Författare och copyright
Ivar Palo
SkogsSverige
|
Ordförklaring
Avvittring
gränsdragning mellan statens mark och enskild mark i områden där ägarförhållanden tidigare varit oreglerade
Afvittring
afskiljandet af sådan mark som ett redan upptagit hemman antingen besitter utöfver sin rätta rågång, eller har utöfver sitt hemantals behof hvilken mark under namn af Öfverloppsjord är Kronan
tillerkänd. RABENIUS Kam. § 159 (Lärobok i svenska kameral-lagfarenheten.
1-2. Ups. 1825).
|
|
 |
Sammanfattning
Gränsdragningar mellan Kronans skogar och böndernas skogar har i Sverige gjorts i
etapper från sent 1600-tal till tidigt 1900-tal. Mark som inte kunde påvisas vara
ägd av andra tillföll staten.
Kronoöverloppsmarken nyttjades till att tillgodose järnbrukens
växande behov av skogsråvara eller till att främja anläggande av nybyggen.
Sedermera kom även tankarna på att främja kolonisationen av Norrland och skapa bärkraftiga fastigheter som staten kunde uppbära skatt ifrån.
Avvittringen var en lantmäteriförrättning som tillkommit för att skapa gränser mellan Kronans
och byalagens skogar.
Förrättningarna påbörjades under andra halvan av 1600-talet och avslutades i stort först på 1920-talet
(Det finns dock idag, år 2003, områden i Dalarna som ej är färdigavvittrade).
Avvittringens genomförande reglerades genom förordningar som ändrades och ersattes med nya allt eftersom
tiden gick och förhållandena ändrades. Ideerna om skapa enhetliga brukningsenheter inom jordbruket,
Laga skifte och storskifte
som kom igång under mitten av 1700-talet påverkade också avvittringsprocessen.
Statens syn på skogen varierade över tiden från litet kontrollbehov till stort (dito). Utmarksskogens nyttjande
varierade mellan statligt kontrollerad skog och lokalt kontrollerad mark avsedd för livsmedelsproduktion (se tabell).
Genom avvittringen erhöll många hemman i Norrland stora skogsarealer, som då inte kunde användas för annat
än kreatursbete, vedbrand och husbehovsvirke.
För den enskilde bonden var skogen mer eller mindre värdelös. Skog var billig att köpa
och därför begärlig för den som i mitten 1800-talet började med trävaruförsäljning samt ägde kunskap och
hade ekonomiska resurser.
Parareller dras till utvecklingen under de senaste 15 åren, när Domänverket ombildades och bolagiserades,
till dagens situation när staten återigen genom Sveaskog är en stor skogsägare.
|
