Förutom två visionerande generaldirektörer innehöll den första dagens exkursion stormfällning, granbarkborre, skötsel av gran och automatisk gallringsuppföljning.
Professor Martin Schroeder, SLU och analytiker Sören Wulff, SLU har forskat om vindfällen kontra granbarkborreutbrott.
– Förutom förebyggande åtgärder och snabb upparbetning minskar risken för granbarkborreskador under 0,3 skogskubikmeter (m3sk) koloniserade vindfällen per hektar. Mer forskning behövs för att avgöra vid vilken nivå risken ökar och hur man kan gynna granbarkborrens fiender och konkurrenter.
Anita Osterling äger 60 hektar produktiv skogsmark i Mordviken med ett virkesförråd på 3700 skogskubikmeter.
– Stormen Ivar fällde mycket skog vid en skogsbilväg. På grund av Dagmar 2011 och Ivar 2013 har vi avverkat 3300 m3sk jämfört med normalavverkningen på 50 m3sk. Uppdatera skogsbruksplanen och planera blandad skog med lövträd. Kontakta rådgivare och se över din skogsförsäkring.
Göran Örlander är skogsstrateg på Södra Skog som berättade om granskötselprogram efter stormarna.
– Röjningen är viktigt i skogskötseln för att undvika stormfällning eftersom ett sådant bestånd blir mer stabilt och motståndskraftigt. Det är lämpligt att lämna 1700-2700 stammar per hektar gran och att förstagallra i tid vid en beståndshöjd av 12-14 meter. Mer forskning behövs för att påvisa om blandskog minskar eller ökar stormrisken.
Urban Nilsson, professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU bedriver forskning om tall växer bättre än gran i norra Sverige.
– Granens produktion i Norrland är oftast klart lägre än för tall på nästan alla marker. Med bladarea menas barrens sammanlagda yta delat med markarean. Ju högre bladarea desto mer ljus aborberas vilket ger högre bruttoproduktion. På försökslokaler har granen haft högre ljusabsorbtion och markrespiration än tall men lägre stamvedstillväxt. Dessa skillnader i allokering av kolydrater och kväveupptag mellan gran och tall kräver vidare forskning.
Johan J Möller, forskare Skogforsk berättade om automatisk gallringsuppföljning.
– Vi har tagit fram en metodik som med hjälp av skördarens produktionsdata gör att vi kan beräkna gallringsstyrka och beståndsvariabler. Gallringskvoten, dvs medeldiameter för utgallrade träd och kvarstående träd, och stickvägträden kan identifieras med hög precision. Programmet hprGallring ger skördarföraren kontinuerlig information om det aktuella gallringsuttaget och kvarvarande skog.
Under exkursionsdagen intogs lunchen utomhus som tillagades av Den glada kocken. Middagen avnjöts på Quality Hotel Frösö Park där Annika Osterling och Jonas Skyttmo tilldelades Föreningen Skogen utmärkelse Silverkvisten.