Skogshistoria

skogshistoria

Skogen var illa ute - nu en av Sveriges viktigaste tillgångar

I århundraden har skogen varit Sveriges viktigaste naturresurs. Sveriges skogar var dock i ett uselt skick och rejält skövlade i slutet av 1800-talet. Vändningen kom med 1903 års skogsvårdslag – den första moderna skogsvårdslagstiftningen i världen. Omfattande återplanteringar inleddes. Och idag har Sverige mer skog än någonsin – en fantastisk framgångssaga.

 

Sveriges skogar var rejält skövlade i slutet av 1800-talet. Århundraden av svedjebruk, bergsbruk – som slukade enorma mängder skog – och framväxten av sågverksindustrin hade lett till en stor bristsituation. Det blev allt längre avstånd för att trygga vedförbrukningen till smedjor och hyttor. Detta ledde fram till insikten om att återplantera och på nytt bygga upp Sveriges skogsbestånd. Den formella vändpunkten kom i och med 1903 års skogsvårdslag som ansågs vara världens första moderna skogsvårdslag.

 

Den bärande idén i skogsvårdslagen var kravet att återplantera efter avverkning. ”Skogsbrist” finns dock omnämnt redan på 1600-talet. År 1855 tillsattes en skogskommitté med uppgift att förhindra en framtida skogsbrist. Samtidigt växte insikten allt starkare om vad skogarna kunde betyda för landet. Men det dröjde till år 1903 innan lagstiftning fanns på plats.

 

Att plantera skog blev något av en folkrörelse. Stora skaror människor drog ut i naturen och planterade skog. Det var skolklasser, det var ideella skogsvårdsföreningar. En del minns kanske gamla svartvita journalfilmer från SF som visar detta. Skogssällskapet bildades exempelvis för att återbeskoga västkusten.

 

I det gamla bondesamhället nyttjades skogen till en början för husbehovsvirke som exempelvis brännved, byggnadsvirke, slöjdmaterial och stängselvirke. Björknäver var länge otroligt viktigt för taktäckning och björkveden användes som råvara till en mängd husgeråd och redskap. Bland förädlade produkter från skogen tidigt kan nämnas trätjära, träkol och pottaska. Träkolet var en viktig förutsättning för Sveriges järnproduktion och exporten av järn. I mitten av 1800-talet, med sågverksnäringens expansion, fick skogen ett industriellt värde. Det rationella skogsbruket som växte fram har också mycket påtagligt påverkat landskapsbilden och de skogliga ekosystemen både direkt och indirekt.

 

Läs mer: "Skogen är formad av historien" (Skogskunskap.se) 

Vill du veta ännu mer? Det finns ett femtiotal museer i Sverige som belyser skogsbruk och trähantering. 16 av dessa har gått samman i Museinätverket Skog & Trä med mål att synliggöra det historiska arv som finns på vitt skilda platser i landet. På nätverkets sida hittar du till dessa muséer.

  Museinätverket Skog & Trä

Skogshistoriska sällskapet bildades 1990 i syfte att ta vara på och sprida kunskap om skogens historia. Begreppet "skogshistoria" rymmer nästan hur många aspekter som helst – från de första träden som slog rot i vårt land, via sågtimmer och trätjära till flottning till papper, kalhyggen och biologisk mångfald. Skogshistoriska sällskapet berättar på sin webb om några av dem. Bland annat sammanfattas skogsanvändningen århundrade för århundrade - från medeltid till 2000-tal. 

  Skogshistoriska Sällskapet

Historiska data om tillståndet i landets skogar hittar du hos Riksskogstaxeringen som har samlat in data om Sveriges skogar sedan 1920-talet.

Riksskogstaxeringens långa tidsserier  

I Lantbruksuniversitetets (SLU:s) mediabank kan du söka bland 5 000 digitaliserade bilder ur svensk skogshistoria. De flesta bilderna består av svartvita foton tagna mellan 1900 - 1963. Databasen har senare kompletterats med nyare bilder tagna fram till och med 1990-talet av vilka flera är i färg.

Historiska skogsbilder  

Här på SkogsSveriges sidor kan du läsa om hur du går till väga för att göra din egen tjärdal. Du kan också läsa om handsågens långa historia. 

Uppdaterad: