Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Dovhjort. Foto: Anders Jarnemo
Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får. / SLU

I Sveriges mellanbygder, med omväxlande skogs- och jordbruksmark, finns förutsättningar att dra nytta av fler ekosystemtjänster än i de högspecialiserade slättbygderna. I mellanbygderna samsas inte bara skogsbruk och jordbruk utan på senare tid också allt oftare viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. Men ett sådant mångbruk kan skapa konflikter. Det gäller till exempel dovhjorten, som blir allt vanligare i Sverige och 2018 sköts det mer än 40 000 djur i landet. Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling.

Ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander har tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson utvärderat den ekonomiska hållbarheten i mångbruk genom att uppskatta kostnader för skador på grödor och intäkter från dovhjort. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE (https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0215594). Alla forskare utom Laura Touzot (Claude Bernard University Lyon 1) är verksamma vid SLU.

Forskarna mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20–25 procent.

– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse, säger Petter Kjellander. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador.

Betesskadornas kostnader uppgick till 3910 kr/ha för vete och 1585 kr/ha för havre, vilket i denna studie motsvarade en total kostnad på 865 kr per dovhjort. Samtidigt hade varje dovhjort ett beräknat värde på cirka 1000 kr som jaktbart vilt.

Dovhjortens jaktvärde kompenserade därför för betesskadorna. Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare i detta exempel genom att skydda grödorna mot bete med stängsel. Liksom man förr stängslade in åkrarna fast då för att skydda dem mot tamdjuren, något som alla stengärdsgårdar vittnar om.

– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger Katarina Elofsson.

Vill du ha mer information om denna studie, kontakta då någon av medförfattarna Petter Kjellander (Petter.Kjellander@slu.se, 076-808 65 66) eller Katarina Elofsson (Katarina.Elofsson@slu.se, 076-823 43 90)

 

Uppdaterad:
Gunilla Häggström's picture
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • EU-toppchef besöker miljösatsning i Halmstad

    Kategorier: Klimat & Miljö
    Den 27–28 juni besöker chefen för EU:s miljöprogram LIFE, Angelo Salsi, Sverige för att följa upp den omfattande nationella EU-finansierade miljösatsningen Grip on Life som omsätter miljonbelopp. Halmstad har blivit utsedd till värd för mötet och får därmed också visa lokala exempel på vad miljösatsningen i Sverige innebär. Den 28 juni klockan 9.30-10.30 har media möjlighet att träffa Angelo Salsi samt projektledningen för Grip on Life. / Skogsstyrelsen
  • 18 tjejer från Hudiksvallsområdet deltog på Region Dalarna-Gävleborgs dagkollo i Långvind

    Tjejerna blev nyfikna på skogsbranschen

    En del av dem hade provat på att plantera skogsplantor medan det var något nytt för andra. 18 tjejer som skulle börja i årskurs 6 och kom från Hudiksvalls kommun deltog i dagkollot. De tillverkade papper, fick kunskap om rovdjur, planterade granplantor och se hur skogsinventering med drönare gick till. Skogen i Skolans Region Dalarna-Gävleborg arrangerade dagen i Långvind, utanför Hudiksvall.
  • Foto från skogen på vintern som innehåller ett tjugotal träd, varav sex stycken har identifierats av datorseende och markerats med fyrkantiga boxar.

    Identifiering av utvalda objekt i en skogsmiljö

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Skogsindustrin är stor i Sverige och de finns alltid behov av effektiviseringar. Datorseende är en teknik där man ofta använder artificiell intelligens för att identifiera objekt på en bild och tekniken har applicerats inom andra industrier med goda resultat. I examensarbetet “Computer vision as a tool for forestry” så testas fyra olika arkitekturer för datorseende, arkitekturerna som har presterat bra på att identifiera generella objekt testas för att identifiera utvalda objekt i en skogsmiljö.
  • Skogen brinner i Sverige 2019

    Kategorier: Skog
    Under våren och i början av sommaren har det varit soligt och torrt under längre perioder och brandrisken har ökat på flera platser i Södra och mellersta Sverige. MSB stärker den nationella beredskapen, driver aktörernas gemensamma hantering och kan stärka aktörer med kompetens och materiel. SkogsSverige har informationen du behöver och den uppdateras dagligen!
  • Vad handlar klimatanpassning av skogsbruket om?

    Kategorier: Klimat & Miljö
    Isabella Hallberg Sramek, jägmästare SLU berättade om Klimatanpassning av skogsbruket på #Skogsnolia. - Mer skog dör av skadegörare än av skogsbränder. Vi får en högre biologisk mångfald på grund av klimatförändringarna medan svenska värmekänsliga arter dör ut. Faktorer som påverkar är långa omloppstider, viltbetestryck, vad "grannen" gör, marknadens efterfrågan samt lagar och regler.
  • Anders Granström, SLU berättar om orsaker till skogsbrand på #Skogsnolia

    Är det skogsbrukets fel att skogen brinner?

    Kategorier: Skog
    – All personal behövs för ett snabbt ingripande när en skogsbrand uppstår. Även bevakning av brandhärden och eftersläckning behövs, sa Anders Granström SLU på #Skogsnolia.
  • Ute är inne - en konferens anordnad av nätverket Utenavet, som Skogen i Skolan är medlem i.

    Senaste nytt från Skogen i Skolan

    I vårt nyhetsbrev kan du läsa om hur det går när det gäller projektet digitala läromedel och enkäten som har gått ut till lärare för att få fram deras behov. Dessutom får du månadens övning och nyheter från aktiviteter som våra regioner har arrangerat.
  • Landslaget i Timbersports kommer till Skogsnolia

    Svenska landslaget i Timbersports till Skogsnolia

    Kategorier: Skog
    Den 13-15 juni kommer det svenska och norska landslaget i Timbersports till Skogsnolia för att visa upp och tävla i sporten som är på frammarsch i Sverige och resten av Norden. Samtidigt passar landslaget på att visa upp STIHLs innovativa och kraftfulla motorsåg MS 500i – världens enda motorsåg med elektronisk bränsleinsprutning. Timbersports bjuder in media till uppvisningen och tävlingarna på Skogsnolia. / Stihl
  • Regionsamordnare Jens Meyer, Skogen i Skolan och Katarina Rehder, CETIS

    Teknikinslag på Skogens dagar

    Under två soliga dagar i maj anordnade Skogen i Skolan Skogens dagar tillsammans med Södra Viken naturbruksgymnasium. Ca 1500 elever från Värmlands mellanstadie- och högstadieskolor var där för att träffa gymnasieelever och få information om arbeten och utbildning inom skogsindustrin. CETIS var på plats! / Skogen i Skolan, Region Värmland
  • Jens Meyer, Skogen i Skolan, samt Katarina Nilsson, SG/Södra Viken, lämnar över träskulpturen till Forssnässkolans rektor Camilla Brandt

    Förstapris till Forsnässkolan i Munkfors

    Under Skogens Dagar 16-17 maj som i år för första gången arrangerades på SG/Södra Viken i Sunne, deltog 61 klasser från hela Värmland. Under två dagar fick ca 1 500 elever lära sig mer om skogen och allt som hör därtill. / Skogen i Skolan, Region Värmland
  • SP var först och nu är engreppsaggregat standard

    Kategorier: Skog
    SP Maskin presenterade 1981 världens första engrepps-skördaraggregat på #SkogsElmia. Nu visades SP 661 LF, avsett för slutavverkning.
  • Igår avslutades SkogsElmias första dag

    Kategorier: Skog
    Du kan se några filmer på utställarnas branschnyheter på SkogsElmias faceboksida. #SkogsElmia / SkogsElmia