Skogsforskare Per Hansson på SLU i Umeå introducerade år 2001 ” Skogshögskolans björkindex” Han fastställde en metod för hur lövsprickningen skulle mätas och bestämde att när genomsnittslängden på 25 nyutslagna löv mätt från knoppfjällets bas överstiger 20 mm anses björken vara utslagen.
,Detta har bildat skola och nu mäts björkindex på samtliga försöksparker som SLU har över hela landet.,
,Här kan du följa utvecklingen för de vanligaste trädslagen på försöksparkerna,
,Årets mätningar har startat 27 april i Umeå, vilket är rekordtidig. De små löven var dock bara 9 mm långa idag 4.e maj, och har på grund av det kyliga vädret, ingen större brådska med att växa till sig.
,För att det ska bli rekord krävs ett betydligt varmare väder. Ett litet regn följt av varmare väder är vad som krävs för att accelerera lövtillväxten.
,Läs mer om mätningarna.,
,Mätningarna görs på glasbjörkar i skogen. Parkträd och alleträd längs gator och torg göre sig icke besvär, då enstaka individer i gynnsamma lägen mycket väl kan slå ut tidigt.,
,Därför valdes fem normala unga glasbjörkar, Betula pubescens, i Framtidsskogen utanför SLU-Umeå ut inför våren 2001. Björkarna står inne i ett bestånd och är naturligt föryngrade. De skjuter alltså sina knoppar betydligt senare än solitära exemplar i parker och stadsmiljöer. ,
,En gren markerades på varje träd och de 5 yttersta knopparna på varje gren markerades. Dessa knoppar har nu mätts varje år sedan 2001. Mätningen görs mitt på dagen med digitalt skjutmått (noggrannhet 0,1 mm) och avser basen på knoppfjället till ytterst delen av längsta bladskivan i knoppen.,, vad kan resultaten användas till?
,Björkindexet kan komma att bli ett bland flera fenologiska* mått att beakta. På sikt kan det måttet jämföras meteorologiska data som t ex dygnsmedeltemperatur och nederbörd. Efter viss utveckling skulle måttet kunna användas för att prognosticera björkpollenförekomsten i mättrakten med omnejd.,,,*Fenologi (från grekiskans phainesthai, komma i dagen, bli synlig), botanisk och zoologisk term för läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket.
,Redan Linné anordnade en fenologisk observationsserie över lövsprickningen 1750-52, vilken publicerades i hans verk Vernatio arborum.,,,Ivar Palo
,SkogsSverige,