Kemisk viltskyddsbehandling av planta. Fotograf: Björn Svensson/SKOGENbildFrån och med nästa år kommer skogscertifieringarna FSC och PEFC inte längre att acceptera insekticidbehandlade plantor. FSC har tidigare givit dispens för insekticidbehandling mot snytbagge vid akuta behov, men i fortsättningen kommer inte heller det att medges.
För den certifierade skogsägaren gäller därför till exempel gnagskydd av olika slag. Deras verkan undersöks av bland annat Karin Hjelm på Skogforsk i samarbete med Kristina Wallertz på SLU.
Förra året påbörjade de ett treårigt försök, men det extrema vädret gjorde resultaten osäkra. Det var svag vegetation på hyggena på grund av torkan och helt enkelt ganska lite ”gnag” över lag, och kombinationen av den höga värmen och mindre vegetation på hyggena på grund av torkan hjälpte förmodligen till att minska snytbaggarnas gnag.
Nästa år slutar Svenska skogsplantor helt att sälja plantor med kemiskt skydd mot snytbagge. Företaget anser att det sandbaserade varianten Conniflex (bilden) är ett fullgott alternativ till jämförbar kostnad.De närmaste åren ska förhoppningsvis visa om de mekaniska plantskydden håller snytbaggarna borta lika bra som insekticiderna och om planttillväxten påverkas.
– Det finns ganska få oberoende studier av de mekaniska plantskydden. Utvecklingen av dem har gått snabbt sedan insekticiderna började fasas ut, säger Karin Hjelm.
Man bör enligt henne också beakta vad den praktiska hanteringen av plantorna med de nya skydden betyder. Det är stor skillnad på forskarnas testplanteringar, där kanske varje planta kan hanteras omsorgsfullt för att på rätt sätt hamna på rätt plats, och de vardagliga planteringarna, som kräver sekundsnabba beslut av plantören.
Förra årets forskningsresultat pekade på att olika typer av planteringsrutiner påverkar överlevnaden i hög grad.
Läs hela artikeln i SKOGEN 8/2019, tema ”Ny skog”.
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt – som prenumerant eller lösnummer