Skogens dag visade på möjligheter och behovet av samsyn

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Karin Perers, ordförande Mellanskog, Lena Ek, ordförande Södra och Eva Färnstrand, ordförande Sveaskog
Riskanalysen av hot, möjligheter, svagheter och styrkor på Skogens dag visade att skogen är en av de viktigaste tillväxtfaktorerna, en omdebatterad råvara och även en källa till naturupplevelser. Behovet av samsyn när det gäller både definitioner och värderingar var en röd tråd under dagen.

Skogen kommer ha betydelse under kommande valår i Sverige. Den är vår framtid. Därför belystes svenskt skogsbruks styrkor, svagheter, hot och möjligheter 2018.
Hur möter vi okunskap med kunskap?

Camilla Sandström, professor Umeå Universitet, och Sverker Olofsson, journalist var moderatorer för Skogens dag.

Hur jämställd och attraktiv är skogssektorn?
Lotta Folkesson, regionordförande LRF Västerbotten berättade om Folkessons maskin, ett jord- och skogsbruksföretag, som Lotta hon driver tillsammans med sin man Mattias.

– För att visa på skogssektorn som en attraktiv och jämställd bransch behöver vi utbilda studie- och yrkesvägledare och fånga ungdomarna genom filmer med så kallade Youtubers. Vi försöker underlätta för yrkesbytare som vill komma in i skogsbranschen och vi tar in praktikanter från Burträsks naturbruksgymnasium.

Lena Jonsson är projektledare för Skogskollo och arbetar på Skogstekniska klustret.
Fler kvinnor behövs inom skogsindustrin och vi tror på vikten av att introdocera unga till skogen vid tidigt. Vi vill förändra bilden av skogsbranchen. Under 2017 hade vi en mängd skogskollon för tjejer, bland annat på Skansen i Stockholm och ett integrationskollo för nyanlända. Vi söker samverkan med fler aktörer i Stockholmsområdet!

Gustaf Egnell är forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå. Han ingår också i Expertpanelen som besvarar frågor som kommer till SkogsSveriges frågelåda. Gustaf tipsade om , skogsbranschens  -upprop. Över 100 berättelser om trakasserier har skickats in.
– Vi söker de som vill förändra, de som studerar biologi till exempel och vi kommer att synas på fler arenor som exempelvis EuroHorse. Kursen Tjejer och skog kommer att anordnas i Stockholm i sommar för att värva fler studenter till Jägmästar- o skogsmästarprogrammen.

Monika Stridsman har tidigare varit generaldirektör för Skogsstyrelsen och är nu styrelseordförande för Föreningen Skogen.
– Värderingsförändringar tar tid. Det behövs förebilder och goda exempel. Alla ryms i skogen och vi behöver jobba för att alla ska trivas i skogen. Föreningen Skogen författade för många år sedan etiska regler för skogsbruk.

Är EU ett hot mot svenska skogsbruk?
Christoffer Fjellner är Europaparlamentariker.
– För utsläpp/upptag av koldioxid i landskapet (LULUCF = Land-Use, Land-Use Change and Forestry) finns inga regler, men sedan 2013 är medlemsstaterna skyldiga att mäta och rapportera utsläpp och inlagring. EU-parlamentet har nyligen röstat om det reviderade Förnybarhetsdirektivet RED. Andelen grödbaserade drivmedel som etanol och biodiesel frysas, medan biodrivmedel från skogsavfall inklusive tallolja, ska nå minst 0,5% år 2021 och 3,6% år 2030. Det behövs kunskap inte bara om att bruka skog utan också om på vilket sätt man brukar skogen och en samsyn kring detta.

Jan Terstad är chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen.
– Mina slutsater för ett hållbart skogsbruk är en ökad substitution och markanvändning, utveckla maskiner för hyggesfritt skogsbruk, att skogssektorn erkänner en faktisk miljöpåverkan och ställer upp på förändringar. Jag refererar till professor Sten B Nilssons tio teser i hans artikel hos Föreningen Skogen.

Jan Terstad och Christoffer Fjellner enades om att en framgång för EU vore att kunna få gemensamma regler för det som rör skogsbruk i Europa. Ju fler produkter från skog, desto mer lagstiftning krävs, exempelvis för textil, plast etc. Monika Stridsman framförde att KSLA har rundabordssamtal med myndigheter med diskussioner kring olika definitioner av skogsbruk och skyddad skog.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, gav sin och Regeringens syn på skogssektorn.
Det nationella skogsprogrammet ska bidra till en biobaserad ekonomi och är en nyckel till en fossilfri välfärdsstad. Rapporterna från respektive grupp samt remisser är levererade. Det är många viljor som ska enas och diskussionerna gav en viss samsyn, även om det skulle behövas mer. Småland är först ut med ett regionalt skogsprogram, och även Västernorrland och Jämtland kommer därefter.


Daniel Nylén, Umeå universitet, menade att en inventering av kunskaper hos nyanlända behövs och berättade om skogens värdekedja, dvs skogsbolag, entreprenörer, transportörer, sågverk, pappersbruk, försäljning, kund. Hans avhandling om digital innovation blev prisbelönt.

Liisa Saarenmaa arbetar som biträdande avdelningschef på Naturresursavdelningen inom jord- och skogsbruksministeriet i Finland.
– Vår bioekonomistrategi innebär en ökning till 100 miljoner Euro före 2025 och 16% av BNP. Målet är också att skapa 100.000 nya arbetsplatser. För att uppnå de bioekonomiska målen uppskattas det att det under 10 års tid behövs allt som allt 2,1 miljarder euro i offentliga satsningar, fördelat på riskfinansiering till företag (1,0 mrd), forsknings- och innovationsfinansierings (0,5 mrd) samt satsningar på pilotprojekt och demonstrationer (0,6 mrd).

Magnus Karlberg, docent och biträdande professor LTU föreläste om prestandabaserade affärsmodeller.
– I en prestandabaserad affär tjänar man pengar när kunden får nytta. En funktionell produkt har mjuk- och hårdvara, stödsystem och drifthanteringssystem. En flygplats behövde nya ljuskällor och ville betala för ljuset, dvs pay per lux. Det var inte armaturen som gjorde nytta utan ljuset som levererades. Detta tankesätt kan användas redan från början av utvecklingen.

Samtal om etik och moral
Tomas Lundmark är professor i skogsskötsel, SLU.
– Vi ska bruka skogen så den tillgodoser våra behov men även kommande generationers behov. Vi skapar framtiden. Mängden skog idag är tidigare generationers verk. Istället för strid om produktion och miljö måste vi prata mer om skogen, hitta gemensamma nämnare och agerande.

Ida Odersstål, M.II.O. Entreprenad.
– Vi behöver ett hållbart klimat, med stabila ekosystem, ekonomisk hållbarhet, sysselsättning och arbetskraft. Vi kan se hyggesfritt skogsbruk som en möjlighet. Visionen är en  levande landsbygd med skogen som basindustri. Variation bland markägare ger variation i skogen.

Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO och Lena-Marie Jensen, Smart Textiles visade som avslutning på dagen en klänning gjord av skog! Den var en del av projektet Etablera närodlad textil i Sverige genom BioInnovation.

 

Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen i Västerbotten, SLU och Umeå universitet samverkade kring Skogens dag som genomfördes den 1 februari på Grand Hôtel i Stockholm.

Vill du veta mer?

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • Fredrik Lundberg, Louise Lindh och Lars Martinson, fd koncernchef i Martinsons, lyssnar på Robert Andersson, produktionschef för Sara Kulturhus. Fotograf: Patrick Degerman

    Ägarbesök hos Martinsons

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Holmens styrelseordförande och huvudägare Fredrik Lundberg, och hans dotter, Louise Lindh, ledamot i Holmens styrelse, besökte på måndagen Martinsons anläggningar i Kroksjön och Bygdsiljum. / Holmen
  • Skogsträff om skogsägande 11 november 2020

    Kategorier: Jämlikhet och jämställdhet
    I år är det 5 år sedan skogsträff för kvinnor anordnades för första gången. Detta vill vi uppmärksamma genom att bjuda in till en digital träff för alla skogsintresserade från hela Sverige – oavsett kön. Varmt välkommen till en digital skogsträff för att lyssna, diskutera och reflektera över skogsägande i stort och smått. /
  • I SKOGEN VID MASKINEN: Olika typer av mark kräver olika typer av gallring. Här är det mest tall som växer och de som är rakast och finast lämnas för tillväxt. Fotograf Malin Grönborg

    Vera Wiippa – nästa generations skogsmaskinsförare

    Kategorier: Skog
    I snitt har de ungefär sju mil att köra ut till jobbet i skogen. Där väntar arbetslagets maskiner och träd som ska gallras. Veteranerna Anders Persson och Thomas Johansson har i höst med sig en ny arbetskamrat – Vera Wiippa – nästa generations skogsmaskinsförare. / Sveaskog
  • Amanda Bergman studerar till Skogskandidat och skriver ett examensarbete om Skogslektioner, Skogen i Skolans digitala läromedel.

    Amanda blir skogskandidat till våren

    – Jag kommer från Piteå i Norrbotten. Naturen har alltid legat mig varmt om hjärtat och därför valde jag att plugga skog, säger Amanda Bergman som till våren blir Skogskandidat. Utbildningen ges av Linnéuniversitetet i Växjö och studierna sker på distans. Hennes examensarbete handlar om det digitala läromedlet Skogslektioner och dessutom samarbetar hon med region Norrbotten i Skogen i Skolan.
  • InverformTM – gör kartong till ett nytt och hållbart alternativ till plasttråg för färdigmat

    Kategorier: Pappersprodukter omger oss varje dag
    Iggesund Paperboards nya InverformTM som används för färdigmat i tråg kan leva upp till höga förväntningar på hållbarhet och prestanda. / INS
  • SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. Varje vardag publiceras nyheter från skogsbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. I år fyller vi 25 år!
  • Johnny Nattsjö ansvarar för annonsering på Föreningen Skogen

    Johnny för samman jobbsökare med skogliga företag

    Kategorier: Skog
    På Föreningen Skogen ansvarar Johnny Nattsjö för annonsering. - Jag hjälper företagen att formulera sina budskap för deras produkter och rekrytering. Framtidens jobb finner man i skogen! / Föreningen Skogen
  • Kenneth Wallin, VD i Martinsons Trä AB, lämnar företaget

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Kenneth Wallin lämnar Martinsons under första kvartalet 2021. Fram till dess fortsätter han i sin nuvarande roll. / Holmen
  • Uteklassrummet ligger vid Stora Skuggan, på Djurgården i Stockholm.

    Nu går det att boka uteklassrummet på Stora Skuggan i Stockholm!

    Helena Bengtsson är regionsamordnare för Skogen i Skolans region Mälardalen sedan drygt ett år tillbaka. Nu kommer uteklassrummet på Stora Skuggan i Stockholm att bli hennes bas. – Jag kommer att utgå härifrån när jag genomför fortbildning i utomhuspedagogik för skolpersonal och lärarstudenter, säger Helena. Uteklassrummet är färdigbyggt och det går att boka för skolklasser. / Skogen i Skolan, Region Mälardalen
  • Welcome to the Woods!

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Vilka unga ska utveckla landsbygden – och hur? Den demografiska utmaningen i Dalarna ökar där färre unga ska försörja fler äldre. Samtidigt finns i länet arbetsgivare på frammarsch som investerar i ny teknik och satsar på att vara attraktiva arbetsgivare. Eleverna – framtidens arbetstagare behöver mer kunskap för att kunna göra medvetna studie- och yrkesval. Mer samverkan mellan arbetsliv och skola är en nyckel i kompetensförsörjningsfrågan, därför är Dalarnas studie- och yrkesvägledare welcome to the woods. / Arbetsmarknadskunskap, Fiskarheden och Falun Borlänge-regionen
  • Barn lärde sig om skogsbrukets historia

    Barn lärde sig om skogsbrukets historia

    Elevdagar på Siljansfors skogsmuseum i Mora och på Lomkällan Särna skogs- och försvarsmuseum i Särna./Region Dalarna-Gävleborg
  • SE-0000 är aktörens registreringsnummer hos Jordbruksverket, där SE betyder Sverige, följt av länsbokstaven och ett upp till femsiffrigt nummer för den enskilda aktören. KD är en kod för värmetorkning på engelska (kiln drying).

    Nya regler om märkning av trä

    Kategorier: Skog
    - Jordbruksverkets nya regler för märkning med KD 56°C/30 min-märket bidrar till förenkling och effektivisering av exportkontroll av trä. Regelverket ska säkerställa att de produkter som hanteras uppfyller kraven på frihet från växtskadegörare, berättar Elisabeth Lundqvist, Växtregelenheten, Jordbruksverket. / SkogsSverige