Uppföljande debattinlägg angående älgens kostnader

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Den 20 mars publicerade SkogsSverige ett debattinlägg som refererade till artikel i nt.se angående skogens avkastning och älgstammens storlek. Denna hade skickats in av Mikael Kuylenstierna, markägare Landsjö och Jan Persson, jägmästare och förvaltare, Memmings Häradsallmänning. SkogsSverige har nu fått ett uppföljande debattinlägg av Lars-Magnus Trozelli, Skogsägare Björnsnäs Gård m.fl., Johnny Johansson, Skogvaktare, förvaltare privatskog. De har en annan uppfattning i denna fråga. "Vi har inga problem att efter slutröjning få bestånd som nyttja hela markens produktionsförmåga. Efter gallring har vi också tillräckligt med bra stammar för timmerproduktion. Någon hjälpplantering på grund av viltbetning har vi aldrig behövt göra däremot efter snytbaggeskador och vindfällen. Viltet äter och några extrema klövviltstammar är ingen betjänt av, toppen på älgstammen var i Östergötland för c:a 25 år sedan. Länets mål på 5-9 älgar i vinterstam tror vi är en bra stam. Lokala avvikelser får hanteras lokalt." /Läs hela debattinlägget här på SkogsSverige

Debattinlägg angående "Älgens kostnader" ! (som publicerades den 20/3 refererande till artikel i nt.se). Detta debattinlägg publiceras i oredigerat skick.

Mikael Kuylenstierna och Jan Persson överför älgbetesskador från en vinterståndort i Furudal (norra Dalarna) till Landsjö och Memmings Häradsallmänning.
Studien från älgens vinterkoncentrationsområde i Furudal inleddes 1979
och där fanns under 70-talet och första halvan av 80-talet upp till 90 älgar på 1000 ha. Tallen blev under många år extremt hårt betad på området. Slutsatserna av försöket är många, ex stora tillväxtförluster. Man kan också förvånas över att så extremt betade tallar överlevt. Barkskador på upp till halva tallarnas diameter övervallades och växer till timmer.

Detta är ett extremt område med en koncentration av vandringsälgar därför säger SLU-s forskare: Kunskapen om hur det ser ut på vanliga marker, alltså inte vinterkoncentrationsområden, är dock i stort sett obefintlig. Därför startar vi ett projekt som ska täcka den kunskapsluckan. Projektet startar 2012.

Hur kan man överföra data från Furudal till Memmings och dessutom räkna om det i kronor per älg? I Östergötland finns inte vandringsälgar, snödjupet är mindre, vintern kortare och tallen växer fortare ur älgbeteshöjd m.m.
Målet för älgstammen är 5-9 st på 1000 ha i Östergötland. Mindre än 10 % av vinterstammen i Furudal.

I en känd bok står det bygg inte hus på lös sand.
En skjuten älg kostar allmänningen 100 000 kr i skogsskador sen räknar man ut att för landet blir det 6 miljarder?  Vi skjuter nästan 100 000 älgar om året i Sverige varför blir det inte 10 miljarder då eller är inte vår skog lika mycket värd?

Här bygger Jan och Mikael kostnadskalkyler inte ens på sand utan på grumligt vatten.
Vi har i Östergötland en bonitet (markens produktionsförmåga över tid) på 8,1 m3sk/ha och år. Tall räknas som lämpligt träslag upp till drygt 6 m3sk/ha sen är gran lämpligare .
Träslagsfördelningen är 41 % tall, 41 % gran, 9 % björk och 9 % övriga träslag i Östergötland. Efter boniteten borde vi ha haft mindre tall och mer gran. Träslagsfördelningen stämmer inte med vad som planterats utan mycket skog har självföryngrats.
Tillväxten i länet har hela tiden ökat enligt Riksskogstaxeringen och skogsägarna har kunnat öka avverkningen konstigt att Memmings inte fått del av tillväxtökningen.
Skrämselpropagandan om betesskador på tall gynnar inte viljan att föryngra med tall. Vår erfarenhet är att med plantering, självföryngring och med mycket plantor per ha, går det att få fram tallskog även med goda klöviltstammar.

Vi har inga problem att efter slutröjning få bestånd som nyttja hela markens produktionsförmåga. Efter gallring har vi också tillräckligt med bra stammar för timmerproduktion. Någon hjälpplantering på grund av viltbetning har vi aldrig behövt göra däremot efter snytbaggeskador och vindfällen.
Viltet äter och några extrema klövviltstammar är ingen betjänt av, toppen på älgstammen var i Östergötland för c:a 25 år sedan. Länets mål på 5-9 älgar i vinterstam tror vi är en bra stam. Lokala avvikelser får hanteras lokalt.
Forskningen som startar under året ser vi fram mot och hoppas på mer kunskap om samspelet i naturen.

Vi har ingen förutfattad mening om hur det optimala brukandet av skog och viltstammar skall vara . Torparna kunde förr odla havre på sina små åkrar i skogen då ska vi kunna odla tall och ha klövvilt i skogen.

Lars-Magnus Trozelli, Skogsägare Björnsnäs Gård m.f., och  Johnny Johansson, Skogvaktare, förvaltare privatskog.

Johnny tel: 011 880 80, mobil: 070 609 02 74
Lars-Magnus tel: 011 600 20, mobil: 070 533 84 84

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • Axel Ljudén oc Albin Nyström är jägmästarstudenter och har tillsammaans med två till skapat Barkborrekollen

    Jägmästare skapade Barkborrekollen som ger skogsägare koll

    Kategorier: Forskning & utbildning
    - Vi är ett gäng Jägmästare, två som fortfarande pluggar, en färdig och två programmerare. Vi är tekniskt orienterade och tycker det är mycket intressant hur olika tekniska lösningar kan användas för att öka förståelsen för och tillgängligheten till skogen. Vi startade Ecotype AB – för cirka ett år sen med målet att få ut fler i skogen och öka kunskapen kring den.
  • Jägmästarstudenter som säljer Skogis-granar i Stockholm 2020.

    Träffa en jägmästarstudent och köp en Skogis gran!

    Kategorier: Forskning & utbildning, Julgranar
    Varje år åker ett gäng jägmästarstudenter som studerar tredje året vid Sveriges Lantbruksuniversitet till Stockholm för att sälja julgranar. I år blir det alltså 57:e året som jägmästarstudenter säljer julgranar samt levererar julgranar till hovet. Fram till den 22/12 pågår försäljningen!
  • Tobias Barrstrand och Jonathan Andersson har startat företaget Skogspartner

    Skogsmästare och jägmästare förser branschen med innovativa hybridplaner

    Kategorier: Forskning & utbildning, Skog
    Tobias Barrstrand har startat företaget Skogspartner som förser skogsägare med ”hybridplaner baserad på laserburen skogsdata och simuleringar i Skogsanalysen” där han samarbetar med Jonathan Andersson. / SkogsSverige
  • Avsnitt 2 ur säsong 2 av ”SCAs ingenjörspodd"

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Dags för avsnitt två av ”SCAs ingenjörspodd”. Våra poddvärdar Therese, Ludvig och Linnea får besök av Robin Ferm, en student på Chalmers som i somras fick det spännande uppdraget att sommarjobba som chef på SCA. Att sommarjobba har alla poddvärdarna erfarenhet av, men inte i rollen som chef! / SCA
  • Skogspartner lanserar flygburen laserdata för skogsbruksplaner

    Skogspartner först ut med hybridplaner

    Kategorier: Skog
    Flygburen laserdata används traditionellt i förtolkning och ger stöd i fält när man sedan gör mätningar. Den stora, och tidskrävande, delen av skogsbruksplaneringen är mätningar i fält där 10000 hektar normalt kan ta upp till ett år att kartlägga. Men ny laserdata i kombination med Skogsanalysen ger nya möjligheter och nu lanserar Skogspartner sitt nya digitaliserade sätt att göra Skogsbruksplaner under namnet hybridplan. / Skogspartner
  • Föreläsarna på jubileet och specialisterna i Frågelådans expertpanel fick ett glasunderlägg i björk med jubileumslogotypen på.

    Jubileet visade på SkogsSveriges viktiga betydelse för dig, mig och skogssektorn

    Kategorier: Skog
    Kunde du inte ta del av det digitala jubileet får du möjligheten här! Temat för jubileet var utbildning och rekrytering med förändrade skogliga utbildningar och skoglig forskning. En Jägmästare och en Skogsmästare berättade om utbildningen, sina yrken och hur de arbetar för SkogsSverige. Se filmen från evenemanget och läs igenom presentationerna.
  • Publishingpriset 2020 gick till filmen "Aspen producerad av Bitzer, Skogforsk och SLU

    Filmen ”Aspen” tog hem det prestigefyllda Publishingpriset 2020

    Kategorier: Skog
    Skogsfilmen omnämns särskilt för sin nyskapande interaktivitet och har producerats av Bitzer Productions AB tillsammans med Skogforsk och SLU.
  • Årets stora trender är självplock och rödgran!

    Kategorier: Julgranar
    Danske Banks skogsexpert Johan Freij spår kraftig försäljningsökning av äkta julgranar. / Danske Bank
  • Michael Lagerkvist, skogsmästare och vd Cambium, samt föreläsare på SkogsSveriges 25-årsjubileum

    Michael Lagerkvist: SkogsSveriges stora betydelse för dig, mig och skogssektorn

    Kategorier: Skog
    På SkogsSveriges digitala 25-årsjubileum berättade Michael Lagerkvist om de intervjuer han gjort med skogstjänstemän, skogsägare, lärare och elever. - Det var och är mycket bra för skogsbranschen att ha en neutral plattform som sprider skoglig kunskap och information. Jag ser en stark fortsatt utveckling av webbplatsen med mer fakta om nya produkter och att visa på skogens viktiga roll i klimatfrågan. SkogsSverige har en unik position att sprida kunskapen om detta.
  • SkogsSverige firade 25-årsjubileum den 5/11 2020

    SkogsSverige firade 25 år: "Får viktig branschroll även kommande år"

    Kategorier: Forskning & utbildning
    SkogsSverige på internet 25-årsjubilerade med ett seminarium på förmiddagen idag på KSLA, Stockholm. Ett 70-tal deltagare följde seminariet digitalt. Bengt Ek, Föreningen Skogens generalsekreterare, framhöll i avslutningen att SkogsSverige spelar en viktig roll för branschen som faktabank, nyhetsförmedlare och kunskapskälla. "Och det är min övertygelse att den betydelsen kommer att bestå även kommande år", sa han. Seminariets två tyngdpunkter låg på skogsforskningens möjligheter och utmaningar samt på rekrytering. Den filmade versionen och presentationer kommer i närtid att finnas tillgängligt på SkogsSveriges webbplats.
  • Skogs- och träbranschen suddar ut gränsen mellan Sverige och Norge

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Nu släpps två nya rapporter där företag inom skogs-, trä- och byggbranschen i gränsregionen mellan Oslo och Göteborg intervjuats. Där framkommer att efterfrågan på trä ökar och att klimatfrågan och rekryteringsbehoven ses som utmaningar som lockar fram nya innovativa lösningar. / Fyrbodal
  • Nu är det premiär för säsong 2 av ”SCAs ingenjörspodd"

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Vi inleder med att titta närmare på området innovation och har bjudit in SCAs innovationschef Magnus Viström. Han gästar poddstudion som i avsnitt 1 leds av värdarna Sara Starrsjö, Therese Nylander och Hilma Bolin. / SCA