Hur ser rotsystemet ut hos en tall som är 15-20 meter hög?

Monica Odén-Berggren
Göran Peterson, Linnéuniversitetet, Växjö

Hur ser ut i rotsystemet ut hos en tall som är 15-20 meter hög? Hur djupt är det? Hur vidsträckt är det? Hur mycket näring tar den? I en klunga av 6 st (1-2 meters avstånd), kan man tar ner en eller två av dem? De står oskyddade på moränmark.

Hej!

Här kommer svar på dina frågor.

Hur ser ut i rotsystemet ut hos en tall som är 15-20 meter hög?
Rotsystemet består av grövre rötter som fäster och stabiliserar trädet i marken. Hit brukar räknas rötter som är tjockare än ca 2 cm i diameter och dessa rötter når ungefär 2 m ut ifrån stammen. Klenare rötter förgrenas vidare ut ifrån trädet där de s k finrötterna som är mindre än 2 mm grova står för den viktiga näringsupptagningen. Det är dessa rötter som samverkar med skogssvamparnas mycel i mykorrhizan. Svamparna hjälper trädet att ta upp näringsämnen och vatten och får i utbyte kolhydrater. Enligt en tumregel sträcker sig rotsystemet inklusive finrötterna lika långt ut från trädet som trädet är högt. För tallens del är de grövre rötterna mer djupgående än t ex granens.

Hur djupt är det?
Tallens rot brukar betecknas som ett rotsystem med pålrot, vilket betyder att den har en eller flera grövre stabiliserande rötter som växer rakt nedåt under stubben. Betydelsen av tallens pålrot har emellanåt överdrivits och den blir knappast djupare än 1 m. Marktypen har naturligtvis betydelse och tallar som växer på bergbunden mark får hålla till godo med ett ytligare rotsystem. De klena rötterna och finrötterna växer i den översta decimetern av marken.

Hur vidsträckt är det?
Se svar på första frågan. Tallar som är 15-20 m höga kan alltså ha ett rotsystem med en radie på 15-20 m.

Hur mycket näring tar den?
Detta är en lite komplicerad fråga eftersom det finns ett stort antal grundämnen som träden behöver för sin tillväxt. De mängdmässigt viktigaste kol, syre och väte tas upp dels genom koldioxid från luft, dels genom vatten från luft och mark. När det gäller de egentliga näringsämnena är kväve, fosfor och kalium de som tas upp i störst mängd. I växande skog har kväveupptag per år och hektar på 30-90 kg uppmätts. Om vi räknar på 1200 träd per hektar betyder det att ett träd tar upp 250-750 g kväve per år. Ca 75% av detta kväve återgår till marken i form av döda barr (förna). Övriga ämnen jämte s k spårämnen (t ex bor, mangan, järn, klor, zink) tas upp i ännu mindre kvantiteter.

I en klunga av 6 st (1-2 meters avstånd), kan man tar ner en eller två av dem? De står på oskyddade på moränmark.
Ja, det bör gå utmärkt att glesa ut dessa tallar om man vill få färre och grövre träd. Även om tallen tack vare rotsystemet räknas som ett stabilt träd, ska man vara medveten om att risken för att träden fälls av stormvindar ökar när man gallrar träden. Fundera alltså samtidigt över hur pass vindexponerade dina tallar är.

Hälsningar Göran Peterson

Linnéuniversitetet, Växjö

0
Publicerad: