Klimatanpassade fakta och diskussioner på #hex15

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Under två dagar samlades 130 personer på Föreningen Skogens Höstexkursion, #hex15, kring Sala i Västmanland. Temat var skogsbruk i ett förändrat klimat.

Under två dagar samlades ett hundratal personer på Föreningen Skogens Höstexkursion, #hex15, i grannskapet kring Sala i Västmanland. Temat var skogsbruk i ett förändrat klimat och evenemanget arrangerades tillsammans med forskningsprogrammet Mistra-SWECIA. Representanter från forskning, näringsliv och myndigheter samt riksdagspolitiker och medlemmar i Föreningen Skogen deltog.

Några av frågeställningarna som diskuterades den 16-17 september var:

  • Skogen i framtidens samhälle. Hur kommer samhället förändras och vad är skogens roll? Möjliga framtider och scenarior för svensk skog.
  • Kom branden i Västmanland som en överraskning? Hur påverkades olika aktörer? Hur ser politiker, skogsägare och näringsidkare på framtida klimatrisker i skogsbruket?
  • Försäkringsfrågan. Hur ser försäkringsbolagen på klimatförändringarna och vilka konsekvenser får det för försäkringstagarna samt de som betalar notan i slutändan, återförsäkringsbranschen? Vad har staten för ansvar vid framtida naturkatastrofer? När bör ersättning utgå till drabbade markägare?
  • Risker. Hur hanterar vi kända risker i skogsbruket och vad finns det för risker och möjligheter vi ännu underskattar?
  • Vägen framåt. Avslutande debatt. Hur förhåller vi oss till denna nya verklighet? Vad har olika aktörer för roller och ansvar för ett klimatanpassat skogsbruk? Vad gör vi för att reducera risker och lyfta fram möjligheter?

Den 16 september inleddes dagen med registrering på Sätra Brunn där deltagarna också hade sin logi. Herman Sundqvist, skogschef Sveaskog tillika styrelseordförande för Föreningen Skogen och Marie Larsson-Stern, forskningschef Skogforsk och styrelsemedlem för Föreningen Skogen hälsade deltagarna välkomna.

Bussfärd till brandområdet i Västmanland

Första programpunkten innehöll ett exempel på hur vi kan mötas av plötsliga katastrofer. En bussfärd genom delar av det stora område som härjades av den stora skogsbranden i Sala den 31/7 - 11/8 2014. 1700 djur flyttades och 13500 hektar skog skadades.
Se Lantmäteriets bilder före och efter skogsbranden.
Skogsbrandsområdet 2015
 

Panel 1: Skogen i framtidens samhälle

  • Hur kommer klimatet utvecklas i framtiden? Markku Rummukainen, SMHI/Mistra-­SWECIA
    - Idag har nästan en grads global uppvärmning observerats, havsnivån stiger och isarna smälter. Världens gemensamma tvågradersmål är en utmaning. Ju längre det tar att uppnå, desto större är risken för en större förändring av klimatet.
    - Global weirding - ett nytt digitalt verktyg – ska göra det lättare att förstå budskapen från FN:s klimatpanels senaste utvärdering
     
  • Hur kommer samhället att förändras och vad är skogens roll? Vad är det minsta-­värsta, som kan hända? Hur förbereder vi oss för det? Olle Olsson, SEI/Mistra-­SWECIA
    - Skogsnäringen brukar vanligtvis ha långa tidsperspektiv, men många områden förändras så fort att det kan vara svårt att säga hur samhället ser ut om 50 år. De sociala och teknologiska förändringarna samt klimatpåverkan sker allt snabbare. Den ökade globaliseringen får följdeffekter när vi bygger ihop alla system: En olycka kan följas av dominoeffekten.
     
  • Visioner av den framtida svenska skogen från fyra intressentgrupper, Camilla Sandström, Umeå universitet/Future Forests
    - Postproduktivism innebär förändrad konsumtion och produktion. Landsbygdens invånare både förväntas bruka och bevara naturresurserna för att tillgodose både sina egna men framförallt den växande urbana befolkningens behov. Ofta uppstår emellertid konflikter mellan de som vill bruka och bevara naturresurser, mellan gamla och nya ekonomiska aktiviteter, och mellan stad och land.
    - Intressenters önskade framtider, Future Forests

Markku Rummukainen, SMHI-Mistra/SWECIA

Olle Olsson, SEI/Mistra Camilla Sandström, Umeå Universitet/Future Forests

Efter förmiddagens seminarier intogs lunch i brandområdet.

Panel 2: Branden kom som en överraskning

Per Andersson, skogsägare i brandområdet Karin Perers, ordförande Mellanskog
  • Erfarenheter från skogsbranden, Per Andersson, skogsägare, Karin Perers, Mellanskog
    - Vi vaknade tidigt en tisdagsmorgon av att skogsbranden hade kommit nära oss och den kom som en överraskning, berättade Per Andersson som driver en gård som funnits i släkten sedan 1539. Tacksamheten blandas med lättnad och sorg. Det är många känslor på en och samma gång. När jag fick se området från en helikopter förstod jag vilket oerhört område det handlar om. 12 000 hektar är en enorm yta och även om man försöker visualisera på sitt sätt så blir det en annan sak när man verkligen ser det.
    - Vi får dra lärdomar ifrån skogsbranden, bl.a om att ha vakt vid markberedning för att undvika gnistbildning, sa Karin Perers, ordförande Mellanskog. Att äga skog har många bottnar. I skogen finns gångna generationers arbete som skapat dagens skogar. Och det är i de välskötta äldre skogarna som allmänhet och turister vill ströva, inte i snåriga naturskogar. I skogsägandet finns också förhoppningarna om framtiden, att lämna över välskötta skogar till barn och barnbarn. Karin driver med sin syster en dalagård som tillhör familjen sedan 1500-talet.
Anna Johansson, MSB Elin Sjökvist, SMHI Gregor Vulturius, SEI/Mistra-SWECIA
  • Erfarenhetsåterföring och krisberedskap. Anna Johansson, MSB.
    - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har fått ett regeringsuppdrag om stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland.

    Myndigheten ska ge förslag till åtgärder och rapporten lämnas till regeringen den 29 januari 2016. Fokus ligger på bättre kommunikation och på vikten av att ha ett förberedande perspektiv för skogsbruket. Det kan gälla val av träd och och anläggande av brandgator.
    - Regeringsuppdraget Stärkt beredskap, MSB (youtube)

  • Skogsbranden var ingen överraskning, varningssystem för extrema händelser. Elin Sjökvist, SMHI
    - Vid tidpunkten för branden rådde extremt stor brandrisk samt spridningsrisk i området där skogsbranden sedan uppstod. SMHI:s varningar för skogsbrand baseras på väderprognoser och hydrologisk modellering. Med klimatförändringens utveckling kommer temperaturen att höjas och därmed ökar brandrisken med flera dagar varje år.
    - Brandrisken ökar i ett framtida klimat, SMHI
     
  • Skogsägares syn på klimatrisker Gregor Vulturius/Karin André, SEI/Mistra-­SWECIA
    - Vi har skickat ut en enkät med  frågor till 7000 skogsägare och skogliga rådgivare. De anser att naturvård är viktigt och att skogsbruket anpassas efter klimatförändringen. Var femte skogsägare ser klimatförändringen som ett hot och många är osäkra. Målet med studien var att få en bild av anpassningen till klimatförändringar för den svenska skogssektorn. Brist på kunskap om risker och lämpliga åtgärder ser ut att vara de största hindren för att klimatanpassa skogsbruket.
    - Klimatanpassad skogsskötsel, Mistra/SWECIA

Panel 3: Försäkringsfrågan -­ vem är ansvarig för vad?

Johan Litsmark, Länsförsäkringar Erik Glaas, Linköpings Universitet
  • Hur fungerar försäkringen efter en naturkatastrof? Johan Litsmark, Länsförsäkringar
    - 700 sotskador ersattes. 100 skogsskador är inte färdigreglerade. 400 milj. kr kostade branden. 85 procent av landets 330 000 skogsägare äger 100 hektar skog eller mindre men många är oförsäkrade. De nya allriskförsäkringarna täcker inte bara in storm, brand och snöbrott, utan även skador orsakade av vilt, granbarkborre och gremeniella.
    - Detta gäller för försäkringen i samband med skogsbranden (Länsförsäkringar)
     
  • Försäkringsbolagens syn på klimatförändring Erik Glaas, Linköpings Universitet
    - Försäkringsbranschen hanterar klimatrisker och klimatanpassning på nationell nivå. Enskilda kunder har förstås ett annat perspektiv. Vi behöver förbättra kommunikationen och samarbetet inte minst för att undvika framtida skador.
    - Reconstructing Noah’s ark : Integration of climate change adaptation into Swedish public policy (avhandling, Erik Glaas, LiU)
     
  • Återförsäkring av naturkatastrofer globalt och lokalt. Thomas Barenthein, Hannover Re.
    - Stormexponering är den största faran för skogsägaren. I Sverige har vi i allmänhet ett gott försäkringsskydd. Återförsäkring innebär att försäkringsbolag och försäkringsgivare försäkrar sina egna åtaganden hos större aktörer, så kallade återförsäkringsbolag. I och med detta kan man sprida riskerna globalt.
  • Riskreducering i praktiken, hållbara företag. Mårten Larsson Skogsindustrierna
    -
    Riskreducering vid skogsbrand innebär att det behövs tydligare regler för skogsmaskiner, att vi tar vara på stormvirket och en kontinuitet. Förutom skogsbrand finns också risk för skogsägare när det gäller stormfällning, snöbrott och skadegörare som insekter, svampar och vilt. Riskhantering i praktiken består av strategier som omfattar skogsskötselhandböcker, ledningssystem och försäkringspolicy. Operativt hanteras risk genom förebyggande åtgärder och nödlägesberedskap. Dessutom också kontinuitetsplanering vilket innebär arbetssätt för att försörja industrin med virke i samband med skador.
    - Skogen och klimatet, kampanjwebb från Skogsindustrierna
     
Thomas Barenthein, Hannover Re. Mårten Larsson, Skogsindustrierna
  • Politisk debatt – Vad har staten för roll och ansvar vid naturkatastrofer?
    De deltagande politikerna var: Marianne Åhman, Folkpartiet, Magnus Oscarsson, Kristdemokraterna, Emma Nohrén, Miljöpartiet, Ulf Berg, Moderaterna, Isak From, Socialdemokraterna och Anders Forsberg, Sverigedemokraterna
     

Politikerdebatt

Den soliga dagen avslutades med gemensam middag på Sätra Brunn.

Skogsbrandsområdet i Västmanland Det växer i brandområdet
Föryngringsyta i brandområdet Svartbrända rotvältor avspeglar sig i soldiset

Den 17 september behövdes kläder för väder eftersom förmiddagen bestod av regntunga skyar.

Panel 4: Finns det risker och möjligheter vi ännu underskattar?

Ekopark Färna består av 4004 hektar skogsmark Skägglav i Färna Ekopark
  • Välkommen till Färna Ekopark, Stefan Toterud, Sveaskog
    - I Ekopark Färna kan du vandra genom trolska, blockrika granskogar eller paddla längs ett glittrande vattensystem. Områdets största naturvärde är de många asparna, från ungträd till flerhundraåriga jättar. De har överlevt här tack vare återkommande bränder, översvämningar och stora temperaturväxlingar i blockmarkerna. Ekoparken invigdes 2005 och består av 4004 hektar skogsmark två mil öster om Skinnskatteberg i Västmanland.
    - Ekopark Färna, Sveaskog
Åke Lindelöw, fältentomolog, SLU Anders Granström, docent och forskare på SLU
  • Vad är sannolikheten för omfattande insektsangrepp av typen ”mountain pine beetle” i Sverige & Norden? Åke Lindelöw, SLU
    - En tromb inträffade här i Färna ekopark i maj 2007 som huvudsakligen fällde gran. Det gjorde att granbarkborren förökade sig och dödade flera hundra träd fram till 2013. Klassiska skogsskadeinsekter är barrskogsnunna, tallmätare, tallfly, röd tallstekel och granbarkborre som har haft enstaka utbrott. Däremot finns ingen tydlig trend som visar att skadorna har ökat eller minskat, med undantag för snytbagge beroende på trakthyggesbrukets införande sedan slutet av 1940-talet. Sannolikheten för ett stort utbrott av granbarkborre är liten.
    - Skogsskada, SLU
    - Regler inom bekämpningsområden mot granbarkborre, Skogsstyrelsen
     
  • Framtidens brandrisk –Är det klimatet man skall oroa sig för? Anders Granström, SLU
    - Brandrisk innefattar antändning, brandbeteende och responsförmåga. Det största hotet kanske inte är klimatet utan hur samhället och skogssektorn har förmåga att förhindra och bekämpa bränder. Förr fanns brandskogsingenjörer i tjänst. I 2003 års utgåva av LSO (Lagen om skydd mot olyckor) fanns inte ett ord om skogsbrand i lagstiftningen.
    - Årsuppföljning, LSO. MSB
Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen Jessica Nordin, Sveaskog
  • Vad kan hända med skogen? Glömmer vi någon stor risk? Hillevi Eriksson, Skogsstyrelsen
    - Vad görs vid flera samtidiga bränder? Behöver vi gränser för dominerande trädslag o genetisk variation? Om trädförädlingen drivs för långt finns risk i kombinationen skadegörare - för liten genetisk spridning. Klimatförändringen ger torrperioder o extremt åskväder med fler nedslag. Övriga risker är framför allt ras och skred, översvämning, stormfällning, viltbete, insektsskador, torka, frost med mera. En klimatförändring ger en produktionsökning men också fler skador. För att motverka skadeinsekter behövs mer blandskog och tall på torrare mark. För att undvika rotröta – mindre gran, tall på tallmarker, mer biologisk bekämpning. När det gäller stormfällning – tidig hård gallring i utsatta lägen, mer trädslagsblandning.
    - Klimatanpassning i skogsbruket, Skogsstyrelsen
     
  • Hur kapitaliserar vi på värdet av skogens olika ekosystemtjänster? Jessica Nordin, Sveaskog
    - Skogens förmåga att binda koldioxid är en tydlig och lättbegriplig ekosystemtjänst. Ett annat exempel är skogsmarkens förmåga att rena vatten och värna biologisk mångfald. Detta skapar nya ffärsmöjligheter för markägare genom ekologisk kompensation och koldioxidkrediter. Bra rekreationsskogar bör gå att göra till en ekonomisk tillgång i stället för en belastning.
    - Skogen skapar nya värden, Sveaskog

Panel 5: Hur hanterar vi kända risker i skogsbruket?

Fredrik Lagergren, Mistra-SWECIA Mårten Gustafsson, Länsstyrelsen Västmanland Gustav Friberg, Skogforsk
  • Hur förhålla sig till klimatrelaterade risker i skogsbruket? Fredrik Lagergren, Mistra-­ SWECIA
    - Klimatrelaterade risker innebär insektsangrepp och skogsbrand påverkar klimatmålen. Skogliga beslut i kombination med klimatförändring kan göra att måluppfyllelsen försämras och man bör därför ta reda på vilka konsekvenser detta kan få samt om känsligheten påverkas över tid.
    - Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk, Mistra-SWECIA
     
  • Värdet av och risker kopplat till naturvård, ekosystemtjänster, biologisk mångfald. Mårten Gustafsson, Länsstyrelsen
    - Klimatförändring ger ett stort behov av klimatreglering och starka ekosystem. Friska ekosystem med en mångfald av arter har lättare att återhämta sig vid katastrofer och är avgörande för vilka värden skogsmarken producerar.
    - De 16 miljömålen, Länsstyrelsen Västmanland
     
  • Är körskadorna snart ett minne blott med smarta och anpassade metoder? Gustav Friberg, Skogforsk
    - Riskerna med körskador går att reducera med hjälp av markfuktighetskartor.
    - Markfuktighetskartor ger bra bild av verkligheten, Skogforsk
    - Skogsbruket kan minska markskadorna, Skogforsk

Lunch intogs på Sätra Brunn.

Vägen framåt – avslutande debatt. Moderator Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute
Avslutande paneldiskussion

  • Hur förhåller vi oss till denna nya verklighet? Diskussion med Herman Sundqvist och Marie Larsson-­Stern, Föreningen Skogen
  • Paneldebatt: Olika aktörers roller och ansvar för ett klimatanpassat skogsbruk – hur bör vi agera för att reducera risker och lyfta fram möjligheter i skogen i en osäker framtid?
  • Avslutande diskussion

Föreläsare, politiker, arrangörer och deltagare tackades för visat intresse.

Välkomna till Höstexkursion 2016
Norrskog och Föreningen Skogen bjuder in till Höstexkursion 2016, #hex16, med temat Tillämpad forskning.

Mer information

Gunilla Häggström, kommunikationsansvarig SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. Varje vardag publiceras nyheter från skogsbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. I år fyller vi 25 år!
  • Johnny Nattsjö ansvarar för annonsering på Föreningen Skogen

    Johnny för samman jobbsökare med skogliga företag

    Kategorier: Skog
    På Föreningen Skogen ansvarar Johnny Nattsjö för annonsering. - Jag hjälper företagen att formulera sina budskap för deras produkter och rekrytering. Framtidens jobb finner man i skogen! / Föreningen Skogen
  • Kenneth Wallin, VD i Martinsons Trä AB, lämnar företaget

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Kenneth Wallin lämnar Martinsons under första kvartalet 2021. Fram till dess fortsätter han i sin nuvarande roll. / Holmen
  • Uteklassrummet ligger vid Stora Skuggan, på Djurgården i Stockholm.

    Nu går det att boka uteklassrummet på Stora Skuggan i Stockholm!

    Helena Bengtsson är regionsamordnare för Skogen i Skolans region Mälardalen sedan drygt ett år tillbaka. Nu kommer uteklassrummet på Stora Skuggan i Stockholm att bli hennes bas. – Jag kommer att utgå härifrån när jag genomför fortbildning i utomhuspedagogik för skolpersonal och lärarstudenter, säger Helena. Uteklassrummet är färdigbyggt och det går att boka för skolklasser. / Skogen i Skolan, Region Mälardalen
  • Welcome to the Woods!

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Vilka unga ska utveckla landsbygden – och hur? Den demografiska utmaningen i Dalarna ökar där färre unga ska försörja fler äldre. Samtidigt finns i länet arbetsgivare på frammarsch som investerar i ny teknik och satsar på att vara attraktiva arbetsgivare. Eleverna – framtidens arbetstagare behöver mer kunskap för att kunna göra medvetna studie- och yrkesval. Mer samverkan mellan arbetsliv och skola är en nyckel i kompetensförsörjningsfrågan, därför är Dalarnas studie- och yrkesvägledare welcome to the woods. / Arbetsmarknadskunskap, Fiskarheden och Falun Borlänge-regionen
  • Barn lärde sig om skogsbrukets historia

    Barn lärde sig om skogsbrukets historia

    Elevdagar på Siljansfors skogsmuseum i Mora och på Lomkällan Särna skogs- och försvarsmuseum i Särna./Region Dalarna-Gävleborg
  • SE-0000 är aktörens registreringsnummer hos Jordbruksverket, där SE betyder Sverige, följt av länsbokstaven och ett upp till femsiffrigt nummer för den enskilda aktören. KD är en kod för värmetorkning på engelska (kiln drying).

    Nya regler om märkning av trä

    Kategorier: Skog
    - Jordbruksverkets nya regler för märkning med KD 56°C/30 min-märket bidrar till förenkling och effektivisering av exportkontroll av trä. Regelverket ska säkerställa att de produkter som hanteras uppfyller kraven på frihet från växtskadegörare, berättar Elisabeth Lundqvist, Växtregelenheten, Jordbruksverket. / SkogsSverige
  • Inbjudan till Höstexkursion torsdagen den 22 oktober

    Kategorier: Skog
    Temat är ”Malwa 560.4 skördare och kombimaskin” och exkursionen sker vid Ensen norr om Rättvik. / Gävle-Dala Skogsklubb
  • Women an untapped potential in forestry

    Kategorier: Forest research and education
    The Nordic forest industry is in huge need of labor, but the proportion of female forest workers is minimal. Women are a large, still not used resource in Nordic forestry, according to Nordic Forest Research (SNS), whom is now launching a report on gender equality in the Nordic forests. (Swedish version further down). / SNS
  • SNS, Nordic Forest Research, skogsbruk, kvinnlig skogsarbetare

    Kvinnor en outnyttjad potential ​i det nordiska skogsbruket

    Kategorier: Jämlikhet och jämställdhet
    Den nordiska skogsbranschen är i skriande behov av arbetskraft, samtidigt som andelen kvinnliga skogsarbetare är minimal. Kvinnor är en stor outnyttjad resurs i det nordiska skogsbruket, menar Nordic Forest Research (SNS), som nu lanserar en rapport om jämställdheten i de nordiska skogarna​. / SNS
  • Nu finns chans att söka pengar för projekt om ek

    Kategorier: Skog
    Erik Stenströms Stiftelse för ekskogsbrukets främjande bildades 2012 med ett donerat startkapital på 10 miljoner kronor från jägmästare Erik Stenström. Avkastningen ska årligen delas ut till forskare eller privatpersoner som vill utveckla eller öka kunskapen kring eken och dess skötsel. Stiftelsen gör nu i september sin sjunde utlysning av forskningsmedel. Tillgängligt för ansökan nu är cirka 700 000 kr. / Erik Stenströms stiftelsee
  • Lena Jonsson, jägmästare och projektledare på BioFuel Region

    Lena Jonsson: Skogen är så rätt och så hett!

    Kategorier: Bioenergi, Forskning & utbildning
    Lena Jonsson är jägmästare och projektledare på BioFuel Region som är en medlemsägd organisation. - Vi jobbar för en fossilfri fordonsflotta och utvecklad bioekonomi från skogen. Jägmästarutbildningen är en bra grund att stå på i arbetet med omställningen till framtidens hållbara samhälle. / SkogsSverige