Hyggesfritt skogsbruk - möjligheter och konsekvenser

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Future Forests bjöd in till seminarium den 28 april på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Föredragshållarna var forskare och professorer från SLU och Skogforsk. Deltagarna kom bl.a från LRF Skogsägarna, Skogforsk, Sveaskog, SLU, BillerudKorsnäs m.fl. skogliga bolag och organisationer. År 2013 fick Skogsstyrelsen och SLU ett nytt regeringsuppdrag om adaptiv skogsskötsel. Uppdraget innebär analys av om det inom ramen för skogsvårdslagen finns åtgärder som främjar en ökad produktion av biomassa, samtidigt som miljöhänsyn vägs in. På programmet fanns punkterna virkesproduktion och ekonomi, drivning, kol och klimat, biologisk mångfald, rotröta och sociala värden.

Tomas Lundmark, professor, SLU inledde med att berätta om regeringsuppdraget Adaptiv skogsskötsel som Skogsstyrelsen och SLU fick under 2013. Där finns en strukturerad dioalogprocess mellan skogsbolag och skogsbrukare och en intressentsamverkan där man har tagit fram alternativ och konsekvenser. Läs mer om Adaptiv skogsskötsel längre ner på sidan.

Urban Nilsson, forskare, SLU redogjorde för virkesproduktion och ekonomi. Urban visade ett antal olika försöksalternativ bl.a lätt och hård blädning, kalavverkning, omföring av enskiktad gran till fullskiktad (olikåldrig), tallskärm och odling i schackrutor.
- Det blev ungefär samma produktion men sämre konomi vid tallplantering än schackrutorna. Alternativen har arbetats fram i dialogprocesser där omföringsalternativet var tydligare. Nästa steg är ungskogsbehandling med olika målbilder som SLU gör tillsammans med Skogsstyrelsen, sa Urban Nilsson.

Jan-Olof Weslien, professor, Skogforsk berättade om biologisk mångfald.
- Vid enskiktad omföring med grova träd märker man ut tio träd och fyller sedan på med ytterligare tio under tidsperioden. Vid alla hyggesfria alternativ används genomtänkta åtgärder. Det blir mer död ved, jämnare tillförsel av död ved och fler grova träd vid hyggesfritt skogsbruk som är ett bra komplement till trakthyggesbruk, sa Jan-Olof Weslien.

Johan Sonesson, forskare, Skogforsk informerade om en workshop om sociala värden.
- Vi har utgått från Skogsstyrelsens och FSC:s definition av sociala kammare. Vi har frågat fackföreningar, samiska organisationer, svenska friluftsfrämjandet och Hela Sverige ska leva. Recreation Opportunity Spectrum, ROS är ett spektrum av rekreationsmöjligheter. I vår workshop frågade vi urbanister (invånare i stadsmiljö) och purister (invånare i landsbygdsmiljö) om vilka behov de hade av skogen i sin vardag, på helgen och på semestern. Detta kopplades sedan ihop med skogsägarens möjligheter. Flertalet på workshopen var purister som hade delvis olika men också liknande behov. Bland behoven för skog fanns: vandringsled, storytelling, må-bra-plats, inga körskador, mångfald, naturnära, lärande, tillgänglig. Man upplevde tät ungskog som dålig och röjning värst, även skog efter gallring var inte en bra skogsmiljö. Gammal slutavverkningsskog upplevdes som bäst, sa Johan Sonesson.

Lars Wilhelmsson, chef strategisk FOU-samverkan, Skogforsk anförde punkten om virke, kvalitet och sortiment.
- Hård och försiktig blädning av gran vägs mot varandra. Det är ingen bra metod för kvalitetsvirke, däremot stamkvistning. Det är inte så stor kvalitetsskillnad på skiktad, olikåldrig och likåldrig granskog. För att kunna producera oförändrad virkesmängd är fångstområdets storlek proportionell mot systemets medelproduktion per ha och år, sa Lars Wilhelmsson.

Lars Eliasson, forskare Skogforsk, redogjorde för kostnader, planering och skador vid drivning.
- Skärmavverkning är dyrare pga uttagsnivån. Skotning blir också dyrare, detta pga av hänsynt till plantskog vid skärmavverkning. Skaderisken är hög för plantor, därför bättre att lyfta in träden i stickvägen. Det är en fördel att skota ut och stora ingreppsskördare är att föredra. Stångstötningsmodellen går att anpassa till blädningsskogsbruk. Ju hårdare uttag, desto större skador, sa Lars Eliasson.

Anna Gunulf Åberg, Dr SLU, svarade på frågan om vad som händer med rotrötan vid hyggesfritt skogsbruk.
- Honungsskivling, Blödskinn och Rotticka förorsakar rotröta. Risken för rotröta är högre i en stubbe än vid körskador. Med trädslagsblandning är inte skillnaden så stor mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk. Preventiva åtgärder är att minimera körskador, vinteravverkning och stubbehandling, minska stressen på unga träd, manipulera trädslagssammansättning och att välja bestånd, sa Anna Gunulf Åberg.

Tomas Lundmark, professor, SLU berättade om vad skog tillför för klimatnytta.
- All skog har gjort klimatnytta genom att ta upp koldioxid och lagra kol i biomassa och mark. Klimatnyttan nu och i framtiden beror på kolbalansens utveckling. Det gröna kolet ersätter det svarta kolet. Skogen måste växa för att ge klimatnytta. Tillväxten är bäst oavsett lagring/substitution och oavsett skogsbruksmetod när skogen ska ge bästa klimatnytta, sa Tomas Lundmark

Mer information

Gunilla Häggström, kommunikationsansvarig SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.
  • Lotta Möller ny föreståndare för Föreningen Skogsträdsförädling

    Kategorier: Skog
  • SkogsSverige önskar alla läsare en härlig Midsommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 22/6. Vi önskar er en glad Midsommar och att ni tar hand om er!
  • Jens Meyer, Regionsamordnare Värmland, har byggt ett uteklassrum tillsammans med lärare och elever

    Jens Meyer bygger och använder uteklassrummet

    I Värmland finns flera uteklassrum som lärare kan använda tillsammans med sina elever. - Det är fantastiskt att kunna ha lektioner utomhus och går att tillämpa för de flesta ämnena i kursplanen, säger Jens Meyer som både är lärare och Regionsamordnare för Skogen i Skolans Region Värmland.
  • Nya rekommendationer om plastinnehåll

    Kategorier: Pappersprodukter omger oss varje dag
    Kartongförpackningar med en tunn plastbarriär är en idealisk kompromiss där man använder kartongens styvhet för konstruktionen och plastens täthet för att till exempel förlänga ett livsmedels livslängd. Förpackningstypen minskar plastanvändningen och har en väsentligt lägre klimatpåverkan än en motsvarande förpackning i helplast. / Iggesund Paperboard
  • Malin Lundström är skogskandidat och projektsäljare på Organowood

    Malin Lundström drivs av sin starka känsla för trä

    Kategorier: Forskning & utbildning, Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Träkvalitet och skog har alltid varit intressant för Malin Lundström. - Lusten att lära mig läsa av skogen gjorde att läste till skogskandidat på Linnéuniversitetet. Nu arbetar jag som projektsäljare på Organowood som är ett giftfritt substitut till kopparimpregnerat trä. / SkogsSverige
  • Inspirationsdag med studie- och yrkesvägledare med Region Östra Götaland

    Lärare blir elever på våra inspirationsdagar

    Region Östra Götaland arbetar främst med lärarstudenter och lärare i skolorna. – Vi har inspirationsdagar utomhus under en halv eller hel dag där vi visar Skogen i Skolans läromedel och faktablad. Lärarna får prova på att vara elever under övningar. Efteråt har vi genomgång med reflektion, säger Karin Ekströmer, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och Regionsamordnare.
  • Jens Meyer,är Regionsamordnare i Värmland där man anordnar studiedagar för SYV

    På SYV-dagarna visar vi skogliga karriärvägar

    Jens Meyer delar sin tid som Regionsamordnare för Skogen i Skolan i Värmland med att vara högstadielärare. – Vi arrangerar studiedagar för SYV där samarbetet med styrgruppen möjliggör studiebesök och information från företagen. Skolor från Värmlands 16 kommuner bjuds in och även fristående skolor.
  • Region Örebro möter studie- och yrkesvägledare

    Vi ökar intresset för skogen som klassrum och arbetsplats

    Genom Skogen i Skolan vill Region Örebro sprida en allsidig och objektiv bild av skog och alla dess värden med hjälp av utomhuspedagogik. – Vi hoppas därigenom på ett ökat intresse för skog och även att fler får upp ögonen för skogen som arbetsplats. Ett nära samarbete pågår med Örebro Universitet där vi träffar deras studenter ute i skogen och håller i olika övningar, säger Regionsamordnare Emil Hjerpe.
  • När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.

    När de svenska skogarna försvann - myten om statens och det svenska skogsbrukets förträfflighet

    Kategorier: Skog
    Det är inte en fråga om att naturen kan återställas. Det kan den inte. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö - för all framtid. De gamla skogarnas orörda dynamik går för evigt förlorad. För evigt! Det är oanständigt! Det har vi inte råd med! Politiker ta ert ansvar – stoppa skogsbrukets miljöförstöring! Läs Peter Lindgrens artikel som har publicerats i Dagens Nyheter.
  • Utomhuspedagogiska övningar i skogen. Foto: Lars Klingström

    Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra utomhusövningar

    Daniel Thorell är regionsamordnare i Skogen i Skolans region Västra Götaland. Han är också nationell samordnare inom Skogsstyrelsen där han arbetar som Skogskonsulent. - Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra praktiska övningar utomhus.