Fakta om bioenergi

Bioenergi

 

Vad är bioenergi?

Detta är vad som klassificeras som biobränslen:

  • Oförädlade trädbränslen – skogsbränsle och industriella biprodukter.
  • Förädlade trädbränslen – pelletts och briketter.
  • Jordbruksbränslen – halm och spannmål.
  • Torv.
  • Tallbeckolja.

Gemensamt för dessa är att det är bränslen som är producerade av biomassa och således utgår från solen. Biobränslen är kemiskt lagrad solenergi som med hjälp av fotosyntesen har bundits i biomassan. Biomassa för biobränslen bildas ständigt och därför anses dessa vara koldioxidneutrala; koldioxiden som släpps ut vid förbränning binds hela tiden till ny biomassa.

Biobränslen har haft en stark utveckling i Sverige. Tillförseln av biobränslen har tredubblats under de senaste 40 åren. År 1970 var det endast två procent biobränsle i det svenska fjärrvärmesystemet – olja och kol dominerade. Utvecklingen därefter inleddes som följd av oljekriserna på 1970-talet. Den första oljekrisen år 1973 – i kölvattnet av Oktoberkriget mellan Egypten/Syrien och Israel – gav drastiskt höjda oljepriser och var inledningen på sökandet efter alternativa energilösningar. Utvecklingen accentuerades efter oljekrisen 1979 efter revolutionen i Iran.  Biobränslena har sedan dess spelat en viktig roll även för fjärrvärmens utveckling och är idag ett stabilt ben i Sveriges energisystem.

Den dramatiska utvecklingen – till gagn för biobränslena – kan enklast beskrivas i detta faktum: på 40 år gick fjärrvärmeproduktionen från 90 procent fossila bränslen till 62 procent biobränslen.

Klimatfrågan viktig drivkraft

På väg mot det hållbara samhället – med sol, vind och vatten som bas – har biobränslena nu accepterats som en självklarhet. Miljömedvetenheten ökade snabbt i Sverige under 1970-talet sedan Sverige år 1972 varit värd för FN:s första miljökonferens.  Även om kol och olja blev billigare igen under 1980-talet ledde klimatfrågan till fortsatt ökad användning av biobränslen.

Politiskt beslutade skatter och styrmedel har spelat en viktig roll. År 1991 infördes en skatt på bränslen med stora utsläpp av koldioxid. Detta gav ytterligare draghjälp åt utvecklingen för biobränslen – inte minst i den kommunala fjärrvärmen. Biobränslen blev nämligen befriade från såväl energi- som koldioxidskatt.   

Sedan år 2017 är biobränsle den näst största energibäraren efter el i vårt land. Den slutliga användningen av biobränsle uppgick då till 88 TWh. Samma år var, enligt Energimyndigheten, tillförseln av biobränsle 141 TWh. Skillnaden mellan tillförsel och användning är huvudsakligen omvandlingsförluster – det som försvinner ”längs vägen” till slutanvändaren.

Biobränslen används i alla samhällssektorer.

Några noteringar i övrigt:

  • 75 procent av all energi som används för fjärrvärme är bioenergi och avfall (som till stor del är biomaterial). Dessutom kommer spillvärme från skogsindustrier. Bränslet i värmeverken kan vara flis, bark, pellets, returträ, energiskog, bioolja, torv med mera. Biobränslen som ved och pellets är den näst viktigaste energikällan för uppvärmning av småhus vid sidan av el, och svarar för en tredjedel av energin i småhus. Totalt svarar bioenergi för omkring 58 procent av all uppvärmning av bostäder och lokaler, direkt eller indirekt via fjärrvärme.
  • Biobränslen svarar för ungefär 40 procent av energianvändningen i den svenska industrin. Tyngdpunkten ligger i skogsindustrins omfattande användning, där svartlut och andra biprodukter svarar för en stor del av energin i massabruk och sågverk. Även andra industrier använder alltmer biobränsle för att ersätta olja, gas och gasol. Skälet är att koldioxidskatten höjts kraftigt för en stor del av industrin, och att biobränslen genom ökade volymer blivit allt mer konkurrenskraftiga.
  • Omkring 7 procent av den svenska elproduktionen (11 TWh) är biokraft, producerad i kraftvärmeverk – där el och värme samtidigt kan produceras – eller i industriella mottrycksanläggningar, främst i skogsindustrin. Bränslet är flis, bark, spån och svartlutar.
  • Biodrivmedel svarar idag för 20 procent av alla drivmedel för vägtrafik. En fjärdedel av all diesel som används är biodiesel. Under senare år har framför allt användningen av HVO ökat snabbt. HVO är en typ av biodiesel som är mycket lik fossil diesel. Men också etanol och rapsdiesel (RME) och biogas är viktiga biodrivmedel. Sverige har den särklassigt högsta andelen biodrivmedel i EU.

Skogsencyklopedin definierar bioenergi som ”energi som utvinns genom förbränning av biomassa, eller annan direkt eller indirekt omvandling av biomassas energiinnehåll. Biomassans inlagrade energi har ytterst sitt upphov i solvärme som inlagrats i växtligheten via fotosyntesen. Biomassa anses i praktiken vara en förnybar energiresurs och i Sverige räknas även torv som råvara till bioenergi eftersom torvbildningsprocesserna inte har avstannat. Som råvara räknas även avfall.”

Den europeiska standardiseringsorganisationen CEN (TC 335) använder dessa definitioner: ”Bioenergi är energi från biomassa.” och ”Biomassa definieras från en vetenskaplig och teknisk utgångspunkt som material av biologiskt ursprung förutom material som är inneslutet i geologiska formationer och/eller som är omvandlat till fossil.”

Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) ger exempel på olika typer av bioenergi, vilket också är ett sätt att definiera vad bioenergi är.

På följande sidor kan du läsa mer om bioenergi:

Biodrivmedel – köra bil på skog

Bioenergi och klimatet

Energimått och omräkningstal

Olika slags bioenergi

Skogsbränsleuttag i praktiken

 

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb