Anders vägleder i naturen

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Anders Arnell, jägmästare och naturvägledare
Anders Arnell är jägmästare och verksam som naturvägledare inom CNV, Centrum för naturvägledning som ingår i SLU. - Naturvård och kommunikation har ingått i alla mina tjänster och det är en bra kombination för mig, säger Anders. Tillsammans med sin fru driver han också Ängslyckan, ett café med fågelskådning och bakningskurser som ligger i Vendel, några mil norr om Uppsala.

 

Anders Arnell, jägmästare och naturvägledareAnders Arnell, jägmästare och naturvägledare

Det är inte alltid lätt att veta vad man ska bli och hur man tar sig dit. Man kan ha många olika intressen och idag finns det många utbildningsvägar att välja på. Slumpen spelar också in.
– Jag funderade på landskapsarkitekt eftersom jag var intresserad av natur och samhälle. Inom biologi var det svårt att få jobb. Det som gjorde att jag valde just jägmästarutbildningen var bland annat att jag kände några som gått på Skogshögskolan, som sedan blev SLU.

Begreppet jägmästare - är det en jägare?
Många blandar ihop titeln jägmästare med jägare.
– Det har funnits diskussioner om istället använda titeln skogsvetare. Utbildningen innebär långtifrån bara jakt och förvaltning av skog. Frågan är hur titeln ska kunna följa med sin tid. Det finns inte så stor naturlig koppling till skog idag hos ungdomar jämfört med tidigare.

Jägmästarutbildningen gav många kontakter och stort nätverk
Anders Arnell har arbetat med kommunikation och naturvård under hela yrkeslivet. Det började med forskningsinformation och fortbildning på SLU. Han satt i ledningsgruppen för Skogen i Skolan där han representerade SLU. 1987-1994 arbetade han på Konsulentavdelningen, senare SLU Info, varav fem år i Umeå och två år i Uppsala där han tjänstgjorde som statskonsulent i mark- och miljöfrågor samt hanterade forskningsinformation från skogsfakulteten.
– Jägmästarutbildningen och jobbet som konsulent gav mig många kontakter och ett stort nätverk och det har präglat mitt yrkesliv sedan dess.

1994 anställdes Anders som skogsbiolog på Länsstyrelsen i Härnösand och arbetade då parallellt med praktiska kurser i skogsbruk och naturvård. Efter två år flyttade han ner till sin nuvarande fru Karin i Uppsala och arbetade sedan på Naturvårdsverket som skogsbiolog 1996 - 2001 i Stockholm.
Åren därefter tjänstgjorde han på kansliet hos Sveriges ornitologiska förening, där arbetet handlade mycket om kommunikation, möten, konferenser och att värva medlemmar.
Anders drev under tiden på SOF projektet Närnaturguiderna tillsammans med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. I det projektet utvecklade man formerna för guidning och höll korta kurser för hundratals ideella naturvägledare.
Naturvårdsverket satsade sedan på Centrum för naturvägledning, CNV, där Anders sedan från mars 2008 är projektledare tillsammans med tre kollegor. Arbetet innebar att Anders återvände till SLU efter 14 år. CNV är en kunskapsutvecklingsorganisation för alla som arbetar med kommunikation om naturen och kulturlandskapet.
– Vi arbetar till exempel med kommunikation kring skyddad natur vid naturum och i nationalparker. Vi anordnar kontinuerligt kompetensutveckling för naturvägledare och andra intresserade, och har cirka 2000 personer i vårt nätverk.

CNV är också medlem i Utenavet, ett nätverk som främjar utomhusbaserat lärande. Det finns även europeiska nätverk för interpretation, vilket är den internationella termen för natur- ich kulturvägledning. Syftet med interpretation är att skapar meningsfulla upplevelser för människor som besöker natur- och kulturområden.

Att kommunicera om skog
– Det vore intressant att arbeta mer med interpretationens metoder inom skogsbranschen. Vi har därför sökt pengar från Skogssällskapet för ett utbildningsprojekt kring kommunikationsom bidrar till att människor får en egen relation till skogen. Det blir allt viktigare med kommunikation med omvärlden eftersom allt fler har synpunkter på naturen samtidigt som allt färre vistas där. Därmed har polariserade diskussioner uppstått. Även om jag är naturvårdare i själ och hjärta, tycker jag vi även behöver lyfta fram det positiva som skogsbruket gör. På central nivå handlar det ofta om revirtänk och politik, medan det finns många goda exempel på lokal samverkan. Tyvärr syns de positiva nyheterna alltför sällan.

En bra kombination av naturvägledning och kommunikation
Idag delar Anders Arnell sin tid mellan CNV och Ängslyckans Café. Arbetet på CNV blir en blandning av naturvägledning och kommunikation kring metoder.
– Jag har nytta av allt jag gjort tidigare i mitt yrkesliv och även av min jägmästarutbildning.
Varje år ansvarar Anders också för en veckas fjällkurspå Enaforsholm i Jämtland som han utför för Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLAÄngslyckans Café är ett familjeföretag som drivs av Anders hustru Karin, som även arbetar på Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Hon driver företaget tillsammans med Anders och de erbjuder kurser i surdegsbakning, fågelkunskap och annat. Även dottern My arbetar i caféet, liksom då och då andra ungdomar i Vendelbygden. Ett 50-tal besökare kommer på söndagar då Ängslyckans Café har öppet under sex månader per år. Caféet ligger precis vid Vendelsjön, en av Upplands bästa fågelsjöar, cirka fyra mil norr om Uppsala. Anders med familj har bott här sedan 2003.
– Vi bakar surdegspizza och bakar bröd, även historiskt bröd från Vendeltiden. Några gånger under vintern har vi öppet men vår säsong startar på vårdagjämningen. Den första advent 2017 har vi femårsjubileum. Det tog ungefär tre år innan folk började hitta ut hit på allvar.

Vad har du för tips till blivande jägmästare?
Det nuvarande jägmästarprogrammet på SLU påminner i grunden mycket om utbildningen som Anders gick på 1980-talet.
– Du kan prova på olika ämnen och försöka förstå olika intresseområden. Poängen med utbildningen är att det är som ett smörgåsbord med olika valbara längre kurser. Det finns större möjligheter idag att skräddarsy sin utbildning. Själv var jag intresserad av entomologi, naturvård och botanik, och jag valde en grön inriktning. En extra motiverande faktor var att vi var ett gäng som ville framåt. Två av mina förebilder inom natur- och landskapsvård, Börje Drakenberg  och Lars Kardell, var våra lärarepå utbildningen. Inom skogsämnet ryms väldigt mycket - finansfrågor, naturvård, högteknologisk forskning,  traditionell skogsvård med mera. Varje år gör jägmästarstudenterna en Sverigeresa. Det är bra få lära känna hela vårt land med dess geografi och naturförhållanden. Trots att det är länge sedan jag gjorde min Sverigeresa, minns jag den mycket väl och knyter fortfarande an många kunskaper om olika landsändar till besök vi gjorde då.
Bland mina kurskamrater var det en väldig blandning av våra inriktningar och det gav oss en bra förståelse för varandras intressen. En sak som i stort sett saknades på Skogis på min tid var dock kurser kring kunskap om människor, som psykologi, kommunikation och naturvägledning.

Mer information

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • Per Eriksson, vd för ECSkog AB och jägmästare

    Per stödjer skogsentreprenörer med certifiering och jämställdhet

    Kategorier: Forskning & utbildning, Skog
    Per Eriksson är jägmästare och vd för ECSkog AB som miljöcertifierar skogsentreprenörer. I samband med att man reviderar företagen för PEFC mäter man också jämställdheten.
  • Ute är inne i Jönköping 29-30 augusti 2019

    Välkommen till Ute är inne 2019!

    Nu genomförs konferensen Ute är inne för sjätte gången den 29-30 augusti 2019. Här finns massor av inspiration för mer lärande utomhus i skola och förskola. Lyssna på inspirerande föreläsningar, diskutera vinsterna med fysiskt aktiva barn och elever och hur vi kan planera och bygga för den betydelsefulla utomhusvistelsen. Välj bland 50 workshops där utemiljön fungerar som plats för lärande, med fokus på ekosystemtjänster, utomhuspedagogiska metoder, miljö och hälsa samt planering och samverkan.
  • Skogen i Skolan tar fram ett digitalt läromedel

    Lärare sökes!

    Skogen i Skolan utvecklar ett digitalt läromedel om hållbar utveckling. Förhoppningen är att omsätta elevers oro för klimat och framtid till hopp och handlingskraft. Läromedlet riktar sig främst till åk 4-6, men vi vill även gärna nå åk 7-9 och nyanlända.
  • Dra till Södra Viken och upplev Skogens dagar!

    Elever och pedagoger i årskurs 6 –8 i Värmland är välkomna till Skogens dagar i Sunne 16–17 maj 2019 kl. 9-15. Allt som är värt att veta om skogen kan ni få reda på genom att besöka olika stationer som alla på något sätt har med skog att göra. Arrangemanget är uppdelat i fyra teman: Skogen, Trävaror och transport, Massa och papper och Fritid i skogen. Skolorna deltar utan kostnad i Skogens Dagar. Anmälan senast den 18 april! / Skogen i Skolan
  • Visar framtidens skog i Vindeln

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Klimatförändringar och ökad efterfrågan på skogsråvara ställer nya krav på hur vi sköter våra skogar. I juni finns möjligheten att följa med en av SLU:s forskarskolor till Vindeln för att lära sig mer om framtidens skogsskötsel.
  • Skogen brinner i Sverige 2019

    Kategorier: Skog
    Under våren har det varit soligt och torrt under längre perioder och brandrisken har ökat på flera platser i Södra och mellersta Sverige. MSB stärker den nationella beredskapen, driver aktörernas gemensamma hantering och kan stärka aktörer med kompetens och materiel. SkogsSverige har informationen du behöver och den uppdateras dagligen!
  • WAMBAF-projektet hanterar påverkan på skog och vatten i Östersjöregionen

    Kategorier: Klimat & Miljö
    WAMBAF står för vattenhantering i baltiska skogar (Water management in Baltic Forests) och syftar till att minska näring och kvicksilver från skogsbruk till vattendrag och till Östersjön.
  • Dovhjort. Foto: Anders Jarnemo

    Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får. / SLU
  • Produktionen igång efter dagens brand

    Kategorier: Trä och träindustrin
    Ingen person kom till skada och produktionen är åter igång vid världens modernaste såglinje Sävar Såg. De ekonomiska förlusterna efter gårdagens brand är inte fastställda men rör sig troligen om miljonbelopp. / Norra
  • Virkesbörsen lanserar ny tjänst, Hitta skogsbank

    Kategorier: Trä och träindustrin
    Virkesbörsen, en digital handelsplats för köp och sälj virke, fortsätter att växa och lanserar nu Hitta skogsbank. En tjänst där användare enkelt kan jämföra olika bankers erbjudande mot skogsägare. Tjänsten är en del i det ekosystem av tjänster som Virkesbörsen vill bygga för att göra virkesmarknaden mer effektiv och transparent. Tjänsten gör det enklare för skogsägare att fatta informerade beslut kring sitt skogsbruk och kommer förhoppningsvis öka lönsamheten på gårdsnivå. Tjänsten är helt gratis och återfinns på virkesborsen.se. / Virkesbörsen
  • LEAFs årliga möte för nationella operatörer på Irland 236-29/4 2019

    Irländsk utomhuspedagogik på LEAFs årliga möte

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Skogen i Skolan ingår i organisationen LEAF, Learning About Forests. Varje år anordnas ett möte för nationella operatörer och det skedde i Castleconnell utanför Limerick på Irland. Under fyra dagar utbytte representanter från 40 länder erfarenheter och deltog i utomhuspedagogiska övningar.
  • Forum för bioekonomi 2019

    Samtal om bioekonomins möjligheter och utmaningar

    Kategorier: Skog
    Politiker talade om skogsnäringens och bioekonomins betydelse både för Sverige och EU på Forum för bioekonomi. Augustnominerade journalisten Jens Liljestrand berättade om Vilhelm Mobergs relation till skogen. Föreningen Skogens styrelse utser varje år pristagare och detta år fick Kerstin Ekman årets Greve Carl Bernadottes Skogspris.