Enskilt skogsägande

Studier visar att det finns betydande skillnader mellan skogsägande kvinnor och män i deras relation till och ansvar för skogsbruket. Även om antalet kvinnor som äger skog har ökat markant genom åren är fortfarande den allmänna bilden av skogsbrukaren en man. Detta får konsekvenser för både skogsägande kvinnor och män och deras förutsättningar och möjligheter att bedriva aktivt skogsbruk.

 

Kort fakta om skogsägande

  • År 2017 fanns det totalt 314 900 skogsägare, varav 39 procent var kvinnor och 61 procent var män. Det innebär totalt 124 050 kvinnor och 199 145 män.
  • Skogsbrukare är det näst vanligaste yrket bland egenföretagande kvinnor och det femte vanligaste bland män.
  • Mer än halva Sveriges yta täcks av skog, dvs drygt 22 miljoner hektar. Hälften av skogen är privatägd. Man uppskattar att kvinnliga skogsägare tillsammans äger ca 4,8 miljoner hektar skog.
  • År 1845 trädde principen om lika arvsrätt i kraft med det fanns dock bestämmelser som gjorde att döttrar ofta fick minde och sämre marker än sina bröder. Inte förrän 1950 fick kvinnor samma formella rättigheter som män att förvalta egen skog.
  • Andelen skogsägande kvinnor ökade med hela 86 procent mellan åren 1976 och 1992, vilket främst berodde på att barnen i en familj började ärva gemensamt. Det var inte längre bara någon av sönerna som fick ärva skogsegendom. Trots detta finns, än idag, tendenser att döttrar oftare utesluts från överlåtelse av skogsfastighet än vad söner gör.

 

Varför är inte skogsägandet jämställt?

Skog och arbete i skog har traditionellt förknippats med män och mäns arbete. Ofta upplever kvinnor inte samma självklarhet att vistas i skogliga sammanhang som skogsägande män gör. Enligt forskning på området anser en stor del av skogsägande kvinnor att de inte bemöts på ett professionellt sätt, att de blir osynliggjorda eller får orimligt mycket uppmärksamhet just på grund av att de är kvinnor.

Genus inverkar på både kvinnors och mäns intresse för skogen och tillgång på skogsmark. Arvstraditioner i kombination med synen på kapitalförvaltning anses vara viktiga orsaker till varför skogssektorn är könssegregerad. Ägandet av företag och mark ofta har ofta gått från far till son och söner har uppfostrats till att vara intresserade av skog. Döttrar har inte på samma sätt setts som möjliga kapitalägare och förvaltare.

Män, i större utsträckning än kvinnor, blir på så vis inskolade i förvaltningen av skog under sin uppväxt, vilket påverkar deras intresse av att ta över skogen. Detta inverkar på hur genus skapas och omskapas. Studier har visat att förväntningar inte bara skapas och omskapas inom familjen, även skogsbranschen reproducerar en bild av skogsbrukaren som en hårt arbetande man. En sådan bild gör det svårare för kvinnor och män, som inte känner igen sig i den typen av maskulinitetsroll, att känna att de ”passar in” i skogsbranschen.

Skogsstyrelsen skriver i den uppföljande rapporten från 2017 att cirka 40 procent av Sveriges privata skogsägare är kvinnor, men de har inte den makt och inflytande i ägandet och brukandet som motsvarar den andelen. Skogsstyrelsen förväntar sig att föreslagna åtgärder genom samverkan, utbildning och inkludering kommer att ge kvinnor samma förutsättningar att vara aktiva skogsägare.

 

Förslag åtgärd 13

Utveckla och stötta nätverken för kvinnliga skogsägare för att ge dem möjligheter till erfarenhetsutbyten och annan samverkan. Det kan handla om direkt riktade stöd, fonder eller andra sökbara medel, men kan också̊ vara i form av samverkan med näringen kring till exempel utbildningar och exkursioner.

 

Förslag åtgärd 14

Bredda den skogliga diskussionen så att kvinnliga skogsägare blir mer inkluderade i skogens dialoger. Verka för ökad kvinnlig representation i styrelser och styrgrupper, projekt, utbildningar och skolsatsningar.

 

Förslag åtgärd 15

Höj medvetenheten om jämställdhetsfrågor hos skoglig personal så att ett genusperspektiv finns med vid kundkontakter, rådgivning, planerande och genomförande av aktiviteter riktade till skogsägare på lokal nivå̊. Detta kan ske genom utbildning och information.

 

Förslag åtgärd 16

Utveckla en idé- och metodbank för förbättrad kompetensutveckling och informationsspridning till kvinnliga skogsägare. En ytterligare konkretisering av åtgärd 15, som avser framtagandet av en fysisk och/eller digital produkt som kan användas av hela sektorn.

 

Förslag åtgärd 17

Arbeta medvetet med inkluderande kurser, träffar och mässor så att fler grupper än de traditionella nås och blir jämställt bemötta.

 

Nätverk för kvinnor

Det finns flera befintliga nätverk och intresseföreningar för skogsägande kvinnor. Flera av dem anordnar möten, utbildningar och olika evenemang. Här är några av dem:

Spillkråkan – Intresseförening för kvinnor som äger skog och som tycker det är viktigt med ett hållbart skogsbruk och att kvinnors inflytande över skogsnäringen stärks.

Dryaderna – Förening av skogligt intresserade kvinnor som erbjuder kvinnor kunskaper om dagens och morgondagens skogsbruk.

Grenverket – Ideell obunden förening för skogsintresserade kvinnor i Blekinge.

Skogskvinnorna – Förening för kvinnor som äger skog eller verkar i skogsnäringen i Värmland.

Skogskällingarna – Nätverk för tjejer och kvinnor, ung som gammal, som har intresse av skog.

 

Uppdaterad: