Min erfarenhet är att tillväxten i äldre skog mycket sällan når upp till den som beräknas i skogsbruksplanerna för åldersklassen. Varför ?

b_thulin@algonet.se
Anders Lundström, inst f skoglig resurshushållning och geomatik

Jag har arbetat med att göra skogsbruksplaner sedan 1982, det innebär att också att jag har fått möjlighet att revidera " egna " planer. Min och många kollegors erfarenhet är att tillväxten, när vi gör nya uppskattningar, i äldre skog ca 90 år och äldre aldrig eller mycket sällan når upp till den som beräknas i skogsbruksplanerna för åldersklassen. Varför ? Mina erfarenheter kommer från småländska höglandet. Frågan gäller bestånd där inga skogliga åtgärder utförts. Ingående beståndsdata är: län, beståndsålder, ståndortsindex, virkesförråd, trädslagsfördelning. Som grund för tillväxtberäkningen ligger en produktionsmall som utvecklats av N-E Nilsson i samband med 1973 års skogsutredning ( bil. 4 till SOU 1978:7 ). Man utgår från en generell funktion och gör anpassning till det enskilda fallet med hjälp av beståndsdata. Detta är en sammanfattning av tillväxtmodellen enl. vår handbok. I slutet står det att modellen klarar inte självgallring därför finns risk för överskattning av tillväxten. Det kanske är svaret på min fråga !

Visst, modellen som används är väldigt grov, och det gallringsuttag som ingår är inklusive självgallring (det är alltså bruttoproduktion som beräknas). Därför blir det alltid en överskattning om inga åtgärder är utförda.

Dessutom är det samma modell för alla trädslag och landsdelar. Den justering som görs beroende på län, virkesförråd etc. är nog inte så välanpassad, varför modellen kan ge stor avvikelse för vissa delar av landet.

Publicerad: