Anders vägleder i naturen

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Anders Arnell, jägmästare och naturvägledare
Anders Arnell är jägmästare och verksam som naturvägledare inom CNV, Centrum för naturvägledning som ingår i SLU. - Naturvård och kommunikation har ingått i alla mina tjänster och det är en bra kombination för mig, säger Anders. Tillsammans med sin fru driver han också Ängslyckan, ett café med fågelskådning och bakningskurser som ligger i Vendel, några mil norr om Uppsala.

 

Anders Arnell, jägmästare och naturvägledareAnders Arnell, jägmästare och naturvägledare

Det är inte alltid lätt att veta vad man ska bli och hur man tar sig dit. Man kan ha många olika intressen och idag finns det många utbildningsvägar att välja på. Slumpen spelar också in.
– Jag funderade på landskapsarkitekt eftersom jag var intresserad av natur och samhälle. Inom biologi var det svårt att få jobb. Det som gjorde att jag valde just jägmästarutbildningen var bland annat att jag kände några som gått på Skogshögskolan, som sedan blev SLU.

Begreppet jägmästare - är det en jägare?
Många blandar ihop titeln jägmästare med jägare.
– Det har funnits diskussioner om istället använda titeln skogsvetare. Utbildningen innebär långtifrån bara jakt och förvaltning av skog. Frågan är hur titeln ska kunna följa med sin tid. Det finns inte så stor naturlig koppling till skog idag hos ungdomar jämfört med tidigare.

Jägmästarutbildningen gav många kontakter och stort nätverk
Anders Arnell har arbetat med kommunikation och naturvård under hela yrkeslivet. Det började med forskningsinformation och fortbildning på SLU. Han satt i ledningsgruppen för Skogen i Skolan där han representerade SLU. 1987-1994 arbetade han på Konsulentavdelningen, senare SLU Info, varav fem år i Umeå och två år i Uppsala där han tjänstgjorde som statskonsulent i mark- och miljöfrågor samt hanterade forskningsinformation från skogsfakulteten.
– Jägmästarutbildningen och jobbet som konsulent gav mig många kontakter och ett stort nätverk och det har präglat mitt yrkesliv sedan dess.

1994 anställdes Anders som skogsbiolog på Länsstyrelsen i Härnösand och arbetade då parallellt med praktiska kurser i skogsbruk och naturvård. Efter två år flyttade han ner till sin nuvarande fru Karin i Uppsala och arbetade sedan på Naturvårdsverket som skogsbiolog 1996 - 2001 i Stockholm.
Åren därefter tjänstgjorde han på kansliet hos Sveriges ornitologiska förening, där arbetet handlade mycket om kommunikation, möten, konferenser och att värva medlemmar.
Anders drev under tiden på SOF projektet Närnaturguiderna tillsammans med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. I det projektet utvecklade man formerna för guidning och höll korta kurser för hundratals ideella naturvägledare.
Naturvårdsverket satsade sedan på Centrum för naturvägledning, CNV, där Anders sedan från mars 2008 är projektledare tillsammans med tre kollegor. Arbetet innebar att Anders återvände till SLU efter 14 år. CNV är en kunskapsutvecklingsorganisation för alla som arbetar med kommunikation om naturen och kulturlandskapet.
– Vi arbetar till exempel med kommunikation kring skyddad natur vid naturum och i nationalparker. Vi anordnar kontinuerligt kompetensutveckling för naturvägledare och andra intresserade, och har cirka 2000 personer i vårt nätverk.

CNV är också medlem i Utenavet, ett nätverk som främjar utomhusbaserat lärande. Det finns även europeiska nätverk för interpretation, vilket är den internationella termen för natur- ich kulturvägledning. Syftet med interpretation är att skapar meningsfulla upplevelser för människor som besöker natur- och kulturområden.

Att kommunicera om skog
– Det vore intressant att arbeta mer med interpretationens metoder inom skogsbranschen. Vi har därför sökt pengar från Skogssällskapet för ett utbildningsprojekt kring kommunikationsom bidrar till att människor får en egen relation till skogen. Det blir allt viktigare med kommunikation med omvärlden eftersom allt fler har synpunkter på naturen samtidigt som allt färre vistas där. Därmed har polariserade diskussioner uppstått. Även om jag är naturvårdare i själ och hjärta, tycker jag vi även behöver lyfta fram det positiva som skogsbruket gör. På central nivå handlar det ofta om revirtänk och politik, medan det finns många goda exempel på lokal samverkan. Tyvärr syns de positiva nyheterna alltför sällan.

En bra kombination av naturvägledning och kommunikation
Idag delar Anders Arnell sin tid mellan CNV och Ängslyckans Café. Arbetet på CNV blir en blandning av naturvägledning och kommunikation kring metoder.
– Jag har nytta av allt jag gjort tidigare i mitt yrkesliv och även av min jägmästarutbildning.
Varje år ansvarar Anders också för en veckas fjällkurspå Enaforsholm i Jämtland som han utför för Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLAÄngslyckans Café är ett familjeföretag som drivs av Anders hustru Karin, som även arbetar på Centrum för biologisk mångfald vid SLU. Hon driver företaget tillsammans med Anders och de erbjuder kurser i surdegsbakning, fågelkunskap och annat. Även dottern My arbetar i caféet, liksom då och då andra ungdomar i Vendelbygden. Ett 50-tal besökare kommer på söndagar då Ängslyckans Café har öppet under sex månader per år. Caféet ligger precis vid Vendelsjön, en av Upplands bästa fågelsjöar, cirka fyra mil norr om Uppsala. Anders med familj har bott här sedan 2003.
– Vi bakar surdegspizza och bakar bröd, även historiskt bröd från Vendeltiden. Några gånger under vintern har vi öppet men vår säsong startar på vårdagjämningen. Den första advent 2017 har vi femårsjubileum. Det tog ungefär tre år innan folk började hitta ut hit på allvar.

Vad har du för tips till blivande jägmästare?
Det nuvarande jägmästarprogrammet på SLU påminner i grunden mycket om utbildningen som Anders gick på 1980-talet.
– Du kan prova på olika ämnen och försöka förstå olika intresseområden. Poängen med utbildningen är att det är som ett smörgåsbord med olika valbara längre kurser. Det finns större möjligheter idag att skräddarsy sin utbildning. Själv var jag intresserad av entomologi, naturvård och botanik, och jag valde en grön inriktning. En extra motiverande faktor var att vi var ett gäng som ville framåt. Två av mina förebilder inom natur- och landskapsvård, Börje Drakenberg  och Lars Kardell, var våra lärarepå utbildningen. Inom skogsämnet ryms väldigt mycket - finansfrågor, naturvård, högteknologisk forskning,  traditionell skogsvård med mera. Varje år gör jägmästarstudenterna en Sverigeresa. Det är bra få lära känna hela vårt land med dess geografi och naturförhållanden. Trots att det är länge sedan jag gjorde min Sverigeresa, minns jag den mycket väl och knyter fortfarande an många kunskaper om olika landsändar till besök vi gjorde då.
Bland mina kurskamrater var det en väldig blandning av våra inriktningar och det gav oss en bra förståelse för varandras intressen. En sak som i stort sett saknades på Skogis på min tid var dock kurser kring kunskap om människor, som psykologi, kommunikation och naturvägledning.

Mer information

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

    Annons
  • Women an untapped potential in forestry

    Kategorier: Forest research and education
    The Nordic forest industry is in huge need of labor, but the proportion of female forest workers is minimal. Women are a large, still not used resource in Nordic forestry, according to Nordic Forest Research (SNS), whom is now launching a report on gender equality in the Nordic forests. (Swedish version further down). / SNS
  • SNS, Nordic Forest Research, skogsbruk, kvinnlig skogsarbetare

    Kvinnor en outnyttjad potential ​i det nordiska skogsbruket

    Kategorier: Jämlikhet och jämställdhet
    Den nordiska skogsbranschen är i skriande behov av arbetskraft, samtidigt som andelen kvinnliga skogsarbetare är minimal. Kvinnor är en stor outnyttjad resurs i det nordiska skogsbruket, menar Nordic Forest Research (SNS), som nu lanserar en rapport om jämställdheten i de nordiska skogarna​. / SNS
  • Nu finns chans att söka pengar för projekt om ek

    Kategorier: Skog
    Erik Stenströms Stiftelse för ekskogsbrukets främjande bildades 2012 med ett donerat startkapital på 10 miljoner kronor från jägmästare Erik Stenström. Avkastningen ska årligen delas ut till forskare eller privatpersoner som vill utveckla eller öka kunskapen kring eken och dess skötsel. Stiftelsen gör nu i september sin sjunde utlysning av forskningsmedel. Tillgängligt för ansökan nu är cirka 700 000 kr. / Erik Stenströms stiftelsee
  • Lena Jonsson, jägmästare och projektledare på BioFuel Region

    Lena Jonsson: Skogen är så rätt och så hett!

    Kategorier: Bioenergi, Forskning & utbildning
    Lena Jonsson är jägmästare och projektledare på BioFuel Region som är en medlemsägd organisation. - Vi jobbar för en fossilfri fordonsflotta och utvecklad bioekonomi från skogen. Jägmästarutbildningen är en bra grund att stå på i arbetet med omställningen till framtidens hållbara samhälle. / SkogsSverige
  • SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. Varje vardag publiceras nyheter från skogsbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. I år fyller vi 25 år!
  • Framtiden är klädd med plywood

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Tisdagen den 1 september fyllde Skandinaviens enda plywoodfabrik 50 år. I ett halvt sekel har Moelven Vänerply AB försett Skandinavien med lokalt producerade och hållbara material. Efter förvärvet för nio år sedan har Moelven-koncernen investerat kraftigt i skivfabriken i Otterbäcken i Västergötland. / Moelven
  • Paljakka-laget - tjejer om kör skogsmaskiner

    Paljakkalaget – tjejerna som stortrivs med jobbet i skogen

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Tycker du det skulle vara kul att jobba i skogen? Är du intresserad av att köra stora maskiner? Då ska du inte tveka, sök till en maskinförarutbildning! Så lyder budskapet när jag frågar Johanna, Beatrice, Anna och Anna om hur de hamnade bakom spakarna på sina skogsmaskiner. / Skogen i Skolan, Region Västernorrland
  • Utdelning av Mera Skog i Västerbottens stipendium 2020

    Kategorier: Skog
    Premiärutdelning av stipendium till elev på naturbruksgymnasiet Liljaskolan 26 augusti 2020. Mera Skog vill verka för nyplantering och underhåll av ett brett skogligt intresse hos unga i Västerbotten samt därmed bidra till att skogsnäringen föryngras. Med ett nystiftat stipendium vill Mera Skog uppmuntra en elev som visat engagemang i sina skogliga studier samt intresse för att bruka skogen hållbart för framtiden. Eleven belönas med 10 000 kronor. / Mera Skog
  • Vad kan du om skog? Behöver du få koll på skogssektorn?

    Kategorier: Skog
    SkogsSverige sprider kunskap om hela skogsbranschen genom dagliga nyheter, aktuella faktasidor och frågelådan där du kan ställa frågor om skog. Dessutom får du veta mer om skogliga yrken genom intervjuer med jägmästare och skogsmästare samt insikt i vad som sker på skogliga evenemang. Följ SkogsSverige i våra digitala medier!
  • Skogslektioner - ett digitalt läromedel från Skogen i Skolan

    Sagt om skogslektionerna...

    Under våren fick en utvald skara elever och lärare testa skogslektioner. Så här tyckte de om materialet…
  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.