Hur kommer det sig att grundytan för samma provyta skiljer sig mycket åt, då man relaskoperar den, respektive räknar ut den ? Vilken utav metoderna ligger närmast sanningen?

Janne Björkman
Anders Lundström, inst f skoglig resurshushållning och geomatik
Hur kommer det sig att grundytan för samma provyta skiljer sig mycket åt, då man relaskoperar den, respektive räknar ut den ? Vilken utav metoderna ligger närmast sanningen?
Vad gäller relaskopet så kan man inte tala om en provyta, utan om en provpunkt, eftersom riktigt grova träd kan "komma med" även om de står långt bort från den plats man relaskoperar. Vad gäller "räkna ut" grundytan antar jag att man menar att alla träd på en provyta klavats, varefter man summerar de enskilda trädens grundytor och sedan räknar om erhållen grundyta för att gälla per hektar (som ju relaskopmätningen gäller för).

En viktig skillnad är alltså att det rör sig om olika areella enheter, det är inte någon provyta man mäter med relaskopet, utan den "närmaste omgivningens" träd. Båda metoderna ska dock i genomsnitt över ett stort antal mätningar ge samma värde för ett bestånd. En annan tänkbar förklaring är mätfel, d.v.s. att relaskopmätningar ofta är behäftade med mätfel; felaktiga bedömningar av vilka träd som ska räknas.

Publicerad: