Skogen & ekonomin

Skogen och ekonomin

Skogen genererar olika ekonomiska värden

Skogsnäringen är en viktig basindustri och en stabil ryggrad i den svenska utrikeshandeln. På många håll i landet är det en fortsatt livskraftig skogsnäring som med sina arbetstillfällen fortfarande är en lokal och regional motor som håller mången glesbygd vid liv. Det gäller hela kedjan från skogsbruket till industridelen med massaindustri, pappersindustri och sågverk. Med sin förnybara råvara kan skogsindustrin och skogsindustrins produkter också spela en nyckelroll för att förverkliga det hållbara och kretsloppsanpassade samhället. Skogsnäringen är också viktig när det gäller förverkligandet av en cirkulär ekonomi.

Under sommaren 2020 presenterade regeringen sin strategi för cirkulär ekonomi efter en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna – de partier som har budgetsamarbete med den sittande regeringen. Det arbetet måste också bedrivas på EU-nivå där möjligheten att ersätta fossilt med biobaserat ofta glöms bort i diskussionerna om ökade cirkulära flöden. Den fortsatta utvecklingen kring cirkulär ekonomi blir viktig att följa fortsättningsvis.

Skogen har länge gett oss råvaran till papper och trävaror. Skogsbrukets restprodukter ger oss också förnybar energi.  Den förnybara skogsråvaran kan utöver det bidra i omställningen av Sveriges ekonomi från fossilberoende till biobaserad och kretsloppsanpassad. Forskning och utveckling pågår inom många områden för att ta fram nya innovativa och klimatsmarta produkter med den svenska skogen som råvarukälla. Och det går snabbt framåt. Dessutom värderas andra nyttor som skogen och naturen ger samhället allt högre, så kallade ekosystemtjänster som klimatreglering, vattenrening eller insektspollinering. Kort sagt – skogen är betydelsefull för landets ekonomi på flera olika plan.

Skogsnäringen en betydande del av samhällsekonomin 

Enligt Skogsindustriernas statistik var det totala exportvärdet från skogsnäringen cirka 150 miljarder kronor år 2019. Det fördelas så här:

  • Papper 74 miljarder
  • Sågade trävaror 29,5 miljarder.
  • Pappersmassa 26 miljarder.
  • Pappersprodukter (hygienartiklar, tapeter, kuvert och förpackningar mm) 11,3 miljarder.
  • Förädlade träprodukter 8,5 miljarder.

 Om vi tittar på den svenska industrins totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde,  varierar skogsnäringens andel mellan 9-12 procent.

Det som traditionellt kallas skogsnäringen, det vill säga skogsbruket och skogsindustrin, spelar stor roll i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Enligt siffror från Skogsindustrierna (år 2020) ger skogsnäringen idag direkt sysselsättning till runt 70 000 personer i landet. Räknar man in underleverantörer och kringverksamheter sysselsätts uppemot 200 000 personer. Skogsbranschen är också exportintensiv och bidrar positivt till den svenska handelsbalansen. Sverige var år 2019 sammantaget världens femte största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Störst är Kanada och USA. 

På branschorganisationen Skogsindustriernas webbsida hittar du ekonomiska fakta om skogsbranschen

Skogsnäringen spelar också en nyckelroll i utvecklingen mot en mer hållbar samhällsekonomi, eller till det som allt oftare i debatten kallas en ”biobaserad ekonomi”. Det handlar om att vår ekonomi i högre grad måste baseras på råvaror och produktionssystem som är förnybara och resurssnåla. Detta för att minska beroendet av fossila råvaror och minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Redan idag produceras till exempel biodrivmedel och textilier av förnybar skogsråvara. Vi ser allt fler produkter som ”gröna” kemikalier och kompositmaterial som är baserade på skogsråvara eller annan förnybar råvara istället för fossil råvara.

Skogsindustrin har tagit fram en gemensam vision om att vara motorn i en sådan biobaserad samhällsekonomi, med sikte på år 2035. 

Läs mer om Skogsindustriernas vision för en biobaserad samhällsekonomi

Läs mer om skogen i bioekonomin här på SkogsSverige

”Ekosystemtjänster” värderas allt högre i samhällsekonomin

Men det är inte bara som källa till förnybar råvara som skogen genererar stora värden för samhället. På senare tid har samhällets beroende av ”ekosystemtjänster” uppmärksammats allt mer både internationellt och i Sverige. Med ekosystemtjänster menas de nyttor som människor får från naturen som pollinerande insekter, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning eller bildandet av bördig jord för produktion av mat. Skogsekosystemen bidrar till exempel till att reglera vårt klimat och rena vårt vatten. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) är ett globalt initiativ med syfte att uppmärksamma de ekonomiska värdena av biologisk mångfald och fungerande ekosystem och vad det kostar samhället ekonomiskt när dessa värden utarmas eller försvinner.   

Även i Sverige vill regeringen öka kunskapen om hur beroende människan är av naturen och de tjänster som den ger som ett led i arbetet att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål. 

Läs om miljömålen på Sverigesmiljömål.se

Läs om ekosystemtjänster på Naturvårdsverket.se
 

För 330 000 privatpersoner är skogen en del av privatekonomin

Hälften av den svenska skogsmarken ägs av privatpersoner. Detta brukar kallas familjeskogsbruket och består av cirka 330 000 skogsägare som svarar för 60 procent av avverkningarna i Sverige. Som skogsägare är man per automatik företagare. De flesta skogsägare driver sin verksamhet i enskild firma där den privata ekonomin och näringsverksamheten är tätt sammankopplade. Många enskilda skogsägare är organiserade i någon av landets skogsägarföreningar: Norra Skog; Mellanskog eller Södra Skogsägarna. Föreningarna bevakar de enskilda skogsägarnas näringspolitiska intressen, verkar för ett aktivt och miljömedvetet skogsbruk och förmedlar medlemmarnas virke till skogsindustrin. LRF Skogsägarna företräder dessa föreningar och familjeskogsbrukets intressen på riksplanet.

Skogen och skogsbruket en grund för landsbygdens ekonomi

Skogen och skogsnäringen har som nämnts stor regional betydelse och skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Inkomster från det egna skogsbruket är för många grunden för att kunna bo och verka på landsbygden. Skogsindustrin är också en ledande industrigren i många av de län som har svårigheter med avfolkning och en svag arbetsmarknad. 

Dessutom representerar friluftslivet i Sverige stora ekonomiska värden och naturturism är en växande näringsgren. Efterfrågan på naturupplevelser ökar både bland svenska och utländska besökare och ofta är det skogens miljöer som är basen för naturbaserade turistföretag på landsbygden.

I norra Sverige är rennäringen beroende av skogen. Renskötselområdet delas in i året-runt-marker och vinterbetesmarker. Enligt Riksskogstaxeringens siffror är ungefär 60 procent av arealen inom renskötselområdet produktiv skogsmark och på denna yta bedrivs alltså rennäring och skogsbruk parallellt. Rennäringen är en exklusiv rättighet för samerna och en viktig del av det samiska kulturarvet.

Läs om rennäringen i Sverige på Sametingets webbplats, www.sametinget.se

Uppdaterad: