Returpappersmassa

Returpapper är en utmärkt fiberråvara för vissa produkter. Returfibrerna är dock inte lika starka och spänstiga som nya fibrer. Returpapperet innehåller föroreningar av sådant slag som man slipper då man använder ved: plast, metall, trycksvärta, nätryggar från böcker och mycket annat. Det finns dock välutvecklade system för att avskilja dessa.

Returfiberanläggning

Figur 19 visar en returfiberanläggning för rening av returpapper och tillverkning av returpappersmassa med dess olika delprocesser.

Upplösning. Returpapperet kommer till fabriken som balar. Dessa löses upp i vatten i en trågupplösare med knivförsedd rotor i botten. Massakoncentrationen kan vara 3-6 procent eller 12-15 procent beroende på typen av upplösare.

Grovrening. Skrot och grövre föroreningar avskiljs redan i upplösaren och reningen fortsätter i ett försileri med silar och virvelrenare.

Avsvärtning. Därefter följer avsvärtning där tryckfärg tas bort från returfibrerna. För att färgen skall lossna lättare tillsätts kemikalier – natriumstearat med flera. Därefter pumpas massan till ett reaktionskar där kemikalierna får tid att påverka bindemedlet i tryckfärgen. Massan späds till cirka 1 till maximalt 3 procent koncentration och pumpas till en flotationsanläggning som består av ett antal celler ovanpå varandra (kan även ligga bredvid varandra). Massan går in i den översta cellen och strömmar nedåt från cell till cell. I cellerna blåses luft in som finfördelas till blåsor i massan (en enkel beskrivning är att trycksvärtan tvättas bort med tvål och luft). Luftblåsorna fäster på färgpartiklarna så att de flyter upp till ytan som ett skum. Det krävs att partiklarna inte är för små. Därför tillsätts en lösning av kalciumklorid eller kalciumhydroxid som med stearatet bildar en kalktvål. Denna absorberas av färgpartiklarna och gör att de slår sig samman till större enheter. Skummet leds bort och förtjockas och går sedan till förbränning tillsammans med annat avfall från processen.
Resultatet av avsvärtningen påverkas av trycksvärtans ålder. För att uppnå bra resultat utan fläckar får trycksvärtan ej vara äldre än två månader.

Efterrening/Förtjockning. Den avsvärtade massan slutrenas i ett eftersileri. Därefter pumpas den till en anläggning för varmdispergering där vaxar, klister och andra plastiska ämnen avlägsnas. Massan avvattnas då i en press och värms upp med ånga till cirka 100°C och bearbetas sedan i en defibrör, så att de oönskade ämnena lossnar från fiberytorna.

Om massan skall blekas sker det med väteperoxid. Ibland tillsätts peroxiden redan vid upplösningen av papperet. Det är dock inte så effektivt eftersom temperaturen där är låg. Vanligare är därför att det finns ett särskilt peroxidbleksteg där temperaturen är cirka 50°C.

Ett problem speciellt för returfibermassan är så kallade stickies. Det är termoplastiska föroreningar som kan bli kvar i den renade returfibern. De kommer från självhäftande kuvert och latex i bestrykningar med mera. Även mycket små mängder sticktes i massan kan störa driften i pappersmaskinen. De fastnar i filtar och pressviror och orsakar stopp för rengöring. Flotationen vid avsvärtningen har visat sig vara effektiv för att ta bort de flesta av dessa sticktes.

10-20 procent av returpappersmängden hamnar i olika rejektflöden och i avloppsvattnet före dess rening. Dessa rejekt avvattnas och pressas till 25-30 procents torrhalt. Avfallet körs på tipp eller bränns upp.

Avloppsvattnet renas biologiskt, dels utan lufttillförsel, dels i luftade dammar. Genom dessa processer reduceras avloppsvattnets halt av biologiskt syreförbrukande substanser med mer än 90 procent.

Energianvändning
Trots att anläggningarna kan vara ganska olika är det inte stora skillnader i energiförbrukning.

Typiska elförbrukningar är:

  • uppslaggning och grovrening, 55 kWh/ton
  • silning och virvelrening, 85 kWh/ton
  • avsvärtning, 45 kWh/ton
  • varmdefibrering, 40 kWh/ton.

Dessutom tillkommer förbrukning för bland annat reningsanordningar. Den totala elförbrukningen uppgår till 250-400 kWh/ton.

Källa: Jirvall, Nils (red.) (1995). Miljöinfo från Skogsindustrierna. Stockholm, Media express.

Veden och fibern
Mekanisk massa
Kemisk massa
Sulfitmassaprocessen
Sulfatmassaprocessen
Sulfatmassafabrikens kemikalieåtervinning
Nya processer ger lägre utsläpp
Returpappersmassa
Papperstillverkning

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb