Skydd av skogsmark

Naturvårdsavtal

Varför skyddar vi skog?

Grunden för den svenska modellen att bruka skog är att så kallad generell hänsyn till natur- och kulturvärden och sociala värden ska tas på all produktiv skogsmark. Men det räcker inte för att alla de arter som naturligt lever i skogen ska kunna fortleva överallt. Därför behöver skog och skogsområden som är särskilt värdefulla ur natur- eller kulturmiljöhänseende, eller för rekreation och friluftsliv, särskilt skydd.

Sverige har också internationella åtaganden när det gäller skogsskydd. Ett exempel är Natura 2000 som är ett nätverk av skyddade områden inom hela EU med målet att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Nätverket omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda sett ur ett europeiskt perspektiv.   

 

Olika former av statligt skydd av skogsmark

Det finns olika skyddsformer som fungerar på olika sätt och används för olika syften.

Nationalparker inrättas av riksdagen medan naturreservat kan beslutas av både länsstyrelsen och kommunen med stöd av miljöbalken. Dessa beslut gäller för all framtid. Biotopskyddsområden i skogen kan beslutas av Skogsstyrelsen, också med stöd av miljöbalken. 

En annan form av skydd är naturvårdsavtal. Det är tidsbegränsade, civilrättsliga avtal om skydd av vissa områden som tecknas mellan naturvårdsmyndigheterna och markägare.

Läs mer om de olika skyddsformerna:
Naturvårdsverket – om nationalparker, naturreservat och Natura 2000 - områden

Skogsstyrelsen – om biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark

 

Skogsägarna gör frivilliga avsättningar

Utöver det formella skyddet som staten ansvarar för så väljer många skogsägare att frivilligt undanta delar av sin skogsmark från vanlig skogsproduktion, utan ekonomisk ersättning från staten. Inom ramen för certifiering av skogsbruk enligt FSC eller PEFC är detta ett krav. På en certifierad skogsfastighet avsätts som regel minst fem procent av den produktiva skogsmarken för naturvårdsändamål. I första hand sparas då skogsområden som är klassade som nyckelbiotoper och andra områden med höga naturvärden eller områden som kan utveckla sådana värden med tiden. 

Läs mer om frivilliga avsättningar:
Skogsstyrelsen - följer upp skogsbrukets frivilliga skydd av skogsmark (frivilliga avsättningar)

Skogsindustriernas karttjänst skyddadskog.se - tillhandahåller kartmaterial över frivilliga avsättningar hos Sveriges största skogsägare 

 

Statistik om areal skyddad skogsmark

SCB tillhandahåller statistik om alla typer av skyddad natur

Till SCB:s statistik om skyddad natur

Riksskogstaxeringen vid SLU samlar data om landareal inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden fördelad på ägoslag. Redovisas bl.a. i den årliga publikationen Skogsdata:

Till Riksskogstaxeringens Skogsdata

Skogsstyrelsen beslutar om biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark och redovisar statistik om det.

Till Skogsstyrelsens statistik om biotopskydd och naturvårdsavtal

Skogsstyrelsen gör också uppföljningar av skogsbrukets frivilliga avsättningar av skogsmark. Se t.ex.:

"Avrapportering av regeringsuppdrag om frivilliga avsättningar" (Meddelande 4, 2017, Skogsstyrelsen)

Skogsstyrelsens karttjänst Skogens Pärlor - redovisar värdefulla skogsområden och kulturlämningar i svenska skogar

Skogsindustriernas karttjänst Skyddadskog.se - ger en samlad bild av frivilliga avsättningar av skogsmark hos Sveriges största skogsägare