsförhållanden En slutsats från MKB:n är att contortabestånd producerar mer trädbiomassa men mindre av annan biomassa, utan att överexploatera befintliga resurser. Det finns dock ett forskningsbehov av att se över de långsiktiga effekterna. Än så länge finns det dock för få gamla bestånd att studera. Gällande effekter på landskapsnivå med avseende på biologisk mångfald finns än så länge ett dåligt faktaunderlag att luta sig mot. För att vara på den säkra sidan ta god miljöhänsyn och genom en god landskapsplanering undvika att alltför stora sammanhängande arealer beskogas med contortatall. Certifiering
Frågan om användning av främmande trädslag behandlas även inom ramen för de certifieringssystem som används i Sverige, FSC respektive PEFC. Inget av systemen utesluter användning av främmande trädslag. För contorta har man dock ännu inte tagit slutlig ställning. Risker med contortaodling: Kunskap och erfarenheter.
Per Hansson, skogspatolog på SLU berättade om gremeniella-angreppen på contortatall som blommade upp i slutet av 1980-talet.
Contorta-planteringar har drabbats av dessa bakslag, framför allt när plantor av felaktig tursprung har använts eller när contortatall planterats på olämpliga marker eller i områden med så kärvt klimat att även svenska trädslag haft låg överlevnad. De har dock visat sig att de angripna träden ofta har överlevt, trots att endast en liten sidogren återstod. Contortatall har hittills visat sig vara tämligen motståndskraftig mot inhemska skadegörare och sjukdomar. Förutsättningen är att man använder lämpliga provenienser med tillräckligt hög härdighet. Finns det då risk för att patogener från ursprungslandet i väster kan leta sig till Sverige ? Den idag aktuella Mountain Pine Beetle som dödat träd motsvarande mer än en miljard kubikmeter barrträd i västra Canada, kan den nå Sverige och vad händer då? En viktig skillnad är att vi till skillnad från västra Canada har unga och vitala bestånd med hög motståndskraft. Bedömningen är att den inte skulle kunna ställa till med så mycket i Sverige. Vi har dessutom en fungerande infrastruktur som kan användas för att bekämpa skadeangrepp på ett helt annat sätt än man kan göra i de glest befolkade gigantiska väglösa områdena i British Columbia. Slutsatsen av Skogens dag blev att det går ganska bra för contortan och vi har byggt upp mycket kunskap om hur den ska hanteras. Det var något som ett par pensionerade revirförvaltare från gamla Domänverket konstaterade
-”Tänk om vi hade vetat det här på -80-talet, vad många misstag vi kunnat undvika!”
En intresserad lyssnare var professor emeritus, samt före detta skogsvårdschef på MoDo, Fritz Bergman som fyller 89 år till hösten |
