Nedan följer en alfabetiskt ordnad lista över centrala begrepp inom området:
Cis-person
Cis-person är en person vars juridiska kön, biologiska kön, könsidentitet och könsuttryck hänger ihop och alltid har hängt ihop enligt normen. Cis är motsats till trans.
Diskriminering
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Läs mer om de sju diskrimineringsgrunderna här: Diskrimineringsgrunderna
Vill du veta mer om diskriminering och hur du kan arbeta för att motverka diskriminering? Läs vidare på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: DO
Här kan du läsa lagen i sin helhet: Diskrimineringslagen
Feminism
Inom feminismen finns många inriktningar och att vara feminist kan ha olika innebörd för olika personer. Gemensamt är kravet på förändring i den sociala, ekonomiska, politiska eller kulturella ordningen för att kvinnor och män, i enlighet med svensk jämställdhetspolitik, ska få likvärdig makt att forma samhället och sina egna liv.
Genus
Genus syftar på det sociala könet. Det handlar bland annat om hur vi skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag – genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare. Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Vad som anses vara manligt eller kvinnligt är något som ständigt förändras.
Genussystem/genusordning
Genussystem och genusordning är begrepp som används för att benämna den sociala struktur som skapar och upprätthåller maktrelationer mellan kvinnor och män. Genussystemet utgår från två principer som tillsammans förklarar varför ojämställdheten mellan kvinnor och män fortsätter att finnas. Den första principen är att det finns en föreställning om att kvinnor och män är varandras motsatser. Den andra principen är att det finns en hierarki mellan könen, där mannen är norm och har makten som följer av att vara norm. Hierarkin mellan kvinnor och män upprätthåls genom isärhållandet av könen, vilket vi kan se bland annat genom könsuppdelningen på arbetsmarknaden och hur sysslor fördelas i hemmet.
HBTQ
Paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andr personer med queera uttryck och identiteter.
Härskartekniker
Härskartekniker är olika praktiker som används för att utöva makt över någon, sätta någon på plats eller förtrycka någon i syfte att hävda sig själv. Det kan göras medvetet eller omedvetet, ofta i syfte att bevara rådande normer och orättvisor.
Intersektionalitet
Ett perspektiv som används för att studera hur olika maktordningar hänger ihop och hur olika identiteter skapas som resultat av exempelvis kön, sexualitet, klass och ålder. Hur de olika aspekterna hänger samman ser olika ut beroende på person, grupp och sammanhang.
Intersektionalitet bör inte ses som ett sätt att studera ”dubbelt” förtryck eller vem som drabbas värst utan kan snarare ses som ett sätt att förstå hur olika diskrimineringsgrunder kan påverka varandra och därmed skapa olika förutsättningar för grupper eller individer. Utifrån detta perspektiv är det viktigt att vid ett jämställdhetsarbete tänka på att kvinnor och män även tillhör andra kategorier eller grupper utifrån ålder, etnicitet, eller sexuell läggning men också det omvända, det vill säga att kategorier utifrån ålder eller etnicitet också alltid består av könade individer.
Jämlikhet
Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter oavsett etnicitet, tro, sexuell läggning, social tillhörighet, funktionsnedsättning etcetera.
Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Att kvinnors och mäns åsikter och uppfattningar ska väga lika tungt i samhället är en demokratisk rättighet.
Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att kön inte ska spela roll, att alla människor ska kunna forma sina liv som individer – utan att föreställningar om kön begränsar oss.
Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning (kvantitativ jämställdhet), utan också om att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara och få berika och påverka utvecklingen i samhällets alla områden (kvalitativ jämställdhet).
För konkret information om hur vardagen ser ut för kvinnor och män i Sverige ur ett jämställdhetsperspektiv – se fickboken På tal om kvinnor och män.
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering är den strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Strategin går ut på att integrera ett jämställdhetsperspektiv i organisationers ordinarie struktur och dagliga arbete. Jämställdhet ska ligga till grund för utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling.
Jämställdhetspolitiska mål
Svensk jämställdhetspolitik verkar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta politiska arbete ska ske genom fyra delmål:
- En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Kvotering
Kvotering innebär att på förhand bestämma att en viss andel antagna till en anställning eller utbildning ska ha en viss egenskap (exempelvis ett visst kön). Det är enligt lag inte tillåtet. Däremot får positiv särbehandling användas.
Kön och genus
Kön brukar användas som benämning på det biologiska könet och genus används som benämning på det socialt konstruerade könet.
Idag problematiserar forskning föreställningar om kvinnor och mäns biologiska olikheter och därför används begreppen kön och genus ofta synonymt. Att kön och genus används synonymt beror på att det är svårt att veta var natur (kön) och kultur (genus) börjar och slutar, och därför väljer många forskare att inte dela upp begreppen i två områden.
Könssegregering/Könsuppdelning
Könssegregering innebär att kvinnor som grupp och män som grupp återfinns inom olika områden, sektorer och nivåer i samhället.
Könsmärkning
Könsmärkning innebär att symboliskt ge uttryck för kön, till exempel i företeelser, arbetsuppgifter, yrken eller branscher. Ett yrke är könsmärkt när det uppfattas som mest lämpat att utöva för personer av ett specifikt kön eller när ett yrke förknippas med antingen kvinnor eller män.
Makt
Makt är ett begrepp som beskriver möjligheten för individer eller grupper att agera efter egen fri vilja. Individer eller grupper kan utöva makt över andra genom att råda över olika former av resurser och tillgång som möjliggör inflytande. Makt kan ta sig uttryck i en formell position, det vill säga att inneha en viss befattning. Makt kan även innebära att individer eller grupper i samhället har möjligheten att formulera både problem och möjliga lösningar. Att vara norm innebär att vara i maktställning.
Makt är ett centralt begrepp inom jämställdhetsområdet eftersom jämställdhetsarbete syftar till att omfördela makt mellan kvinnor och män.
Motstånd
Att arbeta för jämställdhet är att arbeta för att få till stånd en förändring. Förändringar i invanda och etablerade mönster kan leda till frustration, bland annat i form av motstånd. Ett sätt att visa motstånd är att försöka undergräva själva legitimiteten för jämställdhetsfrågor. Ett annat att tysta ner jämställdhetsfrågor och hålla dem borta från dagordningen.
Mäns våld mot kvinnor
Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål. Både kvinnor och män utsätts för våld men en betydligt större del av våldet i nära relationer utförs av män mot kvinnor. Våld mot kvinnor är även av grövre natur.
Enligt Världsbankens analys 2014 är våld mot kvinnor en global epidemi; var tredje kvinna i världen drabbas (även i höginkomstländer) och i fyra fall av tio är det hennes man eller pojkvän som är skyldig.
På Brottsförebyggande rådets hemsida kan du ta del av mer statistik över mäns våld mot kvinnor: BRÅ
Mångfald
Ordet används för att beskriva en variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp
Normer
Normer är olika regler som människor förväntas följa och som antingen är underförstådda eller tydligt uttalade. Det kan beskrivas som det godtagna beteendet i en viss situation. Normer styr på så vis ofta hur vi beter oss, på vilket sätt vi talar, klär oss och ibland hur vi lever våra liv. Normer kan på så vis också begränsa människors liv och kan i vissa fall leda till diskriminering.
Det är ofta först när normer bryts som de blir tydliga. Den som bryter mot normen får ofta utstå olika typer av bestraffningar, exempelvis social utestängning, förlöjligande eller kränkande jargong eller andra former av trakasserier.
Normkritik
Ett normkritiskt perspektiv används för att tydliggöra och ifrågasätta normer som påverkar människors möjlighet till makt på olika nivåer. Ett normkritiskt perspektiv innebär att sätta normen i fokus, att fokusera på vilka fördelar det finns med att tillhöra normen. Det kan handla om att synliggöra normer kring exempelvis de livsval, beteenden eller funktioner som vi tar för givna. Ett normkritiskt arbete kan börja med att granska sin egen position i förhållande till olika normer, varför tänker och tycker jag som jag gör i viss fråga? Brukar jag behöva försvara mina livsval?
Positiv särbehandling
Positiv särbehandling innebär att, i en rekryteringsprocess, välja det underrepresenterade könet när två eller flera personer har lika eller näst intill lika meriter.
Sexism
Nedvärdering av en person på grund av hens kön.
Transperson
Ett samlingsbegrepp för alla med en annan könsidentitet än den de tilldelats vid födseln. Med transpersoner menas oftast personer som genom sina könsuttryck och/eller könsidentiteter avviker från könsnormen.
Källor och tips för vidare läsning
Diskrimineringsombudsmannen. http://www.do.se
Franzén, C. (2010). Det lönar sig — genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri. Uppsala: Näringslivets ledarskapsakademi.
Freedman, J. (2003). Feminism — en introduktion. Malmö: Liber.
Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda
Gidlund, L. & Elmqvist, C. (red.) (2010). Agera utan att diskriminera. Uppsala: Agera.
Hamberg, K. (2000). Könet i hjärnan — en kritisk granskning av jakten på den biologiska könsskillnaden. Läkartidningen. 97:45, 5130-5136.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet — reflektioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Nr.3, org. 9, 49-63.
Hjertson, M., Svaleryd, K. (2011). Likabehandling i arbetslivet. En handbok för chefer: så följer du den nya diskrimineringslagen. Kina: Liber AB
Hradilova Selin, K. (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer: våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Hyde, J.S.
Hyde, J.S. (2005). The Gender Similarities Hypothesis. American Psychologist. 60:6, 581-592.
Johansson, E. (2005). Prinsessan på ärten — myt eller verklighet. Smärta. 10, 8-11.
Josefsson, C. & Kindenberg, U. (2005). Normer i heterofabriken. Stockholm: NTG Fritt fram.
Jutterdal, A. (2008). Jämställdhetsarbete — en utmaning för kommuner och landsting! Sveriges Kommuner och Landsting.
Mark, E. (2007). Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. SOU 2007:15
Medlingsinstitutet. (2012). Vad säger den officiella lönestatisktiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?
Lykke, N. (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. Stockholm: Liber.
Pincus, I. (1997). Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhetsreformer. Örebro: Kvinnovetenskapligt forum.
RFSL. http://www.rfsl.se
Robertsson, H. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
SOU (1990:44). Demokrati och makt i Sverige: Maktutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förl.
SOU (2004: 43). Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU (2005:66). Makt att forma samhället och sitt eget liv — jämställdhetspolitiken mot nya mål. Stockholm: FritzesNE
Spencer, S.J., Steele, C.M. & Quinn, D.M. (1999). Stereotype Threat and Women´s Math Performance. Journal of Experimental Social Psychology. 35, 4-28.
UN Women. http://www.unwomen.org
Utbildningsdepartementet. Könsskillnader i utbildningsresultat: fakta, mönster och perspektiv. (2004). Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. & Linghag, S. (2001). Det ordnar sig: teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.