SLU

  • Från hormoslyr till frivilliga avsättningar – så växte skogsbrukets naturhänsyn fram

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    Vad var det som hände när skogsdebatten skiftade fokus under 1900-talets sista decennier? När sällsynta arter kom att väga tyngst i naturvårdsdebatten, och när marknaden kom överens om ett regelverk som var strängare än lagen? En ny rapport i serien Rapport Skog ger svar. / SLU
    Läs mer
  • SLU-forskare på DN Debatt: ”EU-forskares uppgifter om skogsbruk var gravt felaktiga”

    Etiketter: Forskning & utbildning
    I en starkt polariserad kontext borde det vara viktigt att lyssna på forskarna. Men är de alltid att lita på? Det frågar sig Peter Högberg, professor i skoglig marklära och Jonas Fridman, senior miljöanalytiker, bägge på SLU: "Starka grupper pläderar för moratorium för skogsbruk, andra hävdar skogsbrukets positiva roll för klimatet. Vi beskriver ett fall där EU:s forskare rapporterade gravt felaktiga resultat och slutsatser med politiska implikationer. Tyvärr lever forskarsamhället inte alltid upp till högt ställda förväntningar." / Dagens Nyheter
    Läs mer
  • Sveaskog, Skogforsk och SLU: "Nu ska asken och almen räddas - och det är bråttom!"

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    Sveaskog satsar 500 000 kronor i år, med uppskalning kommande år, för att tillsammans med Skogforsk och SLU bygga upp ett projekt för att rädda asken och almen. Ask och alm är två välkända och omtyckta trädslag i Sverige, men tyvärr är båda arterna hotade och riskerar att bli mycket sällsynta inom en relativt snar framtid. / Sveaskog
    Läs mer
  • Att hålla skogliga databaser uppdaterade med dataassimilering och fjärranalys

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    En ny avhandling från SLU visar hur tekniken för dataassimilering kan anpassas för att hålla skogliga data uppdaterade över tid. Tekniken viktar samman beräkningar av skogliga variabler baserade på olika typer av fjärranalysdata med framskrivningar i proportion till varje datakällas informationsinnehåll. Genom sambearbetning av data från flygburen laserskanning och fältinventeringar kan skogliga variabler som exempelvis höjd och volym beräknas med en kvalitet som är användbar i det praktiska skogsbruket. / SLU
    Läs mer
  • Hyggesfritt skogsbruk - forskning pågår

    Etiketter: Forskning & utbildning
    Vid SLU pågår forskning för att stärka kunskapsläget om hyggesfritt skogsbruk. Här finns en översikt över publicerade forskningsresultat och analyser, kunskapssammanställningar och populärvetenskapliga framställningar som tagits fram inom forskningsplattformen Future Forests. Andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste väga tungt för att motivera hyggesfri skötsel. Det är en slutsats efter en analys av fyra olika hyggesfria alternativ. / SLU
    Läs mer
  • Gröna sektorn: en attraktiv, jämställd och jämlik arbets- och studiemiljö i världsklass

    Etiketter: Jämlikhet och jämställdhet
    Det har gått drygt tre år sedan #metoo-uppropen där flera upprop kom från de gröna näringarna, som #skilj agnarna från vetet, #slutavverkat och #vi sparkar bakut. Mycket arbete har gjorts sedan dess, men mycket återstår att göra innan det är alltigenom schyssta förhållanden i studiemiljöer och på arbetsplatser. Därför tar den gröna sektorn nu ett nytt initiativ med en tydlig avsiktsförklaring för att skapa en arbetsmiljö i världsklass. / SLU
    Läs mer
  • Förändrat skogslandskap ökar risken för spridning av sjukdomar

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    Storskalig skogsavverkning kan öka risken för djurspridda sjukdomar som sorkfeber. Det visar resultat av en forskargrupp vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Kunskapen har tagits fram tack vare ett unikt kartmaterial som visar hur skogslandskapet förändrats över tid. En av arterna som har studerats är gråsidingen (Clethrionomys rufocanus), en skogslevande sork i norra Sverige. Arten är tätt knuten till gammal tallskog med blockfält och har minskat i antal sedan 1970-talet. Gråsidingen är inte så känd - men viktig - i ekosystemet som födobas för vissa rovdjur, till exempel ugglor./ SLU
    Läs mer
  • Färsk avhandling: Gemensam skötsel av skog och vilt kan ge mindre betesskador

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    Vilka hjortdjur och hur mycket föda som finns i ett område är avgörande för mängden skador på tall i ungskog. Det visar en ny avhandling från SLU som belyser vikten av en gemensam förvaltning av skog och vilt. "Specifikt har målet varit att förstå hur biologiska faktorer, som antalet hjortdjur och tillgången på föda respektive miljöfaktorer som snömängd, påverkar sannolikheten för betesskador på tall", säger Sabine Pfeffer, doktorand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö. / SLU
    Läs mer
  • Älgskadeinventeringen ger besked: Påverkar vargen älgskadorna på tall?

    Etiketter: Friluftsliv & jakt
    Leder vargens predation på älg till minskade betesskador inom Sveriges vargområden? Den frågan ställs i en forskningsartikel, publicerad av SLU och Skogforsk. De stora rovdjuren tycks ha liten påverkan på andra nivåer i näringskedjan i Sverige. En förklaring kan vara att bytesdjuren i stället påverkas mer av högt jakttryck och intensivt jord- och skogsbruk. / SLU
    Läs mer
  • Att utforska skogens framtider med deltagande backcasting

    Etiketter: Skogen – vårt gröna tak och vårt gröna guld
    Som ett led i att utforska de skilda framtidsvisioner som finns för skogen och dess roll i samhället initierade Future Forests 2014 ett projekt för att ta fram önskvärda framtidsvisioner för skogen genom en metod som kallas ”deltagande backcasting”. Backcasting går ut på att beskriva framtidsvisioner (i det här fallet önskvärda framtider) och sedan identifiera och beskriva de steg som behöver tas för att nå denna framtid. / SLU
    Läs mer

Sidor