Skogsmuseet i Lycksele satsar på nya pedagogiska utställningar

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
De två permanenta utställningarna Huggarepoken och Maskinepoken från 1840 till 1950 kompletteras nu med "Samer i skog" som öppnas den 15 juni. Förskolebarn och elever lever sig in i olika roller i lek- och lärrummet och en fullt utrustad toppmodern möteslokal erbjuder trådlöst nätverk och smartboard. Ture Hennersson är museitekniker och har arbetat på Skogsmuseet i tjugo år. - Vi är det enda skogsmuseet som har öppet året runt och vi finns i ett naturskönt område vid Gammplatsen i Lycksele med anor från 1600-talet. Hjärtligt välkomna till oss!

Ture Hennersson, museitekniker, Skogsmuseet i LyckseleTure Hennersson studerade fordonsmekanisk utbildning och fick 1973 anställning på dåvarande Domänverket. 1975 körde han en servicebil ända upp mot Arvidsjaur och reparerade maskiner ute i skogen. Maskinepoken byggdes upp 1992 på Skogsmuseet och Ture har varit anställd där som museitekniker sedan 1993.
- Jag trivs fantastiskt bra här med ett varierande jobb där jag både bygger utställningar och tar hand om både unga och äldre besökare. Det pedagogiska arbetet med barn är roligt. Vi fiskar, tillagar fisken och äter den. Sedan offrar vi benresterna och tackar gudarna, så som människorna gjorde här för länge sedan. Förutom besök på våra utställningar och pedagogisk verksamhet för barn kan vi anordna konferenser med catering och 68 sittande. I konferenslokalen kan 66 personer sitta och 110 vid föreläsning. Där har vi full teknisk utrustning med smartboard och wifi, säger Ture Hennersson.

Samegrafitti Rullande tavla med sameknivar

Vernissage för Samer i skog den 15/6
I anslutning till Huggarepoken visas utställningen Samer i skog från och med 15 juni 2014. Den handlar om skogens betydelse – för boplatsen, renbetet, maten, hantverket, själen och symbolerna.

Den utgår från den unika samlingen Samiska skatter som Sparbanksstiftelsen Norrland deponerat på museet.

Knivsamlingen finns på en roterande skiva där du på en skärm kan få mer information om vad respektive kniv har använts till.

Samer i skog är ett Umeå 2014-arrangemang som i vissa delar genomförs i samarbete med Lycksele Sameförening och Lycksele Hembygdsgille. Stöd till utställningsprojektet har lämnats av Regionförbundet Västerbottens län, Nordiska Museet och Samiska rådet, Lycksele kommun.

Kockan förbättrade skogshuggarnas arbetsmiljö Skogshuggarkojan används idag av vandrare

Kockan gav skogshuggarna en bättre arbetsmiljö
Den största revolutionen under huggarepoken var när kockan kom in i skogsbruket efter andra världskriget. Hygienen och mathållningen blev bättre och därför fick skogshuggarna färre sjukdomar och fick en förbättrad arbetsmiljö.

Redskap för skogshuggare Trädfällning

Yxan användes på 1840-talet och stubbarna togs sedan till vara för att få fram tjära vid tjärdalbränning. Först skottade de sig ner i snön som ibland kunde vara 1,70 djup för att såga av träden i rätt höjd. Två tum ovanför rotknölen skulle träden vara annars blev det avdrag på 50 öre vilket var mycket oFörsta svenska motorsågenm man fick 2,70 per träd. 10-15 träd/dag under januari-april kunde en skogshuggare ta ner med yxa, med stocksåg 30-40 träd/dag och med timmersvans 70 träd/dag. Den första svenska motorsågen kom 1916 och vägde 55 kg. 1949 vägde motorsågen 19 kg. En norsk motorsåg kostade 1250 kronor vilket är 37.000 kronor med dagens penningvärde.
- Ofta blev det fel på motorsågarna och kostsamt att skicka iväg dem på reparation så många gav upp och använde timmersvansen igen, berättar Ture Hennersson.

Maskinepoken på Skogsmuseet i Lycksele

Maskinepoken från Bamse till digitaliserade skogsmaskiner
Efter andra världskriget kom timmertransporter i gång vilket tidigare gjordes med hjälp av flottning på älvarna. Flottningen i Sverige pågick fram till 1970-talet. På Umeälven var sista lasset 1984 och på Klarälven var den sista flottningen 1992. Från början var det långa transportsträckor med mindre volymer vilket gjorde att skogsmaskinerna togs fram. Då inleddes maskinepoken. Sandbergs mekaniska i Stensele köpte maskiner billigt efter kriget då de såldes per hektar. Maskinerna konverterades sedan och anpassades till den tidens skogsbruk. En barkmaskin med ringrotor uppfanns 1955 och den ursprungliga konstruktionen används fortfarande. Maskinell barkning förenklade mycket av skogsbrukarens arbete som då tog mindre tid. Den första svenska skogsmaskinen var Bamse, tillverkad av Bolinder Munktell 1957. På 1970-talet kom de större maskinerna på 30 ton som användes för slutavverkning och på 1980-talet kom dagens skogsmaskiner som numera dessutom är digitaliserade.

Gammtallen i Lycksele Gammtallen i Lycksele

Gammtallen som är flera tusen år
Stocken grävdes fram på sex meters djup vid ett vägbygge i Lycksele på hösten 1996. En bit av trädet skickades för laboratorieanalys enligt C14-metoden och det visade sig att tallen är cirka 8700 år gammal. Gammtallen kan du se på Skogsmuseet.

