Användning av olika träslag

Södra Building Systems KL Träskiva CNC. Foto: Joel Dittmar
Södra Building Systems KL Träskiva CNC. Foto: Joel Dittmar

Olika träslag har olika användningsområden

När man ska använda trä är det viktigt att välja virke efter ändamål och miljö. Virket från olika trädslag har nämligen olika egenskaper beroende på hur deras ved är uppbyggd. Också inom samma trädslag kan egenskaperna variera mellan olika trädindivider beroende på växtplats, ålder och tillväxthastighet. Kärnvedsandelen, årsringarnas täthet eller vårvedsandelen kan variera betydligt.

Skillnaden mellan olika träslag (alltså virke från olika trädslag) är stora. Det innebär att det är viktigt att känna till virkets egenskaper när man arbetar med trä. I det gamla bondesamhället hade man koll på det. Trä har i det gamla bondesamhället använts till allt från enklare maskindelar (till exempel kuggar i kugghjul) till tygliknande material såsom mattor och bordsdukar. Vid vanliga byggnationer har dessa egenskaper inte så stor betydelse eftersom de vanligaste träslagen tall, gran, asp och björk har relativt liknande egenskaper och virket sällan påfrestas maximalt.

I tabellen nedan illustreras användningen av våra vanligaste trädslag, med avseende på egenskaper och användningsområden, både historiskt och i nutid.

TrädslagEgenskaperAnvändning historisktAnvändning idag
Tall Virket har en mörk och rötfast kärna med ljusare ytved är lätt att bearbeta, stark, klyvs rakt, kådig, mjuk, tålig mot väta och delvis spröd.Timmerhus, spåntak, tjära-beck, master, enklare möbler, slipers och i barkbröd. Användes till större kärl, medan man till mat och dryck föredrog gran och bok som inte gav bismak. I Småland och Östergötland smorde bönderna sina kreatur med tjära när det blifvit med sår och svulster behäftade, av tjära och mjölk gjorde samerna myggmedel.Möbler, golv, kraftpapper, stolpar, finsnickerier och lister, slipers, plywood, byggnadsvirke, båtbräder, kölar, master Ur tallveden kan man även utvinna kemikalier som tjära, tallolja, terpentin, fenol och harts. (ättiksyra, aceton, träsprit, lim).
GranVeden är lätt och lös, men ganska seg. Vit till gulaktig ved.Träkol, takspån, garvning, musikinstrument (fiollock), gärdsgårdar, lieskaft, undergolv. Stora mängder virke gick åt till hägnader, undertryckta granslanor var lämpliga. Lieorven blev starka och enkla att tillverka genom att befintliga kvistar fick bli handtag. Kogranar sparades förr ibland åt betesdjuren som skydd.Det dominerande trädslaget vid byggande och konstruktion. Dessutom används gran till tidningspapper, kraftpapper, konstfiber, sulfitsprit och byggplywood.
BjörkVeden är seg och hård, men rötbenägen och har kort hållbarhet utan behandling.Verktyg, husgeråd, taktäckning, näverarbeten, bränsle, kolning, foder, dekoration (masur). På 1700-1800-talets början brändes björk i stor skala till pottaska som användes till färgning, rengöring och del i glastillverkning. Pottaska har dock framställts långt tidigare, troligen sedan 1000-talet.Finpapper, spån- och träfiberskivor, plywood, möbler, slöjd, golv, inredningar, kemiska produkter (furfural, socker) och dekoration (masur).
AspVeden är ljus, lätt och mjuk samt tätvuxen. Den tål röta bra.Takspån, foder, gärdsgårdar, täckdikning, slipmassa, tändstickor, husgeråd, bindfaner och bastu. Genom sin lätthet användes asp till räfsskaft och bärok.Tändstickor och pappersmassa. En halv kubikmeter aspträ lär ge ca en miljon tändstickor! Aspen har ett lågt bränslevärde.

Trä till fönster och dörrar

Även om användningsområdet för trä varierar mycket, är man enig om vilken sorts virke som lämpar sig för fönster och dörrar. Eftersom dessa utsätts för hårda påfrestningar och är exponerade för väder och vind samt för kritiska blickar, rekommenderas virke från äldre rakvuxna träd som vuxit långsamt. Virket får gärna vara helt kvistfritt. Det sistnämnda kravet är svårt att uppfylla eftersom träd normalt bildar kvistar. De får dock inte vara grova.

Med det här virkesvalet vill man försäkra sig om att virket inte slår sig i de färdiga föremålen. Före fönstertillverkningen skall virket torkas på bästa sätt för att bli snickeritorrt. Till ouppvärmda byggnader kan utomhustorkat virke användas. Karmen kan vara av lite sämre kvalitet än bågarna och får innehålla fler kvistar.

I Norden är tallvirke det som används mest till fönster och dörrar. Men andra träslag kan också användas vid fönstertillverkning, till exempel lärk som är ett populärt träslag i Mellaneuropa.

Med eSKOGEN får du en nyhetsuppdatering till din e-postadress. Helt gratis, en gång i veckan.

Jag godkänner att Skogen lagrar mina personuppgifter.
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter
Skickar begäran
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb