Växtvridenhet

Växtvridenhet

Växtvridenhet
Barken på en del träd ter sig ibland spiralformad och är ett tecken på att även träet är vridet. Trädfibrernas riktning följer i allmänhet inte stammens längdriktning, utan de är ordnade i en svag spiralform runt kärnan. Den växtvridenhet som syns på stammens yta är inte likadan i hela stammen, utan ändras med avståndet från kärnan.

Varje trädslag har sitt eget spiralformade uppbyggnadssätt. Det finns teorier om att det beror på jordklotets rotation eller solen.

Så här svarade Björn Sundberg, Inst. f skoglig genetik och växtfysiologi på en fråga som inkom till SkogsSveriges frågelåda:

 

"I princip är veden hos alla träd, mer eller mindre vriden, dvs fibrernas riktning avviker från vertikalplanet. Fiberriktningen (vedvridenheten) förändras över tiden. Hos tex barrträd är det vanligt att fiberriktningen först vrider åt ena hållet (tex medurs) för att sedan, (efter ca 10-15 år) börja vrida åt andra hållet (moturs). Det finns dock undantag från detta, och det går inte att förutsäga med betämdhet åt vilket håll veden vrider för ett bestämt trädslag. I riktigt gamla träd finns exempel på att fiberriktningen avviker nästan 90% från vertikalplanet. Detta är dock ovanligt, och en fiberriktning kring 45% torde dock vara vanligare hos gamla träd. Uppfattningen att enbart gamla träd har vriden ved, grundar sig förmodligen i att vedvridenheten lättast kan observeras hos döda träd som saknar bark. Vad som reglerar fiberriktningen är okänt. Det lär dock delvis vara genetiskt betingat. I Japan ingår förädling av träd med liten vedvridenhet som en del av det nationella förädlingsprogrammet."

Fibrernas spiralformade växtsätt stärker dock hårdheten i stammen på det växande trädet. Tallen har en för barrträd typisk växtvridenhet, till en början svag men uppnår snabbt maximal vridenhet åt vänster (medsols) vid 15-20 års ålder. Därefter minskar växtvridenheten och vänder åt höger (motsols) när trädet är 60-80 år.

Torkning och krympning av exponerat trä formar sneda sprickor över hela stammen. Träd med absolut raka fibrer är ganska ovanliga. Avvikande fiberriktning kan även uppstå i helt rakfibrigt virke.

Detta uppträder i virke från kraftigt avsmalnande stockar och från timmer med oregelbunden omkrets eller excentriskt vuxna, efter sågning eller bearbetning i sned vinkel mot årsringarna. Denna effekt är känd som snedfibrighet,och inverkar negativt på träets egenskaper, speciellt hållfastheten. Snedfibrighet observeras lättast på den radiella virkesytan. Snedfibrigheten förorsakar även att virket vrider sig vid torkning, minskar i hårdhet och när ytan bearbetas uppstår lätt ojämnheter.