Finnfund calculated climate effects of its investment portfolio

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Forest investments sequester amounts of carbon dioxide equivalent to those produced by a medium-sized Finnish city. / Finnfund

The development financier Finnfund, has commenced to calculate the climate impact of its entire investment portfolio annually. The calculations show that Finnfund’s investments in forestry sequester more than half a million carbon dioxide equivalent tonnes (tCO2eq) in the atmosphere. With its investments in clean energy, Finnfund avoids emissions in developing countries by 64,000 tCO2eq annually. The combined amount of emissions generated, a carbon footprint, was 127,000 tCO2eq.

Finnfund has previously assessed the potential for emissions reductions in forest and energy investments before making investment decisions. Now, the calculations have been extended to cover all investments – both direct and indirect, new and existing, and relating to carbon footprints, avoided emissions and carbon sequestration. The comprehensive calculation of the 2016 investment portfolio, which has now been completed, provides an opportunity to analyse and develop the portfolio based on measurable and annually monitored quantitative data.

“Calculating the climate effects for the entire portfolio is an important tool for us in developing our activities and in affirming the positive impacts on the climate. Mitigation of and adaptation to climate change are among the key objectives of Finnfund’s operations”, says Finnfund Managing Director, CEOJaakko Kangasniemi.

Forest investments sequester more than 500 tCO2eq

Looking at the climate-related effects of Finnfund’s entire investment portfolio, the results reflect a long-term focus on sustainable forestry and renewable energy. Thanks to several forest investments, carbon dioxide sequestration has a major positive impact on the climate, sequestrating from the atmosphere a total of 530,000 tCO2eq, which is equivalent to 8,463 tCO2eq per EUR one million invested. The total amount of carbon sequestrated by forestry investments corresponds to the annual emissions of the Finnish city of Lahti, for example (561,000 tCO2eq in 2015). Three-quarters (75%) of CO2 sequestration occurs in Africa.

Currently, Finnfund-funded companies manage a total of 867,000 hectares of forest, of which 814,900 hectares are covered by the FSC’s® (Forest Stewardship Council) international certification on sustainable forestry. However, the initial approach to these calculations has been deliberately cautious, taking into account only area, tree species, rotation time, above-ground biomass and margins of error. For example, the calculations do not take account of the impact of soil, below-ground biomass or changes in land use, and are exclusive of natural forest projects. The protected areas covered by the certification requirements are also excluded, and the calculations do not take account of the final use of the wood. Carbon sequestration has been calculated using the AFOLU Carbon Calculator, which has been developed by the USAID and Winrock.

Emissions reductions per EUR one million invested exceed the carbon footprint

Comprehensive emissions calculations for the entire investment portfolio are based on the average country-specific and sector-specific data collected in the international Exiobase database. Access to information is often a challenge; many of the companies funded by Finnfund are small and medium-sized companies in developing countries, and the information needed for calculating carbon footprint of each project is typically not readily available. In addition, the companies’ resources for obtaining information are often limited. In the future, access to information will be improved in such a way that the calculations are based as thoroughly as possible on actual project-specific emission data.

That is about 362 tCO2eq per EUR one million invested, which is about the average level in developing countries. The emissions calculations have taken into account only the operative activities of each company, i.e. they do not include the construction phase, for example. Since the data used in the calculations is based on country and sectoral averages, the CO2 emissions intensity of energy production in many developing countries has a significant impact on the calculations, regardless of the company’s actual energy use and energy sources.

The total avoided emissions of renewable energy are 64,000 tCO2eq, or 911 tCO2eq per EUR one million invested. The avoided emissions per EUR one million invested are considerably higher than the carbon footprint of the investment. The calculations take account of the investments in wind energy, bioenergy, hydroelectric energy and solar energy. For calculations of avoided emissions, the IFI Harmonized framework (International Financial Institution Framework for a Harmonised Approach to Greenhouse Gas Accounting) has been followed.

Operations aimed at mitigation of and adaptation to climate change

Finnfund’s development of carbon calculations stems from its desire to better understand the climate impacts of all its investments. Mitigation of climate change and support for adaptation to it are among Finnfund’s key objectives and development achievements. This is also reflected in Finnfund’s focus on climate change mitigation and adaptation activities, with investments in renewable energy, sustainable forestry, and agriculture and financial institutions. The last of these also includes funding for microfinance. Finnfund’s investments are also a key part of Finland’s official climate-related financing.

For example, in 2017 Finnfund made payments of a total of EUR 75.5 million to climate-related projects. Of this funding, 45.4% to the mitigation and 31.8% to adaptation, with the remaining 22.8% for both mitigation and adaptation.

The starting point for the calculations are the guidelines of Greenhouse Gas Protocol. These take into account the direct and indirect emissions of each company’s own production and purchased services (scope 1 and 2, as well as 3 upstream), but not post-production use (scope 3 downstream). The impacts are attributed to Finnfund in proportion of its financing share. The calculations are made in cooperation with the consultancy Navigant. There have also been discussions with other specialists and stakeholders.

The completed calculations cover the entire 2016 investment portfolio, and calculations of the 2017 portfolio are ongoing. In addition, an assessment is being initiated of how the results are used in the development of Finnfund’s investment portfolio and investment operations.

Climate-related effects of Finnfund’s investment portfolio in 2016:

  • Carbon footprint of 127,000 tCO2eq, i.e. 362 tCO2eq per EUR one million invested
  • Avoided emissions totalling 64,000 tCO2eq, i.e. 911 tCO2eq per EUR one million invested
  • Carbon -sequestration totalling 530,000 tCO2eq, i.e. 8,463 tCO2eq per EUR one million invested

More information:
Communications Manager Kirsi Pere, tel. +358 40 620 9767, kirsi.pere(a)finnfund.fi

Finnfund is a Finnish development financier and professional impact investor. We build a sustainable world by investing in responsible and profitable businesses in the developing countries. Each year we invest 150–200 million euros in 20-30 projects, emphasising renewable energy, sustainable forestry, sustainable agriculture and financial institutions. Today Finnfund’s investments and commitments total about 700 million euros, half of them in Africa. The company has 80 employees. For more information, please visit www.finnfund.fi

Uppdaterad:
Gunilla Häggström's picture
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig SkogsSverige

Nyhetsarkiv

  • Internationella Skogsdagen idag: Hurra för skogen och utomhuspedagogiken!

    Kategorier: Skog
    Nomenklatur. Vi smakar på ordet. Kantigt och komplicerat, men egentligen inte så svårt. Det betyder att ge namn till någonting, till exempel på det vis som Carl von Linné gav både för- och efternamn till växter en gång i tiden. När han väl hade givit växterna sina namn, ja, då kunde han och miljoner människor efter honom börja tycka om dem och lära sig mer om dem. Granen Picea Abies, tallen Pinus Sylvestris och glasbjörken Betula Pubescens; som vi älskar dessa trädslag här i Västerbotten!
  • Bjørn Helge Bjørnstad, seniorprojektledare på Laere om skogen, Norges motsvarighet till Skogen i Skolan

    I Norge arbetar skolorna tvärvetenskapligt

    - Båda våra organisationer ingår i nätverket LEAF (Learning About Forests) som i sin tur ingår i organisationen FEE (Foundation for Environmental Education). I Norge har skolorna aktiviteter med lokala skogsbolag i tävlingen Skoglekene och enligt den nya läroplanen ska man arbeta tvärvetenskapligt, säger Bjørn Helge Bjørnstad, seniorprojektledare på Laere om skogen, Norges motsvarighet till Skogen i Skolan. Under flera år planterade svenska elever 70.000 skogsplantor via ett projekt som finansierades av Panasonic där FEE och LEAF arrangerade.
  • Forum för Bioekonomi 2019

    Kategorier: Skog
    Välkommen till Sveriges viktigaste mötesplats för nätverkande och samtal om den växande bioekonomin. Onsdag den 10 april är det dags för årets upplaga av Forum för Bioekonomi – en del av Skogsnäringsveckan 2019. Årets forum har fokus på EU-valet och europapolitik, råvarutillgång till alla som efterfrågar hållbara alternativ och framtidspaningar på temat omställning från fossilt till förnybart. / Skogsindustrierna
  • Stora Ensos nya produktionslinje för korslimmat trä vid Gruvöns sågverk är nu igång

    Kategorier: Trä och träindustrin
    Stora Ensos investering i en ny produktionslinje för korslimmat trä vid Gruvöns sågverk i Värmland är nu igång med kommersiella leveranser till kunder. Denna investering på en halv miljard svenska kronor är en av världens största och mest moderna produktionslinjer för korslimmat trä. / Stora Enso
  • Så möter vi klimathotet och gör nordiskt jord- och skogsbruk mindre sårbart

    Kategorier: Klimat & Miljö
    Skyfall, översvämningar, värmeböljor, torka och bränder. Klimatförändringarna är redan här och påverkar det nordiska jord-och skogsbruket. Det är hög tid att börja anpassa odling och produktion – och det är smartare att göra det tillsammans. Möt de nordiska och europeiska klimatexperterna den 28/2 på Landbrugsstyrelsen och 1/3 på Nordens hus, båda i Köpenhamn. / SLU
  • Bild av Haraholmens hamn i Piteå

    Unik samverkan fördjupas och bidrar till mindre miljöbelastning

    Kategorier: Skog
    I tisdags anlände fartyget till Haraholmens hamn i Piteå med björkmassaved för Sveaskogs räkning. Istället för att gå utan last till sin nästa destination, som tidigare varit fallet, lastas fartyget nu med husmoduler från Lindbäcks Bygg. Detta är möjligt tack vare ett nytt samarbete som samordnar sjöfrakten. Win-win både för företagen och miljön. / Sveaskog
  • 1.240.000 besök på SkogsSverige under 2018!

    Tack för en miljon tvåhundrafyrtiotusen besök på SkogsSverige under 2018!

    Kategorier: Skog
    Under hela 2018 har ni besökt SkogsSverige 1.240.000 gånger! I maj fick vi över 240.000 besök vilket är "all time high" för en månad. Det känns fantastiskt och vi är oerhört tacksamma över det genuina intresset från er läsare.
  • Premiär för marsträffen - Ny jämställdhetsträff för skogsbruket

    Kategorier: Jämställdhet och likabehandling
    Nu startar en ny jämställdhetsträff inom skogsbruket. Träffen markerar årsdagen då 16 jägmästarstudenter bestämde sig att skickade ett öppet brev som en reaktion på uppropen som skakade om skogsbranschen, #metoo och #slutavverkat. / NYKS - Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen
  • Avmagringssjuka hos hjortdjur

    Kategorier: Friluftsliv & jakt
    Chronic wasting disease (CWD) eller avmagringssjuka hos hjortdjur är en smittsam och dödlig sjukdom och tillhör en grupp av sjukdomar som innefattar även BSE hos nötkreatur, scrapie hos får, och Creuzfeldt-Jakobs sjukdom hos människa. Våren 2016 påvisades det första fallet av avmagringssjuka i Europa hos vildren i Norge. SLU anordnar ett seminarium i Umeå för att sprida information och olika aspekter kring sjukdomen och den pågående övervakningen.
  • Framtidens skogsägare behöver utvecklad service

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Allt färre skogsägare bor och verkar där de har sin skog. I takt med att avstånden ökar mellan skogsägare och deras fastigheter förändras skogsägarskapet och nya behov uppstår. Detta ger både nya utmaningar och möjligheter sett ur ett serviceperspektiv. Idag är skogssektorn och dess serviceutbud väldigt starkt präglad av traditioner och specifika förväntningar på skogsägare; deras förutsättningar, intressen och motiv.
  • Ute är inne i Jönköping 29-30 augusti 2019

    Välkommen till Ute är inne 2019!

    Nu genomförs konferensen Ute är inne för sjätte gången den 29-30 augusti 2019. Här finns massor av inspiration för mer lärande utomhus i skola och förskola. Lyssna på inspirerande föreläsningar, diskutera vinsterna med fysiskt aktiva barn och elever och hur vi kan planera och bygga för den betydelsefulla utomhusvistelsen. Välj bland 50 workshops där utemiljön fungerar som plats för lärande, med fokus på ekosystemtjänster, utomhuspedagogiska metoder, miljö och hälsa samt planering och samverkan.
  • Framtidens skogsskötselforskning och forskare

    Kategorier: Forskning & utbildning
    Varmt välkomna på exkursion med forskarskolan BECFOR 19 juni.