Julgransodling

Julgransindustrin är en flermiljardindustri runtom i världen. Julgransodling anses vara jordbruk och inte skogsbruk.  Den europeiska branschorganisationen Christmas Tree Growers Council of Europe har medlemmar i 13 länder – dock inte Sverige. Dess medlemmar producerar årligen 75 miljoner granar varav 50 miljoner nordmansgranar. Utöver det finns 25 miljoner granar som inte betraktas som kommersiella. Julgransodling i Sverige bedöms kunna utvecklas mycket mer än idag.

Här är Europas största julgransproducenter idag:

  • Tyskland 24 miljoner granar.
  • Danmark 12 miljoner.
  • Polen 6,5 miljoner.
  • Storbritannien 5 miljoner.
  • Frankrike 4,5 miljoner.
  • Belgien 4 miljoner.

I USA beräknas omkring 100.000 personer vara anställda i en bransch som säljer omkring 25 miljoner barrträd årligen. Självplock är också en vanlig företeelse. I USA finns det också en omfattande forskning kring julgransindustrin.

 

Julgransodling i Sverige

Svensk julgransodling kan utvecklas mycket mer än idag. Det är budskapet i Sveriges första doktorsavhandling om julgransodling, gjord av Martin Pettersson, SLU, och presenterad i april år 2018. Han förundras över avsaknaden av underlag och statistik om antalet julgranar som produceras och säljs, antalet odlare, brukad areal eller andelen gran och ädelgran. ”Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha någon koll på detta”, enligt honom. Ett utpräglat skogsland som Sverige borde vara självförsörjande på julgranar, menar han.

När avhandlingen presenterades underströk Martin Pettersson främst dessa fyra skäl till att utveckla svensk julgrandsodling:

  • Den svenska julgransproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna, såsom Phytophthora (rotröta) i USA eller ädelgranskräftan i Danmark och Norge.
  • Det finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark, där odlingen är väl utvecklad.
  • Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter bör resultera i att man väljer bort importerade plastgranar från Kina som är dåliga för miljön.
  • Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran.

I Sverige produceras mest vanlig gran, ”rödgran” (Picea abies) som julgran. Odlingarna är oftast relativt extensivt skötta, eftersom försäljningspriset på rödgran inte ger ekonomiskt utrymme för mer intensiva åtgärder. Några ytterligare Picea-arter används, bl a blågran (Picea pungens var. glauca) och serbisk gran (Picea omorika). I sydligaste Sverige, på goda lokalklimatlägen, kan nordmannsgran (Abies nordmanniana) odlas. Produktion av nordmannsgran är kommersiellt mycket betydande i Danmark och där pågår också utvecklingsarbete kring kemiskt och mekaniskt växtskydd. Likaså används där både kemiska och mekaniska metoder för att dana god form på julgranarna. Framförallt handlar detta arbete om att reducera sträckningsväxten på toppskottet.

Det är vanligt att julgransodling kombineras med odling av pyntegrönt. Grenar och kvistar skördas för att användas som dekoration och gravsmyckning.

Vi har inte särskilt många stora julgransodlare i Sverige. En av de största är Gunnars Granar i Degeberga som producerar 50000 julgranar på ca 140 hektar i Skåne. Huvuddelen är kungsgran (Abies nordmanniana) som skördas efter 8-12 år. En fjärdedel går på export till bland annat Schweiz, Tyskland och Norge.

I södra Sverige finns Sydsveriges Julgran- och Pyntegröntodlarförening med ett nätverk för julgransodlare.

Sverige importerar idag cirka 200.000 julgranar.

 

Julgransodling i Danmark

I Danmark är julgransodling en storindustri med 2.500 aktiva odlare. De senaste åren har årsproduktionen nått 12 miljoner julgranar på en samlad odlingsareal omfattande 35.000 hektar. 80 procent av produktionen sker på jordbruksmark – resten i skog. Siffrorna omfattar produktionen för både granar och pyntegrönt. Danskarna exporterar 10 miljoner julgranar årligen till ett marknadsvärde på 800 miljoner US-dollar.

Hälften av årsproduktionen exporteras till Tyskland. Därefter kommer Frankrike, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Norge, Polen, Österrike, Schweiz och Nederländerna.  Fem procent av granarna är ekologiska.

Trots en växande efterfrågan på julgranar har danskarna svårt att producera fler julgranar på grund av höga markpriser. Därför försöker man expandera genom att odla i andra länder. Men de tyska granarna går åt på hemmamarknaden, så det blir inga granar över till export. Tyskland importerar i stället från Danmark för att tillgodose det egna behovet.

 

Julgransodling i Norge

Norrmännen satsar på att odla mer egna julgranar. Trenden i Norge är att ädelgranar efterfrågas allt mer. Norrmännen har på några år nått goda resultat. Inom landet säljs mycket s.k Fjellgran (Abies lasiocarpa) som har smal krona och doftar aromatiskt. Här hittar du Norsk Juletre  branschförening för 430 julgransodlare i Norge. De flesta är mindre odlare. Officiell statistik saknas. Men föreningen uppger att årlig produktion ligger på cirka 1 miljon granar. Importen är på nivån 400.000 granar -  mest från Danmark. Den lilla exporten går till England och Tyskland.

Trafalgar Square i London får årligen en julgran – minst 20 meter hög – från Norge. Den fälls årligen i närvaro av brittiske ambassadören i Oslo och borgmästaren i Windsor. Traditionen har fortlevt sedan år 1947.

Här hittar du en länk om julgransodling i Ontario, Kanada,  en länk till amerikansk julgransodling, samt en länk till The British Christmas Tree Growers Association.

 

Granstorlekar

Julgranar klassas efter storlek (europeisk sortering)

  • 40-60 cm
  • 60-80 cm
  • 80-100 cm
  • 100-125 cm
  • 125-150 cm
  • 150-175 cm
  • 175-200 cm
  • 200-250 cm
  • 250-300 cm

Höjden mätes från rotskäret till den punkt på toppskottet dit översta kransgren kan nå om man böjer den upp längs toppskottet.

En prima julgran ska ha följande egenskaper:

  • Färg – trädet ska vara friskt och sunt och ha endast en färg som är karaktäristisk för arten
  • Form – Trädets bredd skall vara mindre än trädhöjden och större än halva trädhöjden
  • Täthet – grenkransarna skall vara jämnt fördelade på trädet och det skall finnas ett tillräckligt antal internodgrenar (grenar mellan huvudgrenvarven) för att säkra en jämn täthet

 

Ekologisk odling av julgranar

Vanlig gran går utmärkt att odla ekologiskt.  Det förekommer inga stora skador på vanlig gran.  Visst finns det några skadegörare men inte av någon betydelse.  Ogräset som växer kan man sköta med en gräsklippare, trimmer eller – varför inte – med får.

Kungsgran är däremot svårare att odla utan att använda bekämpningsmedel. Gräs kan man klara på samma sätt som med vanlig gran medan kungsgran kan få angrepp av framförallt lus. För att klara av det måste ett kemiskt bekämpningsmedel nyttjas.  Därför är det i stort sett omöjligt att idag få fram stora volymer av helt bekämpningsfri kungsgran.
 
 

Pyntegrönt
 

Pyntegrönt användes bl.a för täckning av gravar och rabatter på våra kyrkogårdar, som råvara till kransbinderier samt för diverse dekorationsändamål i hem- och offentlig miljö.

 

Intensivodling
 

Gran- och pyntegröntodlingen bedrivs mycket intensivt med täta gödselgivor och pesticidbehandling. Pesticider används i betydligt högre grad på julgranar än i vanligt skogsbruk. Växtskyddsproblem i julgransodling domineras generellt av behovet av ogräsbekämpning. I vissa fall, främst i nordmannsgran, kan angrepp av insekter (löss) och kvalster vålla stora skador. Svårast av dessa skadedjur är ädelgranlusen (Dreyfusia) på nordmannsgran. Förekomsten av löss på nordmannsgran varierar kraftigt mellan olika år. Bekämpning bör sättas in först när man konstaterat att förekomsten verkligen är skadligt hög. ”Växtvårdsmedel” i form av såpor kan användas med relativt gott resultat.

Svampangrepp är mera sporadiskt förekommande, men kan i en enskild odling, framförallt i blågran, orsaka problem. Ovanstående är stötestenar som danskarna arbetar med emedan det finns ett tryck att övergå till mer ekologisk odling.

(Se besvarad fråga i vår frågelåda om ekologiska julgranar).

Mer information på SkogsSverige
Läs mer om Svenska träd
Läs mer om gran
Läs mer om den svenska skogen här på SkogsSverige
Läs mer om hållbart skogsbruk här på SkogsSverige

 

Uppdaterad: