Finns det något skydd för kulturlämningar i skogsmark, t ex torpgrunder, odlingsrösen, kolbottnar och tjärdalar?

Anders Göransson
Bo Leijon, Helena Johansson,

Är senare tiders kulturlämningar i skogsmark t ex gamla torpgrunder, odlingsrösen, kolbottnar, tjärdalar, skvaltkvarnar,kyrkstigar, stenmurar,kulturhistoriska träd m fl att betrakta som fasta fornlämningar med skydd enligt Kulturminneslagen? Om inte: finns något annat skydd? I Skogsstyrelsens allmänna råd till skogsvårdslagen nämns dessa kulturmiljöer men råden är ju inte bindande. Vad gäller?

De kulturminnen du nämner är som regel inte är "fasta fornlämningar" och omfattas därför inte av kulturminneslagen. De är inte mindre intressanta och skyddsvärda för det. Ofta handlar det om spår av äldre tiders skogsbruk, kojor, tjärdalar, kolbottnar mm. Hänsyn till sådana kulturmiljöer föreskrivs bl a i Skogsvårdslagen. Lagen med förordning och föreskrifter är bindande medan de allmänna råden inte är bindande. Föreskrifterna till Skogsvårdslagens § 30 om hänsyn till värdefulla kulturmiljöer säger att "skador skall undvikas eller begränsas". Men där finns samtidigt en intrångsbegränsning, föreskrifterna gäller bara i den utsträckning de inte är så ingripande att "pågående markanvändning avsevärt försvåras". Föreskrifterna är alltså ganska löst formulerade, skogsbruket ska inte behöva vidkännas alltför stort intrång. Nu berör kulturlämningar i allmänhet så små ytor, att det inte kan hävdas att markanvändningen avsevärt försvåras. Som regel bör det kunna krävas att områden om 0,5 - 1,0 hektars storlek undantas från skogsbruk (allmänt råd).

När det gäller "fasta fornlämningar" blir det an annan sak. Då gäller kulturminneslagen. Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, t.ex. gravrösen, fångstgropar, bruksruiner eller bebyggelserester från tiden före 1800-talet. Ett krav är att de ska vara varaktigt övergivna. Sådana lämningar (och området närmast intill) är skyddade och får inte skadas eller förändras. En planerad slutavverkning i ett område med fasta fornlämningar ska anmälas till Länsstyrelsen. Detsamma gäller om man vill markbereda, plantera, bygga vägar och dika i närheten av fasta fornlämningar. Fasta fornlämningar är ofta markerade på kartan, men även en nyupptäckt fornlämning åtnjuter automatiskt och omedelbart skydd enligt kulturminneslagen./Bosse

För dessa kulturlämningar som du nämner så gäller följande; att nyare lämningar som kolbottnar, tjärdalar, husgrunder och odlingsrösen generellt sett inte är lagskyddade som fasta fornlämningar, de kan dock i vissa fall få denna status om det t ex gäller välbevarade gamla torplämningar, där då husgrunder, fossil åkermark och odlingsrösen ingår. Även husgrunder i byar som är de äldsta kan R-markeras (=få status som fast fornlämning).

Precis som du nämner så är alla gamla lämingar som är varaktigt övergivna att betrakta som fornlämningar/kulturlämningar och skyddas enligt en hänsynsföreskrift i skogsvårdslagen, även om denna inte är ett lika starkt lagskydd som R-markering. För att få veta vad som gäller bör markägaren kontakta sin länsstyrelsen eller länsmuseet för att få ta del av fornlämningsregistret där alla R-markeringar är införda./Helena

0
Publicerad: