Ungefär hälften av den nordiska skogen ägs idag av privata, små skogsägare, resten av de stora skogsbolagen. För de privata skogsägarna har jämställdheten haft en positiv trend de senaste årtiondena, bland annat genom ändrade förutsättningar för arvskifte.
I Sverige och Finland är idag omkring 40 procent av de privata skogsägarna kvinnor, medan i Norge är andelen 25 procent och i Danmark bara 14 procent.
– Men trots en ökande andel kvinnliga privata skogsägare, varierar andelen kvinnliga representanter hos skogsägarorganisationerna mycket. Och här ser utvecklingen ut att gå mer långsamt. Speciellt när det gäller olika toppositioner, där andelen kvinnor fortfarande är liten. Fördelningen av kvinnor och män skiljer sig mycket mellan de nordiska länderna, men även inom ett land och mellan ett lands olika företag, förklarar Birger Vennesland, forskare och projektledare för gruppen som tagit fram jämställdhetsrapporten.
I Finland, som har störst andel kvinnor av skogsägarorganisationerna, är kvinnorna i en av föreningarna i majoritet med 64 procent, samtidigt som en annan finsk förening har bara 11 procent kvinnor i sin verksamhet. I Norge ligger andelen kvinnliga styrelsemedlemmar och anställda i skogsägarföreningarna på mellan 25 och 50 procent, hos Mellanskog i Sverige är en tredjedel kvinnor och hos den isländska föreningen ligger andelen kvinnor på 57 procent. I danska Danish Forest Association finns ingen kvinna alls representerad.
Bland nordiska skogsarbetare är det väldigt långt kvar till en jämn könsfördelning. Trots satsningar på ny teknik, etablering av stödnätverk samt olika utbildningsinsatser är andelen kvinnor fortsatt mycket låg eller nästan obefintlig.
– Med fyra procent kvinnor av cirka 12 000 förare är Sverige det land som har störst andel kvinnor. Övriga länder når knappt två procent, berättar Birger Vennesland.
Att förändra arbetsmiljön och att anställa fler kvinnor på toppositioner är viktiga pusselbitar för ett mer konkurrenskraftigt nordiskt skogsbruk. Något som borde vara fullt möjligt i framtiden då allt fler kvinnor väljer att utbilda sig i skogsrelaterade yrken.
– På Linnéuniversitet i Sverige och University of Applied sciences i Finland är nästan häften kvinnor med 45 procent och på Islands Agriculture University of Iceland är andelen än mer jämlik med 47 procent kvinnor. I Norge är fortfarande andelen kvinnliga studerande låg med bara 15 procent kvinnor på både NMBU och INN, fortsätter Birger Vennesland.
Så vad ska till för att rekrytera mer jämlikt till arbete i den nordiska skogen? Eller, kanske ännu viktigare, hur ska skogssektorn förändras för att bli en jämställd och inkluderande miljö som alla, oberoende av kön, ser som en möjlig och attraktiv arbetsplats?
– I rapporten ”Gender balance in the Nordic forest sector” ger SNS förslag på fyra forskningsområden för ökad kunskap för ett mer jämlikt nordiskt skogsbruk:
1) Hur kvinnor och män med skogsbruksutbildning upplever arbetsmiljö, möjligheter till karriär, jämställdhetsutveckling etc
2) Hur den yngre generationen ser på skogsbruksutbildning i framtiden
3) Hur skogsägarorganisationer implementerar jämställdhet i sina strategier och operativa arbete
4) Strategisk analys av jämställdhetsplaner och -aktiviteter i olika nordiska skogsorganisationer och företag
Det säger Jonas Rönnberg, verksamhetsledare på SNS, Nordic Forest Research.
Mer information
