Oxel

Oxel (Sorbus intermedia)

▶ Oxeln anses uppkommen i Sverige ur korsningar mellan rönn eller tyskoxel och vitoxel.
▶ Ljuskrävande och gynnas av kalkhaltig jord. Växer företrädesvis i kulturlandskapet och hittas ofta vid gamla torpställen.
▶ Har ett djupt rotsystem och är vindhärdig. Lämpar sig därför bra som läskydd. Tål saltstänk och sträng kyla.
▶ Växer långsamt men kan bli uppåt 20 m hög på bra mark, men mer normalt är 10- 15 m.
▶ Blommar med vita blommor i juni och skenfrukterna (oxelbären), som mognar i september, är avlånga och orangeröda med en sötaktig smak.
▶ Veden är gulvit utan synlig kärna. På äldre träd kan det i centrum utvecklas en oregelbunden mörk ved som troligen är förstadium till röta.
▶ Virket har historiskt använts till maskindelar och detaljer utsatta för hårt slitage och tryck. Tidigare tillverkades också tumstockar av oxel.
▶ Används idag av konsthantverkare och slöjdare. Ska också vara det bästa virket till käglor och klot för bl.a. bowling.
▶ Tål klippning och är därför utmärkt till tuktade häckar. Odlas ofta som park- och alléträd.
▶ Oxelbären är omtyckta av fåglar som t.ex. sidensvans.

Populära frågor i Frågelådan om oxel
Sök bland frågor och svar om oxel

Faktablad som du kan skriva ut
Ladda ner info-blad om Oxel som pdf-dokument som du kan skriva ut.

Läs mer om den svenska skogen här på SkogsSverige
Läs mer om hållbart skogsbruk här på SkogsSverige