Skogsbio på SkogsmuseetPå Skogsmuseet kan du se filmer om skogsbruk
Filmerna är översatta till flera språk och du kan se hur skogsbruket gick till från att man högg och sågade ner träden till hur man transporterade virket ut ur skogen.
Ofta var arbetsvillkoren hårda och snön flera meter djup.

I fyra timmar kan du sitta på Skogsbion och se hur man arbetade med skogen förr i tiden.

1980-talets skogsmaskin

Uppdraget för Skogsmuseet
Skogsmuseet i Lycksele AB har ett övergripande regionalt ansvar för skogens och skogsbrukets historia samt att kommunicera och marknadsföra skogens roll i framtidens samhälle.
Läs mer på museets webbplats

Omgivningen vid Skogsmuseet
Museet är beläget vid Gammplatsen i Lycksele. Det var tidigare en samlingsplats, för bland annat samer, nybyggare och handelsmän. Här hölls marknader och ting, kyrkhelger firades flera gånger per år. Aktörer på Gammplatsen idag är Lycksele Hembygdsgille, Lycksele Sameförening och Skogsmuseet.
Läs mer på museets webbplats

Den första skogsmaskinen Motorsågens tekniska utveckling

Gunilla Häggström, ansvarig digitala medier SkogsSverigeIntervju och text:
Gunilla Häggström
Ansvarig digitala medier
SkogsSverige

Fotografier till intervjun: Emily Karlsson

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.
  • Lotta Möller ny föreståndare för Föreningen Skogsträdsförädling

    Kategorier: Skog
  • SkogsSverige önskar alla läsare en härlig Midsommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 22/6. Vi önskar er en glad Midsommar och att ni tar hand om er!
  • Jens Meyer, Regionsamordnare Värmland, har byggt ett uteklassrum tillsammans med lärare och elever

    Jens Meyer bygger och använder uteklassrummet

    I Värmland finns flera uteklassrum som lärare kan använda tillsammans med sina elever. - Det är fantastiskt att kunna ha lektioner utomhus och går att tillämpa för de flesta ämnena i kursplanen, säger Jens Meyer som både är lärare och Regionsamordnare för Skogen i Skolans Region Värmland.
  • Nya rekommendationer om plastinnehåll

    Kategorier: Pappersprodukter omger oss varje dag
    Kartongförpackningar med en tunn plastbarriär är en idealisk kompromiss där man använder kartongens styvhet för konstruktionen och plastens täthet för att till exempel förlänga ett livsmedels livslängd. Förpackningstypen minskar plastanvändningen och har en väsentligt lägre klimatpåverkan än en motsvarande förpackning i helplast. / Iggesund Paperboard
  • Malin Lundström är skogskandidat och projektsäljare på Organowood

    Malin Lundström drivs av sin starka känsla för trä

    Kategorier: Forskning & utbildning, Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Träkvalitet och skog har alltid varit intressant för Malin Lundström. - Lusten att lära mig läsa av skogen gjorde att läste till skogskandidat på Linnéuniversitetet. Nu arbetar jag som projektsäljare på Organowood som är ett giftfritt substitut till kopparimpregnerat trä. / SkogsSverige
  • Inspirationsdag med studie- och yrkesvägledare med Region Östra Götaland

    Lärare blir elever på våra inspirationsdagar

    Region Östra Götaland arbetar främst med lärarstudenter och lärare i skolorna. – Vi har inspirationsdagar utomhus under en halv eller hel dag där vi visar Skogen i Skolans läromedel och faktablad. Lärarna får prova på att vara elever under övningar. Efteråt har vi genomgång med reflektion, säger Karin Ekströmer, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och Regionsamordnare.
  • Jens Meyer,är Regionsamordnare i Värmland där man anordnar studiedagar för SYV

    På SYV-dagarna visar vi skogliga karriärvägar

    Jens Meyer delar sin tid som Regionsamordnare för Skogen i Skolan i Värmland med att vara högstadielärare. – Vi arrangerar studiedagar för SYV där samarbetet med styrgruppen möjliggör studiebesök och information från företagen. Skolor från Värmlands 16 kommuner bjuds in och även fristående skolor.
  • Region Örebro möter studie- och yrkesvägledare

    Vi ökar intresset för skogen som klassrum och arbetsplats

    Genom Skogen i Skolan vill Region Örebro sprida en allsidig och objektiv bild av skog och alla dess värden med hjälp av utomhuspedagogik. – Vi hoppas därigenom på ett ökat intresse för skog och även att fler får upp ögonen för skogen som arbetsplats. Ett nära samarbete pågår med Örebro Universitet där vi träffar deras studenter ute i skogen och håller i olika övningar, säger Regionsamordnare Emil Hjerpe.
  • När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.

    När de svenska skogarna försvann - myten om statens och det svenska skogsbrukets förträfflighet

    Kategorier: Skog
    Det är inte en fråga om att naturen kan återställas. Det kan den inte. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö - för all framtid. De gamla skogarnas orörda dynamik går för evigt förlorad. För evigt! Det är oanständigt! Det har vi inte råd med! Politiker ta ert ansvar – stoppa skogsbrukets miljöförstöring! Läs Peter Lindgrens artikel som har publicerats i Dagens Nyheter.
  • Utomhuspedagogiska övningar i skogen. Foto: Lars Klingström

    Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra utomhusövningar

    Daniel Thorell är regionsamordnare i Skogen i Skolans region Västra Götaland. Han är också nationell samordnare inom Skogsstyrelsen där han arbetar som Skogskonsulent. - Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra praktiska övningar utomhus.