När de svenska skogarna försvann - myten om statens och det svenska skogsbrukets förträfflighet

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.
Det är inte en fråga om att naturen kan återställas. Det kan den inte. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö - för all framtid. De gamla skogarnas orörda dynamik går för evigt förlorad. För evigt! Det är oanständigt! Det har vi inte råd med! Politiker ta ert ansvar – stoppa skogsbrukets miljöförstöring! Läs Peter Lindgrens artikel som har publicerats i Dagens Nyheter.

Väldigt många människor har inte en aning om vad som är på väg att förloras av gamla skogar och i förlängningen av biologisk mångfald. Den biologiska mångfald, som helt självklart är värd att bevara ur ett långsiktigt helhetsperspektiv, men som dessvärre väger lätt i balansräkningen.

Följer man flöden i sociala medier som handlar om exploatering av våra naturresurser, som skogsbruk och gruv- och vattenexploatering blir man ytterligt beklämd. Varje dag inkommer nya och grava exempel på brott mot avtal och lagar. Det ena exemplet efter det andra, på enorma kalhyggen ev. med några patetiska högstubbar, på hur bolagen säljer sin mark som är avsatt eller hotar att bli reservat för att samma dag kunna köpa virket av den nye ägaren. På hur renbetesland och kultplatser hotas av skogsbruk, gruvbrytning och ytterligare vattenreglering.

Den här fortsatta exploateringen av de gamla skogarna bedrivs med statligt och politiskt stöd av samtliga aktörer: Sveaskog och Fastighetsverket, skogsbolag, Svenska kyrkan, Skogsägarrörelsen, kommuner och andra likvärdiga institutioner. De privata skogsägarna, som är många, är nog i det här fallet de minst skyldiga. Dock får de oftast sina råd av virkesintressenter, vilket lätt leder till kortsiktigt agerande.

Det är inte en fråga om semantik, om vad som är gammal skog, hur gammal den skall vara, om den är brukad eller inte brukad. Det är fråga om att betrakta naturen och skogslandskapet som exploaterat eller inte. Det finns fortfarande markområden, som inte utsatts för kalavverkning, som inte utsatts för tunga maskiner, som inte markberetts och som inte planterats i monokulturer med enbart gran eller främmande trädslag. Det innebär i sin tur att marken och dess vattenbärande förmåga inte är förstörd. Mykhorizza och mångfald finns kvar.

Dagens exploaterande skogsbruk stöds av den statliga myndigheten för skogen, Skogsstyrelsen, vars mål och uppgift är att likställa miljö- och produktion i skogen.  Måluppfyllelsen avseende miljömål får hård kritik. Politikerna ser mellan fingrarna. Det mesta av allt tal om hänsyn från skogsbrukets företrädare kan enkelt avfärdas som dimridåer. Övertramp, och de är många,  förnekas eller bortförklaras. Det är bara att gå ut och titta. Förr kunde man gå ut i skogen för rekreation. Idag får man leta efter skog och förskräcks över kala landskap

De senaste årens katastrofala skogsbränder, stormhärjningar och inte minst angrepp av granbarkborre kan enkelt härledas till ett skogsbruk som inte sett skogen för bara träd. Hade skogsbruket bedrivits med hänsyn till biologiska principer, till mångfald och bidragande resistenta bestånd – och inte enbart till snabb och hög avkastning – så hade effekterna av dessa katastrofer varit betydligt mindre. Och Sveaskog hade inte behövt ansöka om att skjuta älg från helikopter

Det finns en skrämmande struktur av maktfullkomlighet och tolkningsföreträde som startade vid tidigt 1900-tal. Skogsmän bestämde hur skogar skulle skötas och politiker (män) bestämde att samer skulle flyttas. Den strukturen gäller delvis än idag och sammanfaller tragiskt i skogsbolags och stats fortsatta exploatering av de gamla skogarna, till men för världen och ett trots mot all anständighet avseende samernas behov av gammal skog för sin fortsatta överlevnad.

Och allt detta prat. Alla invändningar och kritik från FN och andra organisationer. Sverige föregångslandet har blivit ett avskräckande exempel! Och ingen har kurage nog att göra något. Utarmningen av våra sista riktiga skogsrester saknar därtill etisk bevakning.

Det värsta är att vi, folket, är så aningslösa och att politiker inte verkar läsa upproren på Facebook. Och att inte ens prof. Sten B. Nilssons (Tid för stor omställning i skogen, Altinget 17/4) eller Bo Dockereds (Statens skogar kan lösa striden i skogen, Altinget 7/4) kloka inlägg förefaller ha någon verkan.

Jag inser dessvärre att jag själv varit en del i detta. Föga anade jag 1968, när jag lämnade Skogshögskolan, att jag skulle bidra till det skogsbruk jag ser idag.

När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.

Peter Lindgren är jägmästare och var tidigare verksam vid SkogForsk i Uppsala. Numera arbetar han som organisationskonsult i det egna företaget  Proselva Peter Lindgren Consulting.

Uppdaterad:
Gunilla Häggström's picture
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • Women an untapped potential in forestry

    Kategorier: Forest research and education
    The Nordic forest industry is in huge need of labor, but the proportion of female forest workers is minimal. Women are a large, still not used resource in Nordic forestry, according to Nordic Forest Research (SNS), whom is now launching a report on gender equality in the Nordic forests. (Swedish version further down). / SNS
  • SNS, Nordic Forest Research, skogsbruk, kvinnlig skogsarbetare

    Kvinnor en outnyttjad potential ​i det nordiska skogsbruket

    Kategorier: Jämlikhet och jämställdhet
    Den nordiska skogsbranschen är i skriande behov av arbetskraft, samtidigt som andelen kvinnliga skogsarbetare är minimal. Kvinnor är en stor outnyttjad resurs i det nordiska skogsbruket, menar Nordic Forest Research (SNS), som nu lanserar en rapport om jämställdheten i de nordiska skogarna​. / SNS
  • Nu finns chans att söka pengar för projekt om ek

    Kategorier: Skog
    Erik Stenströms Stiftelse för ekskogsbrukets främjande bildades 2012 med ett donerat startkapital på 10 miljoner kronor från jägmästare Erik Stenström. Avkastningen ska årligen delas ut till forskare eller privatpersoner som vill utveckla eller öka kunskapen kring eken och dess skötsel. Stiftelsen gör nu i september sin sjunde utlysning av forskningsmedel. Tillgängligt för ansökan nu är cirka 700 000 kr. / Erik Stenströms stiftelsee
  • Lena Jonsson, jägmästare och projektledare på BioFuel Region

    Lena Jonsson: Skogen är så rätt och så hett!

    Kategorier: Bioenergi, Forskning & utbildning
    Lena Jonsson är jägmästare och projektledare på BioFuel Region som är en medlemsägd organisation. - Vi jobbar för en fossilfri fordonsflotta och utvecklad bioekonomi från skogen. Jägmästarutbildningen är en bra grund att stå på i arbetet med omställningen till framtidens hållbara samhälle. / SkogsSverige
  • SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. Varje vardag publiceras nyheter från skogsbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. I år fyller vi 25 år!
  • Framtiden är klädd med plywood

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Tisdagen den 1 september fyllde Skandinaviens enda plywoodfabrik 50 år. I ett halvt sekel har Moelven Vänerply AB försett Skandinavien med lokalt producerade och hållbara material. Efter förvärvet för nio år sedan har Moelven-koncernen investerat kraftigt i skivfabriken i Otterbäcken i Västergötland. / Moelven
  • Paljakka-laget - tjejer om kör skogsmaskiner

    Paljakkalaget – tjejerna som stortrivs med jobbet i skogen

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Tycker du det skulle vara kul att jobba i skogen? Är du intresserad av att köra stora maskiner? Då ska du inte tveka, sök till en maskinförarutbildning! Så lyder budskapet när jag frågar Johanna, Beatrice, Anna och Anna om hur de hamnade bakom spakarna på sina skogsmaskiner. / Skogen i Skolan, Region Västernorrland
  • Utdelning av Mera Skog i Västerbottens stipendium 2020

    Kategorier: Skog
    Premiärutdelning av stipendium till elev på naturbruksgymnasiet Liljaskolan 26 augusti 2020. Mera Skog vill verka för nyplantering och underhåll av ett brett skogligt intresse hos unga i Västerbotten samt därmed bidra till att skogsnäringen föryngras. Med ett nystiftat stipendium vill Mera Skog uppmuntra en elev som visat engagemang i sina skogliga studier samt intresse för att bruka skogen hållbart för framtiden. Eleven belönas med 10 000 kronor. / Mera Skog
  • Vad kan du om skog? Behöver du få koll på skogssektorn?

    Kategorier: Skog
    SkogsSverige sprider kunskap om hela skogsbranschen genom dagliga nyheter, aktuella faktasidor och frågelådan där du kan ställa frågor om skog. Dessutom får du veta mer om skogliga yrken genom intervjuer med jägmästare och skogsmästare samt insikt i vad som sker på skogliga evenemang. Följ SkogsSverige i våra digitala medier!
  • Skogslektioner - ett digitalt läromedel från Skogen i Skolan

    Sagt om skogslektionerna...

    Under våren fick en utvald skara elever och lärare testa skogslektioner. Så här tyckte de om materialet…
  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.