Hex19: Med naturnära ögon på familjeskogsbruket

Solen lyste över ett kylslaget Växjö när Föreningen Skogens Höstexkursion, #hex19, inleddes vid Nydala kloster.
Monika Stridsman, styrelseordförande i Föreningen Skogen och Göran Örlander, skogsstrateg på Södra skogsägarna var moderatorer för dagen. Bengt Ek, generalsekreterare Föreningen Skogen och Lars Idermark, vd Södra skogsägarna hälsade de 150 deltagarna välkomna. Under exkursionen besökte man flera skogsfastigheter där ägarna berättade om traditioner, nytänkande och utmaningar.

Med naturnära ögon på familjeskogsbruket
Gårdsägarna Jan o Helena Johansson berättade om Skaftnäs och deras målsättningar.
– Första gången Skaftnäs nämndes var på 1200-talet. Pappa blev många gånger erbjuden att plantera skog men avstod eftersom han ville bevara det öppna landskapet. Det är viktigt att föra arvet vidare, säger Helena som är femte generationen på gården. Vi satte 40.000 ollon på en yta och har återplanterat efter Gudruns stormfällning.
– Urval, korsning och testning ingår i processen för att ta fram plantor. Det som förädlas ska sedan förökas. 2021 ska en fabrik vara klar som producerar 20 milj plantor/år, enligt Swe Tree Technologies.
– Här växer en mångfald av växter. Upp emot 60 arter kan finnas i en kvadratmeter-ruta. Det gör Skaftnäs till en av de rikaste platserna vad gäller biologisk mångfald, menade Therese Lindström, ekolog på Södra skogsägarna.

– Södras mål är att öka medlemmarnas skogstillväxt med 20% till 2050. Skogen binder och våra produkter lagrar koldioxid. Vi ska också bevara den biologiska mångfalden, minimera risker, stärka vårt varumärke, skapa innovationer och nya affärer, sa Kristina Altner, hållbarhetschef Södra.

Bengt Ek, generalsekreterare, Föreningen Skogen frågade ut politiker från Jordbruksutskottet.
– Det största hotet mot biologisk mångfald är igenväxning. För skogsägare innebär det lönsamhet och planering. Många hotade arter lever på gränsen mellan jord- o skogsbruk.

Karl-Johan Krantz, historiker, berättar om Svensbygd.
– Klostret brukade jorden vid sjön Rusken. På 1500-1600-talet fanns Kronogårdar här i bygden.
– Vi köpte ut mina syskon och jag är 7:e generationen. Ni kan här se hur vi hamlar våra lindar. Introduktion av nya trädslag görs på ett adaptivt sätt. Behöver vi fler trädslag? Ju mer välkänd genetik desto bättre är det. Södra skogsägarna och Svenska Skogsplantor hämtade den första skörden av Douglasgran under 2019. Frost och frosttorka är ett problem när det gäller denna typ av gran och då rekommenderas hög- eller lågskärm av lärk, sa Christina och Göran Örlander.

– 250 delägarmöten är inbokade. Familjeskogsbrukeet är viktigt och som skogsägare uppfyller man hundratals krav. Framtiden finns i skogen! Jag hälsar er alla välkomna till exkursionens gemensamma middag! sa Lena Ek, ordförande för Södra skogsägarna.

Dag två på exkursionen inleddes hemma hos Solveig o Jörgen Björnberg i Lindhult utanför Växjö. De berättar om sitt familjeskogsbruk.
– Jag ville ha tillbaka den öppna, ljusa blandskogen men viltet ställer till problem, berättade Solveig Björnberg.

Skogsskador orsakade av barkborrar
Magnus Pettersson o Martin Schroeder berättar om barkborrens skadeutv med utsatta ståndorter o förebyggande åtg.
– Barkborren har haft stor framgång i torkstressade träd. 5 milj m3 har dödats i Götaland. 10 milj m3 med Svealand. Österrike, Tjeckien värst drabbade.

Kerstin Ström, skogskonsulent Skogsstyrelsen berättar om projektet Stoppa borren.
– En andra generation borrar kläcktes och det påverkar även angränsande skog.

Politiker från Jordbruksutskottet och Riksdagen samtalar med generalsekreterare Bengt Ek, Föreningen Skogen.
– Dispens eller inte? Ersättning eller inte? Markägare behöver känna trygghet när det gäller barkborrefrågan. Markägarna upplever att Skogsstyrelsen behöver tydligare mandat.

Urban Nilsson, SLU, berättar om problembilden för tall.
– Tall är lika bra eller bättre än gran i produktion på bördiga marker. Andelen blandskog ökar. Upplevelsen att tall ökar syns inte i statistiken, vilket gäller Götaland. Gör vi inget nu kommer andelen tall att minska.

Karl-Anders Högberg, Skogforsk, tallförädlare.
– Tillväxtstörningar innebär 10% fler med dubbla toppar, 12% har 8 knoppar i toppskottet, prolepsis ligger på 12%. Kustnärhet eller markfuktighet har ingen effekt. Orsaker till störningarna beror på genetik, väder/klimat, insekt/svamp, näringsbrist/överskott, plantodling, vilt.

Johan Frisk, Södra: –870 i snitt var oskadade på 45 lokaler i området Äbin. Viltbete var den dominerande orsaken till skadorna. Saker händer tidigt i tillväxten.

Annika Felton, SLU, Alnarp: – Hjortdjur innefattar älg, rådjur m.fl arter. Viktiga foderarter minskar. Bör vissa arter/biotoper därför prioriteras? Vad äter älgarna på vintern? När vi undersökte innanmätet av älgar hittade vi 44 växtarter där tallen dominerade. 26% bestod av lingon och blåbär.

Göran Örlander, skogsstrateg på Södra skogsägarna, sammanfattade innehållet för denna den 116:e Höstexkursion.
– Södra ger en möjlighet till sina medlemmar att öka produktionen med 20% till 2050. För att uppnå detta görs bland annat förbättringar av föryngringar 5%, bättre ungskog 2%. Askåterföring 2%.

Bengt Ek, generalsekreterare Föreningen Skogen, ledde debatten ned politiker från Riksdagen ochJordbruksutskottet.
– Älgförvaltningen fungerar bra i Kronoberg. Hellre välmående vilt med bra fodertillgång. Omtag i Nationella Skogsprogrammet behövs så det främjar skogsägarna. Det behövs också en färdplan för bioekonomin.

Föreningen Skogens Höstexkursion 2020, #hex20
Årets Höstexkursion avslutades och Föreningen Skogen samt Bergvik Skog Öst hälsade alla välkomna till Höstexkursion 2020 som sker i Västmanland.

Mer information