Jämställdhet i skogssektorn

Skogssektorn har under många år arbetat med jämställdhet, vilket är ett område inom jämlikhetsarbete. Jämställdhet fokuserar på kön och innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för män och kvinnor inom alla områden i livet.

Regeringen lanserade 2011 en jämställdhetsstrategi för skogssektorn som går under namnet ”konkurrenskraft kräver jämställdhet – jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn”. Genom detta ville man synliggöra den ojämställdhet som råder inom den skogliga sektorn, där män är överrepresenterade i de flesta yrkeskategorier. Skogen är till för alla, men realiteten idag är att den främst tillhör män. En jämställd skogssektor är en konkurrensfaktor idag, där vikten av att rekrytera ur hela befolkningen, inte bara halva, kommer generera både ekonomisk och hälsomässig vinning i förlängningen.

2019 släpptes en rapport som ger svar på̊ var skogssektorn står idag i relation till de målbilder för sektorn som formulerades i strategin 2011, men även i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapporten heter ”Åtgärder för en jämställdskogssektor” och i denna ges en rad förslag till åtgärder för att uppnå̊ en jämställd skogssektor.

Av de 16 indikatorer som följts upp visar 12 på̊ en förbättring. De tydligaste positiva förändringarna noteras inom de skogliga utbildningarna, där andelen kvinnor som antagits ökat inom samtliga indikatorer.

Fyra områden visar däremot på̊ en försämring:

  • Skogsägare med mer än 50 h skogsmark (35➔28 procent)
  • Sysselsatta skogsentreprenörer (5➔4 procent)
  • Sysselsatta i skogsarbete (16➔15 procent)
  • Utexaminerade från Skogs-och träprogrammet vid Linnéuniversitetet(50➔45 procent)

Utvärderingen visar även att kunskapen och medvetenheten om jämställdhetsstrategin är relativt låg, och att även om de flesta av de åtgärder som beslutades och fördelades ut bland sektorns aktörer har genomförts så har de nu fallit i glömska. Skogsstyrelsens bedömning är ändå att strategin haft en stor betydelse så till vida att statusen på̊ sektorns jämställdhetsarbete ökat avsevärt, liksom probleminsikt och vilja till förändring. Strategin har sannolikt också̊ lett till en rad följdaktiviteter och satsningar inom området, där många fortfarande pågår.

Några mer sektorsövergripande framgångsfaktorer för att skapa ett fundament för fortsatt arbete i form av en gemensam syn på̊ jämställdhet omfattar:

  • Att formulera och tillgängliggöra en gemensam och heltäckande problem- samt målbild för skogens samtliga aktörer.
  • Att inrätta ett nationellt och regionala samverkansforum för jämställdhet.
  • Att utveckla den könsuppdelade statistiken för bättre beslutsunderlag.
  • Att ta fram en metodbok med sektorsanpassade jämställdhetsverktyg.
  • Att ta initiativet till att skriva en mer jämställd berättelse om skogen och skogsbruket genom att synliggöra sektorns jämställdhetsarbete och visa på̊ insikten, viljan och de goda exemplen.
  • Att granska, jämföra och markera.
  • Att se jämställdhet som ett mål – inte ett verktyg.

Forskning om jämställdhet inom skogssektorn fokuserar ofta på tre områden; arbetsmarknaden, det enskilda skogsägandet och utbildning och rekrytering. Det är också dessa tre områden som regeringen riktade in sig på i och med jämställdhetsstrategin för skogssektorn. Här kan du ta del av kunskap och information om jämställdhet inom skogssektorn, uppdelat utifrån fokusområde.

 

Fråga SkogsSverige om jämställdhet i skogssektorn!

Hittar du inte den fakta du söker? Undrar du över något särskilt när det gäller lika villkor i skogsbranschen? I SkogsSveriges Frågelåda besvarar ett hundratal experter från skogssektorn, framförallt från Lantbruksuniversitetet och Linnéuniversitetet, frågor om skog, trä och skogsindustri. Här kan du söka bland tusentals redan besvarade frågor. Hittar du inte det du söker kan du ställa din egen fråga till experterna.

Uppdaterad: