SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Målet för SkogsSveriges medlemmar är att sprida kunskap om skog och att öka rekryteringen till skogssektorn. Kunskapen får du som läsare via omvärldsbevakande nyheter, faktasidor och genom att ställa frågor till experterna i Frågelådan. Den som vill studera eller arbeta med skog får genom SkogsSverige ta del av den stora bredd av utbildningar, jobb och forskningsresultat som finns inom Sveriges största exportnäring.

Hösten 1995 lanserades SkogsSverige vilket var banbrytande då ingen annan bransch hade gjort något liknande.  ”SkogsSverige på Internet" var ett samarbete mellan SLU och skogsnäringen med syftet att skapa en gemensam webbplats för sektorn.

Ett stort antal företag och organisationer inom skogssektorn är medlemmar och bidrar finansiellt till verksamheten. Medlemmarna har möjlighet att visa nyheterna på sina egna webbplatser och bidrar med kalenderhändelser. Ett antal av dem är representerade i SkogsSveriges styrgrupp.

Frågelådan har funnits i 15 år och under den tiden har ungefär 6400 frågor besvarats av experter bland annat från SLU. Under 2012 kompletterades Expertpanelen med forskare från LNU och övriga delar av skogssektorn. Det är brukare, ägare, tjänstemän, skolelever och allmänhet som ställer frågorna och de vanligaste ämnena är skötsel, ekologi, skogsresurser, virkeslära och växtfysiologi. Frågelådan är en kunskapsbank där du också kan lära dig mycket av att söka på frågor eller prenumerera på nyhetsbrev.

Experterna som besvarar dina skogliga frågor i SkogsSveriges Frågelådan
Fyra av hundratalet experter får här besvara frågor om sig själva och sina insatser i panelen för Frågelådan. De har alla ingått i Expertpanelen sedan SkogsSverige lanserades för 15 år sedan.

Eric Agestam, docent, SLUEric Agestam, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU – ämnet skogsskötsel
Jag har ingått i Expertpanelen under ett stort antal år och är jägmästare från början. Efter lång och trogen tjänst först vid Skogshögskolan och senare vid SLU får jag kalla mig docent.  Jag började arbeta med produktionsfrågor, hur blandskog och olika trädslag växer under olika förutsättningar. Successivt har jag arbetat  vidare med gallring, röjning, virkesegenskaper, contortatall, ädla lövträd och skogsbruk i allmänhet. De frågor jag brukar få handlar oftast om skogsproduktion och skogsskötsel, dvs röjning, gallring, trädslagens produktion, skogsskötsel och virkeskvalitet och ädel lövskog. De svåraste frågorna, som heller inte går att ge raka svar på, är frågor om skötsel av ett speciellt bestånd. Det går ofta inte att ge konkreta svar på frågor om risker och bestånds utveckling i framtiden och liknande. De roligaste frågorna är sådana som jag själv lär mig något av. Det kan vara kollegor som ger något tips eller påpekar hur något kan förklaras enklare och tydligare eller att man har glömt något. Nu senast gav en frågeställare mig tips som fick mig gå vidare att lära mig mer. Jag försöker svara på ett sätt så att jag får nya och intressanta frågor lite då och då.

 

Erik Walfridsson, universitetslektor, SLUErik Walfridsson, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Ämnet: Virkeslära
Jag är troligen mer känd som Waffe, och min titel är universitetslektor. Det huvudsakliga ämnesområdet är virkeslära, där jag främst fungerar som lärare och kursansvarig för ett antal kurser. Ämnet har stor bredd och många infallsvinklar, vilket gör det intressant. Jag har besvarat frågor sedan 1997. De frågor jag får berör det mesta som har med trä att göra. En av de senaste var hur mycket en björkplanka väger. De frågor jag inte själv kan besvara brukar jag i regel kunna hantera genom att tipsa om annan lämplig svarsperson.

Åke Lindelöw, fältentomolog, SLUÅke Lindelöw, fältentomolog, SLU. Ämnena: skadeinsekter och djurfrågor
Jag är anställd som fältentomolog med kompetens “Skogens insekter – skadedjur och mångfald" och har ingått i Expertpanelen sedan 1997. De frågor jag får handlar övervägande om skogens skadeinsekter och även allmänna frågor om insekter. De svåraste frågorna handlar om att identifiera en art utifrån en mycket knapphändig beskrivning. Däremot är frågor både roligare och lättare att besvara om en bild bifogas vilket blir allt vanligare och det underlättar mitt arbete. Jag får också allt fler frågor direkt via e-post och då oftast ett mycket positivt svar som respons.

Gustaf Egnell, forskare, SLUGustaf Egnell, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Ämnet: skogsekologi
Jag är anställd som forskare vid inst för skogens ekologi och skötsel på SLU i Umeå där jag främst forskar och jobbar med tredje uppgiften inom mitt område som är skoglig bioenergi. Främst får jag det frågor kring uthållig skogsproduktion, vilket gärna leder över till frågor om växthusgasbalanser och hur skogen bäst nyttjas för att motverka krimatförändringar. Jag har i olika sammanhang arbetat ganska brett med frågor som rör bioenergi från skogen och miljökonsekvenser av detta såsom t ex effekter på biologisk mångfald, skogsmark och vatten. Oftast får jag frågor som rör bioenergi från skogen – men en del andra frågor har dykt upp under åren. I vissa fall har jag besvarat dem själv – i andra fall har jag skickat dem vidare till personer jag ansåg bättre lämpade.  Ofta kräver frågorna dessutom att man specificerar frågeställningen innan det går att ge ett bra och uttömmande svar. 

 

Faktaruta om SkogsSverige

  • 1995: SkogsSverige grundades såsom en av de första branschwebbarna och var ett samarbete mellan SLU och skogssektorn. Medlemsföretagen/organisationerna finansierar verksamheten.
  • 1997: Frågelådan skapades. Ett åttiotal experter, främst från SLU, besvarar frågor.
  • 1999: Webbplatsen omarbetades och anpassades för nya medlemmar
  • 2000-2010: Ett antal förbättringar och nya tekniska funktioner. Medlemmarna kan visa SkogsSveriges nyheter på sina interna och externa webbplatser.
  • 2011: Föreningen Skogen tog över ansvaret för verksamheten. En webbredaktör anställdes med ansvar för de digitala medierna.
  • 2012: Den nya webbplatsen för SkogsSverige lanserades samt enhetlig design på nytt nyhetsbrev.

 

Uppdaterad:
Gunilla Häggström's picture
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • SkogsSverige önskar alla läsare en solig och frisk sommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 10/8. Vi önskar er en härlig sommar och att ni tar hand om er!
  • Län för län – så förändrades virkespriserna i juni

    Kategorier: Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni visar Virkesbörsens sammanställning. Virkesbörsens unika sammanställning visar att priserna på sågtimmer sjönk i 210 av Sveriges kommuner medan massavedspriserna sjönk i 106 kommuner. I övriga kommuner var virkespriserna stabila och steg inte i någon kommun. Men olika sågverk påverkas väldigt olika av den ekonomiska nedgången i kölvattnet av Corona-krisen. Exempelvis går de sågverk som är riktade mot den inhemska bygghandeln betydligt bättre än andra mer exportorienterade sågverk. Det gör att långt ifrån alla sågverk sänkt sina priser på virke och att skogsägare gör extra klokt i att konkurrensutsätta sitt virke för att nå dem med bäst betalningsförmåga just nu. Listan över hur virkespriserna förändrats kommun för kommun, återfinns på Virkesbörsens hemsida.
  • Lotta Möller ny föreståndare för Föreningen Skogsträdsförädling

    Kategorier: Skog
  • SkogsSverige önskar alla läsare en härlig Midsommar!

    Kategorier: Skog
    På SkogsSverige kan du lära dig mer om skogbranschen. På webbplatsen finns nio ämnesområden med allt från skoglig bioenergi till papper, trä och våra svenska träd. I vår frågelåda finns över 7000 besvarade frågor om skog. Nu tar vi ledigt och kommer åter den 22/6. Vi önskar er en glad Midsommar och att ni tar hand om er!
  • Jens Meyer, Regionsamordnare Värmland, har byggt ett uteklassrum tillsammans med lärare och elever

    Jens Meyer bygger och använder uteklassrummet

    I Värmland finns flera uteklassrum som lärare kan använda tillsammans med sina elever. - Det är fantastiskt att kunna ha lektioner utomhus och går att tillämpa för de flesta ämnena i kursplanen, säger Jens Meyer som både är lärare och Regionsamordnare för Skogen i Skolans Region Värmland.
  • Nya rekommendationer om plastinnehåll

    Kategorier: Pappersprodukter omger oss varje dag
    Kartongförpackningar med en tunn plastbarriär är en idealisk kompromiss där man använder kartongens styvhet för konstruktionen och plastens täthet för att till exempel förlänga ett livsmedels livslängd. Förpackningstypen minskar plastanvändningen och har en väsentligt lägre klimatpåverkan än en motsvarande förpackning i helplast. / Iggesund Paperboard
  • Malin Lundström är skogskandidat och projektsäljare på Organowood

    Malin Lundström drivs av sin starka känsla för trä

    Kategorier: Forskning & utbildning, Trä och träindustrin - världens sjätte största producent
    Träkvalitet och skog har alltid varit intressant för Malin Lundström. - Lusten att lära mig läsa av skogen gjorde att läste till skogskandidat på Linnéuniversitetet. Nu arbetar jag som projektsäljare på Organowood som är ett giftfritt substitut till kopparimpregnerat trä. / SkogsSverige
  • Inspirationsdag med studie- och yrkesvägledare med Region Östra Götaland

    Lärare blir elever på våra inspirationsdagar

    Region Östra Götaland arbetar främst med lärarstudenter och lärare i skolorna. – Vi har inspirationsdagar utomhus under en halv eller hel dag där vi visar Skogen i Skolans läromedel och faktablad. Lärarna får prova på att vara elever under övningar. Efteråt har vi genomgång med reflektion, säger Karin Ekströmer, skogskonsulent på Skogsstyrelsen och Regionsamordnare.
  • Jens Meyer,är Regionsamordnare i Värmland där man anordnar studiedagar för SYV

    På SYV-dagarna visar vi skogliga karriärvägar

    Jens Meyer delar sin tid som Regionsamordnare för Skogen i Skolan i Värmland med att vara högstadielärare. – Vi arrangerar studiedagar för SYV där samarbetet med styrgruppen möjliggör studiebesök och information från företagen. Skolor från Värmlands 16 kommuner bjuds in och även fristående skolor.
  • Region Örebro möter studie- och yrkesvägledare

    Vi ökar intresset för skogen som klassrum och arbetsplats

    Genom Skogen i Skolan vill Region Örebro sprida en allsidig och objektiv bild av skog och alla dess värden med hjälp av utomhuspedagogik. – Vi hoppas därigenom på ett ökat intresse för skog och även att fler får upp ögonen för skogen som arbetsplats. Ett nära samarbete pågår med Örebro Universitet där vi träffar deras studenter ute i skogen och håller i olika övningar, säger Regionsamordnare Emil Hjerpe.
  • När de svenska skogarna försvann. En artikel av Peter Lindgren.

    När de svenska skogarna försvann - myten om statens och det svenska skogsbrukets förträfflighet

    Kategorier: Skog
    Det är inte en fråga om att naturen kan återställas. Det kan den inte. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö - för all framtid. De gamla skogarnas orörda dynamik går för evigt förlorad. För evigt! Det är oanständigt! Det har vi inte råd med! Politiker ta ert ansvar – stoppa skogsbrukets miljöförstöring! Läs Peter Lindgrens artikel som har publicerats i Dagens Nyheter.
  • Utomhuspedagogiska övningar i skogen. Foto: Lars Klingström

    Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra utomhusövningar

    Daniel Thorell är regionsamordnare i Skogen i Skolans region Västra Götaland. Han är också nationell samordnare inom Skogsstyrelsen där han arbetar som Skogskonsulent. - Våra aktiviteter visar hur lärare och lärarstudenter kan göra praktiska övningar utomhus.