Är det endast Sitka som bildar två årsskott per år?

Jonas Torbiörnson
Svarat av: 
Anders Fries, Forskare FLK vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU

Hej!

Är det någon annan art än sitka som bildar 2 st årsskott på ett år?

Hej Jonas!
 
Två årsskott känner vi igen som relativt vanligt förekommande från gran och om du observerat det även på sitkagran så är det inte överraskande. Det är nog ganska frekvant hos olika granarter. Vi har även sett det i försök med contortatall och tolkat det som att tillväxtsäsongen är längre än proveninsesn anpassning och/ellar att just detta år är ovanligt gynnsamt.
 
Skogforsks granexpert Johan Westin svarade för en tid sedan utförligt på en fråga om skottskjutning hos gran och bland annat om två årsskott samma år. Så här svarade Johan:
 
”I allmänhet har granar, med undantag för tillväxten under fröplantans första år, en mycket periodisk och "förutbestämd" tillväxt. Antalet barr på det sträckande skottet är helt bestämt i den knopp som bildades under det föregående året och barren sitter under vintervilan skyddade under ett lager av knoppfjäll bildade under försommaren året före skottsträckningsåret. Avstånden mellan barren på det sträckande skottet, "skottdelarna", bestäms däremot till stor del av förhållanden under skottsträckningsåret.
På unga granar, dvs upp till ca 10-15 år, är tillväxten inte lika tydligt uppdelad mellan år som på äldre granar, utan bildning av barr och sträckning av barr och skottdelar kan till viss del ske samma år. Dessutom finns övergångsformer mellan knoppfjäll och barr. För att få ordning på det hela brukar man ta fasta på om tydliga knoppfjäll kan ses eller inte. Om toppskottet skjuter utan att en tydlig knopp först har bildats och ingen krans av de tidigare skyddande knoppfjällen finns på skottet kallas detta för "fri-tillväxt". Mängden fri-tillväxt är beroende av både miljö och arv. Om däremot toppskottet skjuter en andra gång under samma år och en tydlig knopp först har bildats kallas detta vanligtvis för "prolepsis". Mängden prolepsis är beroende av både miljö och arv.
 
Då prolepsis innebär att knoppfjäll först har bildats (under försommaren) är det troligt att det är miljöfaktorer under eftersommmar och sensommar som främst bidrar till om bildade barr och skottdelar ska sträcka under samma år eller ej. Vilka miljöfaktorer som är viktiga är oklart men gissningsvis temperatur, närings- och vattentillgång. Fröurspunget påverkar också mängden prolepsis då nordliga sorter i förhållande till lokala sorter har en högre frekvens prolepsis.
 
Eftersom prolepsis innebär ett sent färdigställande av skottsträckningen innebär detta i sig en högre risk för frostskador på det sträckande prolepsisskottet. Ljusgröna sträckande skott är generellt sett mycket frostkänsliga när de än sträcker på året. Men nybildning av celler pågår normalt inne i alla granknoppar till oktober/november utan större frostproblem vid "normala" höstar. Prolepsis kan därför ses som en egenskap som innebär att plantan vid "gynnsamma" förhållanden chansar och visar upp mer höjdtillväxt lite tidigare. En egenskap som med åren antagligen kommer att ersättas med helt förutbestämd tillväxt.
 
Om det blir "två" årsringar på ett år vet jag inte. Det troliga är att det inte blir det då prolepsis mer har att göra med fördelning av höjdtillväxt över åren än med vedbildning. Ett extra grenvarv är vanligt men det utvecklas över tiden ofta svagt i förhållande till grenar på andra grenvarv. Skulle något gå på tok p.g.a. frostskador på toppskottsknoppen kan detta justeras med att t.e.x. ett sidoskott tar över funktionen som toppskott. Mindre frostskador på toppskottsknoppar kan vara svåra att se bara efter några år.”
 
Bästa hälsningar  Anders Fries

---------------

Hej Jonas!

Ja det förekommer hos flera trädslag att ytterligare ett toppskott bildas på sensommaren men det är tecken på missanpassning. Ofta hinner inte det andra toppskottet förvedas innan hösten och det bli frostskador. Alltså inte något positivt.
Owe Martinsson

Publicerad: