60 miljoner ton mindre koldioxid per år genom skogsbruket

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
- En kubikmeter skog binder drygt ett ton koldioxid per år. Den svenska skogen växer totalt med 110 miljoner kubikmeter varje år. Det innebär att den binder upp emot 140 miljoner ton koldioxid. Det är dubbelt så mycket som de svenska utsläppen totalt av koldioxid. Det svenska skogsbruket minskar mängden koldioxid i atmosfären med 60 miljoner ton per år, sa vd Bengt Ek, Föreningen Skogen, på ett frukostmöte för riksdagsledamöter. Hans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, menade att storleken på skogens koldioxidupptagning och tillväxt bestäms i huvudsak av mängden barr och blad, som kan ta upp koldioxid och ta emot solljuset. Med hjälp av skogsskötselåtgärder kan barrmängden ökas, vilket i sin tur resulterar i ökad trädtillväxt. Ett exempel på åtgärd är gödsling.

Sambandet mellan växande skog och klimatfördelar är oklart för många. En vanlig missuppfattning är att om man ska värna klimatet måste all skog stå orörd. Parallellt med klimatförhandlingarna i Paris hölls ett frukostmöte i riksdagen där Bengt Ek, vd föreningen Skogen, och Hans Winsa, forskningsledare Sveaskog, kunde bemöta en del av dessa uppfattningar.

Det växer mer skog än det avverkas
Bengt Ek berättade om skogsbrukets historia och om hur dåvarande Skogsvårdsföreningen, dvs Föreningen Skogen, bildades då delar av Sverige blivit avskogade. Sedan dess har skogsvårdslagen införts och där står bland annat att man är skyldig att återplantera skog efter avverkning. Numera växer det mer skog än det avverkas och det framgår av Riksskogstaxeringen som utförs av SLU i Umeå.
Läs mer i Riksskogstaxeringen

Elever får kunskap om skog i praktiken
Under många år med början vid förra sekelskiftet planterade skolelever i folkskolan skogsplantor för skogarnas återplantering. Barnen fick en teoretisk och praktisk utbildning i skogsskötsel framtill 1954 då de lärde sig att plantera tall- och granplantor eller så fröer på avverkade skogsytor. Skogen i Skolans verksamhet verkar på skolans villkor sedan 1973 med syftet att öka elevers intresse och kunskap om skog. Sedan 2011 ingår verksamheten i Föreningen Skogen. Under fem års tid pågick ett projekt där 70.000 träd planterades per år. Verksamheten bedrivs i tio regioner över hela Sverige.
Läs mer om Skogen i Skolan

Växande skog är lösningen på sikt
- Fotosyntesen känner de flesta till, kolet tas upp i trädet och blir ved. Syret går därefter tillbaka till luften. Men alla känner inte till att när träden dör fångas syret upp igen och kolet släpps tillbaka till atmosfären igen som koldioxid. Med andra ord släpper den orörda skogen ut lika mycket kol som den tar upp. Den skyddade skogen släpper på sikt ut lika mycket kol som den tar upp och därför är regnskogen inte jordens lunga, sa Bengt Ek. Det finns många frågor för er politker  att fokusera på. Mer av allt, dvs mer virke, och att balansera det mer mer naturvård och trivsammare skogar. En annan utmaning är att klimatzonerna ändras vid klimatförändringen. Vad händer då med de skyddade arterna? Vi behöver vidare ha en lojalitet med fattiga länder där skoglig kunskap saknas dit svensk kunskap om skogshushållning kan exporteras. Bioekonomi kräver mer satsning på forskning och utveckling. Vi behöver sprida kunskap om vad skogen ger människan – och ett tillfälle är den internationella skogsdagen som infaller den 21 mars.
Läs mer om International Forest Day

Hans Winsa, forskningsledare, SveaskogHans Winsa, forskningsledare på Sveaskog, berättade om forskningsfakta från Skogsstyrelsen, Sveaskog och SLU.
- När träden hamnar i ett moget stadium sjunker tillväxten för att sedan avta. Avverkning sker och ger då plats för ny skog, ofta mer välväxande. Det har funnits idéer om att skapa ett fossilt förråd, men kol går inte att lagra öppet i skogen. Det skulle snarare vara i myrar, men det vore inte praktiskt möjligt.
Tillväxten inom EU sjunker, t.ex i Tyskland och Frankrike som byggt upp höga virkesförråd som ger minskande klimatnytta.

Rätt trädslag på rätt mark
För att få fler plantor behöver man sätta rätt trädslag på rätt typ av mark. Om man lämnar fler stammar ger det mer näring. Gödsling av skog ger en kväveeffekt i boreal skog om man gör det på rätt sätt, eftersom kvävet tas upp av skogen. Upptaget av koldioxid i växande skog ökar tillväxten med 1% över hundra år visar studier som gjorts av SLU. I Sverige finns det 42 % gran medan resten består mest av tall och björk. Andelen lövträd växer ständigt. Forskning via Future Forests visar att om man ska ta vara på skogens tillväxtmöjligheter bör man i stort sett bara odla tall norr om Dalälven medan tallen i södra Sverige har bytts ut mot gran pga älgbetning av plantor. Det finns också snabbväxande träd som poppel och hybridasp. När det gäller körskador var industrin förr mer säsongsanpassad medan man nu har små lager och kör maskinerna året om. Det innebär mer planering för att t.ex inte köra för ofta på samma väg. Skogsmaskiner släpper inte ut några stora mängder avgaser jämfört med transportsidan. Mer forskning behövs för att skogsmaskinerna ska kunna gå över till att bli hybrider.

Mer information

Gunilla Häggström, Kommunikationsansvarig SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige

Uppdaterad:
Gunilla Häggström's picture
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • Per Eriksson, vd för ECSkog AB och jägmästare

    Per stödjer skogsentreprenörer med certifiering och jämställdhet

    Kategorier: Forskning & utbildning, Skog
    Per Eriksson är jägmästare och vd för ECSkog AB som miljöcertifierar skogsentreprenörer. I samband med att man reviderar företagen för PEFC mäter man också jämställdheten.
  • Ute är inne i Jönköping 29-30 augusti 2019

    Välkommen till Ute är inne 2019!

    Nu genomförs konferensen Ute är inne för sjätte gången den 29-30 augusti 2019. Här finns massor av inspiration för mer lärande utomhus i skola och förskola. Lyssna på inspirerande föreläsningar, diskutera vinsterna med fysiskt aktiva barn och elever och hur vi kan planera och bygga för den betydelsefulla utomhusvistelsen. Välj bland 50 workshops där utemiljön fungerar som plats för lärande, med fokus på ekosystemtjänster, utomhuspedagogiska metoder, miljö och hälsa samt planering och samverkan.
  • Skogen i Skolan tar fram ett digitalt läromedel

    Lärare sökes!

    Skogen i Skolan utvecklar ett digitalt läromedel om hållbar utveckling. Förhoppningen är att omsätta elevers oro för klimat och framtid till hopp och handlingskraft. Läromedlet riktar sig främst till åk 4-6, men vi vill även gärna nå åk 7-9 och nyanlända.
  • Dra till Södra Viken och upplev Skogens dagar!

    Elever och pedagoger i årskurs 6 –8 i Värmland är välkomna till Skogens dagar i Sunne 16–17 maj 2019 kl. 9-15. Allt som är värt att veta om skogen kan ni få reda på genom att besöka olika stationer som alla på något sätt har med skog att göra. Arrangemanget är uppdelat i fyra teman: Skogen, Trävaror och transport, Massa och papper och Fritid i skogen. Skolorna deltar utan kostnad i Skogens Dagar. Anmälan senast den 18 april! / Skogen i Skolan
  • Visar framtidens skog i Vindeln

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Klimatförändringar och ökad efterfrågan på skogsråvara ställer nya krav på hur vi sköter våra skogar. I juni finns möjligheten att följa med en av SLU:s forskarskolor till Vindeln för att lära sig mer om framtidens skogsskötsel.
  • Skogen brinner i Sverige 2019

    Kategorier: Skog
    Under våren har det varit soligt och torrt under längre perioder och brandrisken har ökat på flera platser i Södra och mellersta Sverige. MSB stärker den nationella beredskapen, driver aktörernas gemensamma hantering och kan stärka aktörer med kompetens och materiel. SkogsSverige har informationen du behöver och den uppdateras dagligen!
  • WAMBAF-projektet hanterar påverkan på skog och vatten i Östersjöregionen

    Kategorier: Klimat & Miljö
    WAMBAF står för vattenhantering i baltiska skogar (Water management in Baltic Forests) och syftar till att minska näring och kvicksilver från skogsbruk till vattendrag och till Östersjön.
  • Dovhjort. Foto: Anders Jarnemo

    Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får. / SLU
  • Produktionen igång efter dagens brand

    Kategorier: Trä och träindustrin
    Ingen person kom till skada och produktionen är åter igång vid världens modernaste såglinje Sävar Såg. De ekonomiska förlusterna efter gårdagens brand är inte fastställda men rör sig troligen om miljonbelopp. / Norra
  • Virkesbörsen lanserar ny tjänst, Hitta skogsbank

    Kategorier: Trä och träindustrin
    Virkesbörsen, en digital handelsplats för köp och sälj virke, fortsätter att växa och lanserar nu Hitta skogsbank. En tjänst där användare enkelt kan jämföra olika bankers erbjudande mot skogsägare. Tjänsten är en del i det ekosystem av tjänster som Virkesbörsen vill bygga för att göra virkesmarknaden mer effektiv och transparent. Tjänsten gör det enklare för skogsägare att fatta informerade beslut kring sitt skogsbruk och kommer förhoppningsvis öka lönsamheten på gårdsnivå. Tjänsten är helt gratis och återfinns på virkesborsen.se. / Virkesbörsen
  • LEAFs årliga möte för nationella operatörer på Irland 236-29/4 2019

    Irländsk utomhuspedagogik på LEAFs årliga möte

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Skogen i Skolan ingår i organisationen LEAF, Learning About Forests. Varje år anordnas ett möte för nationella operatörer och det skedde i Castleconnell utanför Limerick på Irland. Under fyra dagar utbytte representanter från 40 länder erfarenheter och deltog i utomhuspedagogiska övningar.
  • Forum för bioekonomi 2019

    Samtal om bioekonomins möjligheter och utmaningar

    Kategorier: Skog
    Politiker talade om skogsnäringens och bioekonomins betydelse både för Sverige och EU på Forum för bioekonomi. Augustnominerade journalisten Jens Liljestrand berättade om Vilhelm Mobergs relation till skogen. Föreningen Skogens styrelse utser varje år pristagare och detta år fick Kerstin Ekman årets Greve Carl Bernadottes Skogspris.