Kommunikation om skog - i skogen!

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Seminariet på KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, berörde olika metoder för naturvägledning och utomhuspedagogik. Syftet var att lyfta fram goda exempel och diskutera praktiska och strategiska kommunikationsmetoder samt att skapa en mötesplats och ett utvecklingsforum. Intresset för skogens sociala värden är större än någonsin och därmed behovet av att samarbeta kring kommunikationsfrågor. Seminariet vände sig till de som arbetar med kommunikation/naturvägledning/pedagogik/sociala värden i skogslandskapet. Ett flertal föredragshållare berättade om sina erfarenheter och dagen avslutades med en workshop. Centrum för naturvägledning, CNV, Föreningen Skogen och Skogen i Skolan var arrangörer.

Anders Arnell, Centrum för naturvägledning, CNV och Åsa Godeau, verksamhetsledare, Skogen i Skolan var moderatorer under dagen.

Carl-Anders Helander, sekreterare, KSLAHeldagsseminariet "Kommunikation om skog - i skogen" inleddes den 27 november med välkomsthälsning av Carl-Anders Helander, Akademiens sekreterare och vd, KSLA.
”Kongl. Svenska Landtbruks-Academien” instiftades 1811 och installerades den 28 januari 1813 på initiativ av dåvarande kronprinsen Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. För att markera skogsbrukets betydelse fick akademien den 1 januari 1956 namnet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske och vattenbruk, miljö och naturresurser. Akademiens mötesverksamhet med sammankomster, seminarier, konferenser och workshops är ett viktigt medel för att föra ut kunskap från akademien.

Sven-G Hultman, jägmästare, skoglig doktor och nestor inom naturtolkningDen första föredragshållaren var Sven-G Hultman, mångårig nestor inom naturtolkning i Sverige. Han har arbetat femton år som forskare/lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet och är jägmästare och skoglig doktor. År 2005 gjorde Sven-G Hultman en utredning åt landstinget i Uppsala om Natur i vården. I rapporten beskrev han både svenska och internationella erfarenheter av att använda natur- och djurkontakten inom vården. Titeln på Sven-G:s föredrag var "Naturvägledning i skogen - en folkbildares betraktelse".
Tolkning, interpretation, folkbildning - det innebär kunskap och känsla och brukandet en viktig del av naturvägledningen. Tanke, handling och engagemang behövs tillsammans med en ny förståelse för naturtolkning. För dig som naturtolkare är det viktigt med bredd och kontaktytor. Enligt Claes Andersson, finlandssvensk poet: om du möter ett träd på din vandring –
tänk gärna att det är trädet som möter dig på sin vandring. Respektera det existerande.
Du tillhör det. Det är en form av självrespekt, Sven-G Hultman.

Dan Rydberg, skogsskötselspecialist SkogsstyrelsenDan Rydberg, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen berättade om Skogens sociala värden och behovet av kommunikation och samverkan. Regeringsuppdraget Skogens sociala värden är en kunskapssammanställning som pekar på behov av samverkan, utvecklade arbetssätt och tydligare ansvarsfördelning för att stärka skogens betydelse för upplevelser, friluftsliv och rekreation.
- De flesta av oss har sett tv-reklamen med en intresserad vuxen och ett uttråkat barn i skogen där budskapet är att naturen är tråkig. Med dagens fokus på teknik har vi en utmaning att få ut våra barn i skogen och därför är det viktigt att vi är flera som samarbetar med dessa frågor. Vid skogskötsel i tätortsnära miljöer bör man tänka på att satsa på utsiktplatser som ger chans till öppenhet, variation, koppling stad och skog och som ger perspektiv. Skilja på leder för gående, cyklister, ridning. Välja tidpunkter och metod för bortforsling av virke som ger minimala markskador. Ta fram skogens upplevelser, grova värdefulla träd – kulturlämningar tex röja fram stengärdsgårdar efter röjning, göra naturliga friluftsanordningar. Planera för öppenhet insyn, hänsyn när skötselåtgärder ska genomföras. Det krävs politisk styrning offentlig skogsmark mål för skogsägandet – lägg energi på andra värden än snabb tillväxt. Skogen ska fylla många värden: skolskog, biologisk mångfald, svamp, exploatering - hot eller möjlighet, kombinera produktion och naturvärden, sa Dan Rydberg.

Sten Frohm, chef LRF SkogsägarnaSten Frohm, från LRF Skogsägarna - "Mer folk ute i skogen - och inne i den". Föredraget handlade om på vilka sätt skogsägarna kan bidra till att ge människor bättre förutsättningar att få en relation till skogen.
- Projektet "Nära till skogen" syftar till att få fler att komma ut i skogen och utöva friluftsliv samt öka medvetenheten om skogsbruk. Vi vill även stödja det växande naturturismföretagandet och öka kompetens och förbättra attityden till den bruka friluftsskogen både hos skogsägare och hos allmänheten. De tre delprojekten är "Hitta ut till skog och natur", "Framtidsföretag och naturturism" och "Den brukade friluftsskogen". Det är viktigt för våra skogsägare med avtal t.ex för bärplockning och vi välkomnar allmänheten till våra skogar.

Sandra Löfgren, projektledare, Skärgårdsstiftelsen, Sandra Löfgren från Skärgårdsstiftelsen berättade om pedagogiska möten med natur och rekreation i Stockholms skärgård.
- Att vistas i naturen väcker intresse och skapar nya relationer mellan människan och miljön och det minskar också rädslan för det okända. Relationen gör att människan blir omhändertagande, kommer tillbaka och berättar om sina upplevelser. Därför ska vi dela med oss till andra och det är vår skyldighet som offentlig aktör. Vi ska skapa pedagogiska platser för organisationer och skolor på Riddersholm, Björnö, Hjälmö och Gålö där vi ska tillgängliggöra platser med spång, arbetsmaterial, skylt, webb, film & dass etc. Vi genomför detta genom dialoger med målgrupper och pedagoger, spännande aktiviteter och samarbeten mellan organisationer. Genomarbetade idéer, starka nätverk och goda samarbeten är en bra grund för ett bestående arbete, sa Sandra Löfgren.

Anders Arnell, den ena arrangören för seminariet, berättade om hur CNV arbetar med naturvägledning.
- Centrum för naturvägledning tillhör SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och är en kompetensresurs, ett utvecklingsnav och en mötesplats. Vi ordnar kurser och seminarier för naturvägledare. Naturvägledning innebär att underlätta för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet. Exempel på naturvägledning i praktiken är guidning, utställningar, informationsstigar, skyltar och guideböcker. Syftet är att inspirera till tanke och handling, berika deltagarna med kunskap och underhålla och bjuda på minnesvärda upplevelser. När du ska naturvägleda ska du utmana tanken, använda alla sinnen, relatera till deltagarnas vardag och erfarenhet, använda teman och ha en röd tråd, sa Anders Arnell.

Åsa Godeau, verksamhetsledare för Skogen i Skolan, den andra arrangören för seminariet, delade med sig tankar om jämställdhet, genus och lika värde i skogen.
- Enligt Carin Götblad (fd länspolismästare Stockholm), är kvinnor bättre chefer än män med betydligt färre vill bli chefer. Detta beror bland annat på andra prioriteringar under småbarnsåren, att ledningen ofta mest består av män och attityder hos omgivningen. Pedagoger passar i ledande befattningar och arbetsplatser behöver ha ett genomgående arbete med gemensamma mål, värderingar, bemötande och attityder. En förändring innebär inte alltid en förbättring men en förbättring innebär alltid en förändring, sa Åsa Godeau.

Börje Börjesson, stf prefekt på Skogsmästarskolan, mottog utmärkelsen SilverkvistenBörje Börjesson blev tilldelad Föreningen Skogens utmärkelse Silverkvisten. Börje har länge arbetat för att få ett mer jämställt perspektiv i Skogsmästarprogrammet.

- Jag är både tacksam och rörd för Silverkvisten. Vi strävar efter att få ett jämnare resultat på våra ansökningar till utbildningen vad gäller jämställdhet och arbetar kontinuerligt med genus och lika villkor, sa Börje Börjesson.

Åsa Godeau, verksamhetsledare för Skogen i Skolan, läste motiveringen och förrättade utmärkelsen.

Sverker Johansson, jägmästare och journalistSverker Johansson är jägmästare, mediaproducent, journalist, fotograf och manusförfattare inom de areella näringarna, främst skogsbruk och skogsindustri. År 2010 tilldelades han Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens silverplakett för att ”på ett förtjänstfullt sätt väckt intresse för de areella näringarna”. Han berättade om skogsbruket idag från olika perspektiv.
- Hur ser vi på skogen och vilken skog är det vi vill se? Vi vill ha grova träd, se långt, inget avverkningsris med ett inbjudande fältskikt. Förr kunde man skära barkbåtar och se pelarsalar. Skogsvårdslagen kom på 1970-talet och har präglat hur skogen har sett ut sedan dess, sa Sverker Johansson.

Dagen avslutades med en workshop för att samla idéer, synpunkter för fortsatt samverkan.

Anders Arnell, CNV, och Åsa Godeau, Skogen i Skolan, återkommer under 2015 med planer för fortsatt samverkan.

Mer information

Gunilla Häggström, kommunikationsansvarig Skogen i Skolan och SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige och Skogen i Skolan

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.
  • Lotta Möller ny föreståndare för Föreningen Skogsträdsförädling

    Kategorier: Skog
  • SkogsSverige önskar alla läsare en härlig Midsommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 22/6. Vi önskar er en glad Midsommar och att ni tar hand om er!
  • Jens Meyer, Regionsamordnare Värmland, har byggt ett uteklassrum tillsammans med lärare och elever

    Jens Meyer bygger och använder uteklassrummet

    I Värmland finns flera uteklassrum som lärare kan använda tillsammans med sina elever. - Det är fantastiskt att kunna ha lektioner utomhus och går att tillämpa för de flesta ämnena i kursplanen, säger Jens Meyer som både är lärare och Regionsamordnare för Skogen i Skolans Region Värmland.
  • Nya rekommendationer om plastinnehåll

    Kategorier: Pappersprodukter omger oss varje dag
    Kartongförpackningar med en tunn plastbarriär är en idealisk kompromiss där man använder kartongens styvhet för konstruktionen och plastens täthet för att till exempel förlänga ett livsmedels livslängd. Förpackningstypen minskar plastanvändningen och har en väsentligt lägre klimatpåverkan än en motsvarande förpackning i helplast. / Iggesund Paperboard
  • Malin Lundström är skogskandidat och projektsäljare på Organowood

    Malin Lundström drivs av sin starka känsla för trä

    Kategorier: Forskning & utbildning, Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Träkvalitet och skog har alltid varit intressant för Malin Lundström. - Lusten att lära mig läsa av skogen gjorde att läste till skogskandidat på Linnéuniversitetet. Nu arbetar jag som projektsäljare på Organowood som är ett giftfritt substitut till kopparimpregnerat trä. / SkogsSverige
  • Inspirationsdag med studie- och yrkesvägledare med Region Östra Götaland

    Lärare blir elever på våra inspirationsdagar

    Region Östra Götaland arbetar främst med lärarstudenter och lärare i skolorna. – Vi har inspirationsdagar utomhus under en halv eller hel dag där vi visar Skogen i Skolans läromedel och faktablad. Lärarna får prova på att vara elever under övningar. Efteråt har vi genomgång med reflektion, säger Karin Ekströmer, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och Regionsamordnare.
  • Jens Meyer,är Regionsamordnare i Värmland där man anordnar studiedagar för SYV

    På SYV-dagarna visar vi skogliga karriärvägar

    Jens Meyer delar sin tid som Regionsamordnare för Skogen i Skolan i Värmland med att vara högstadielärare. – Vi arrangerar studiedagar för SYV där samarbetet med styrgruppen möjliggör studiebesök och information från företagen. Skolor från Värmlands 16 kommuner bjuds in och även fristående skolor.
  • Region Örebro möter studie- och yrkesvägledare

    Vi ökar intresset för skogen som klassrum och arbetsplats

    Genom Skogen i Skolan vill Region Örebro sprida en allsidig och objektiv bild av skog och alla dess värden med hjälp av utomhuspedagogik. – Vi hoppas därigenom på ett ökat intresse för skog och även att fler får upp ögonen för skogen som arbetsplats. Ett nära samarbete pågår med Örebro Universitet där vi träffar deras studenter ute i skogen och håller i olika övningar, säger Regionsamordnare Emil Hjerpe.
  • När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.

    När de svenska skogarna försvann - myten om statens och det svenska skogsbrukets förträfflighet

    Kategorier: Skog
    Det är inte en fråga om att naturen kan återställas. Det kan den inte. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö - för all framtid. De gamla skogarnas orörda dynamik går för evigt förlorad. För evigt! Det är oanständigt! Det har vi inte råd med! Politiker ta ert ansvar – stoppa skogsbrukets miljöförstöring! Läs Peter Lindgrens artikel som har publicerats i Dagens Nyheter.
  • Utomhuspedagogiska övningar i skogen. Foto: Lars Klingström

    Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra utomhusövningar

    Daniel Thorell är regionsamordnare i Skogen i Skolans region Västra Götaland. Han är också nationell samordnare inom Skogsstyrelsen där han arbetar som Skogskonsulent. - Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra praktiska övningar utomhus.