Tjära, barkbröd och vildhonung

Written by admin On the 0 Comments
Larsson, Lars-Olof m.fl.
Nordiska museets förlag
1996
186
Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria nr 9
Utmarken
Utmarken som huvudsakligen bestod av skog, gav ved och virke men också kol, tjära, pottaska, bark, honung och bär. Det handlade om produkter som i äldre tid ofta var nödvändiga för det enskilda hushållet, men också om resurser som var centrala i samhällsekonomin. I Tjära, barkbröd och vildhonung diskuteras hur utmarkens produkter utvanns, användes och fördelades och vilka de människor var som på olika sätt var indragna i utmarksnäringarna. Barkens användning som människoföda, nutida experiment med ålderdomlig pottaskebränning och utmarkens bebyggelse skildras, liksom forskningsresultat kring tjärbränning, kolning och järnframställning. Även mindre uppmärksammade näringar som utnyttjandet av vilda och tama bin och bärplockning behandlas i boken.

I inledningen tar Ulf Österblom upp begreppet ”utmark” och vilka resurser dessa marker givit och ger. Lars-Olof Larsson beskriver Skogsmarkens ökande exploatering under tidig modern historia under tidig modern historia och hur detta påverkade såväl skogsmarken som enskilda människor. Genom att ge en bild av utmarkens betydelse i Danmark visar Bo Fritzbøger hur bilden av utmarken och dess betydelse beror av landskapet i övrigt (dansk text). Maria Sjöberg tar upp kolningens betydelse för den tidiga järnproduktionen och hur detta kom att påverka såväl nationellt som det enskilda planet, samt integreringen där emellan. Tjärbränning utvecklades under 1500-1800 -talet till en mycket viktig exportvara. Nils Erik Villstrand beskriver i sitt kapitel dess ekonomiska och tekniska utveckling inom Sveriges rike. Lars-Erik Borgegård fortsätter därefter med att redovisa tjärproduktionen och dess betydelse i Västerbottens län. Lars Östlund tar upp en mindre känd utmarksprodukt, pottaskan. Lars koncentrerar uppsatsen kring pottaskebränningens uppgång och fall i Norrland samt dess ekologiska påverkan. Vid sidan av olika binäringar bidrog utmarken även med föda. Detta redovisas här i tre uppsatser där Mats Niklasson börjar med att ta upp Bark som människoföda ur agrart och samiskt perspektiv. Erik Husberg tar där efter upp honung och fläsk från ollonsvin vilket under äldre tid förknippades med utmarken. I den tredje uppsatsen angående utmarkens födotillgångar tar Lars Kardell upp skogsbär och matsvampar å ena sida samt nötter å den andra sidan och den fundamentala skillnaden mellan dessa resurser. I bokens sista uppsats tas utmarkens invånare upp. Här diskuteras främst deras arbetsinsatser och utnyttjande av utmarkens potentiella resurser. Boken avslutas med en sammanfattning på engelska (summary in English).
1
2,1,7
9
Publicerad: