Skogspolitiska beslut under tre sekel

 

I tabellen rekapituleras ett antal statliga beslut och edikt som påverkat skogens användning och ägoförhållanden under närmare tre sekel.

 

Tidsperiod Förordning Åtgärd Syfte

1630-1730 1647 & 1664 års skogordning Skogsproduktion för bergsbruket prioriteras före livsmedelsproduktion. 1647 års skogsordning efterlevdes knappast. Statsmakten tar ett hårdare grepp om skogen på utmarken
  1683 års avvittringsförordning Avvittring, Värmland, Gästrikland, Medelpad, delar av Jämtland Bestämma gräns mellan enskild mark och kronomark samt få fram rekognitionsskog för järnhanteringen
1731-1780 1734 års skogsförordning Avvittring Ångermanland Jämtland (delvis) Som tidigare men även att skapa nya skatteobjekt och nyodlingar. Dock förbud mot kolonisation på allmänningar samt krångliga regler för svedjande.
  1743, 1757 Förordning om skattefrihet för torp Uppodling under ordnade former gynnas statlig kontroll
  1751 Lappmarksgränsen dras upp Skydd för samernas rennäring. Väster om gränsen skulle bönderna från kusten inte längre få fiska eller jaga
  1770 Upphävande av vetorätt mot torpetablering på oskiftad byamark Se förordningar 1743 & 1757
1780-1820 1780 års avvittringsstadga
för Västerbotten + Jämtland
Avvittring Västerbotten o Jämtland Arealbegränsningar (som ej följdes) Bestämma gräns mellan enskild mark och kronomark, skapa hemman &, skatteobjekt samt nykolonisation på avvittrad kronomark
  1793 & 1805 års skogsordningar En växande befolkning tvingar statsmakten att släppa greppet över skogsutmarken Livsmedelsproduktion på utmarken gynnas. Nyodlingar tillåts
  1820 års av-
vittringsstadga för Jämtland
Avvittring Västerbotten o Jämtland, Härjedalen. Begränsning av fastigheternas storlekar (som ej följdes) Som tidigare
1821-1864 1823 års riksdagsbeslut
om allmänningar och kronoparker
Gamla regleringar
om utmarkens användning upphävs
Kolonisation prioriteras
  1824 års avvittringsstadga Västernorrland, Kustlandet Västerbotten & Norrbotten Lule lappmark (avbröts 1854) Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark, skapa hemman &, skatteobjekt samt nykolonisation
  1830 Ekarna frisläpps och var ej längre
kronans egendom
Den sista resten av den restriktiva skogspolitiken faller
  1841 års stadga Lappmarken Skydda samernas intressen
  1851 års stadga för Lule lappmark (försöksområde) Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark.
1865-1925 1865 års förordning Staten börjar bygga upp ett nytt statsskogsbruk De avvittrade markerna skulle avsättas som kronoparker för kronan och användas för skogsbruk
  1866 års förordning Odlingsgränsen in-
förs
Bestämma gräns mellan enskild mark, renbetesmark och kronomark. Färdigt i början av 1890-talet. Kronoparker nybildas i Norrland.
  1873 års avvittringsstadga   Bestämma gräns mellan områden som gick att uppodla respektive ej
  1874 års beslut om inköp av mark för skogsodling Södra Sverige Staten avser att säkra tillgång på skog
  1903 Den första skogsvårdslagen Härmed stadgas återväxtskyldighet på enskild skog
  1906 Bolagsförbudslagen Förhindra att sågverken lade under sig allt större skogsarealer i sin hunger på råvara. 1906 stiftades den s.k. bolagsförbudslagen som kraftigt inskränkte företagens möjligheter att förvärva mark från enskilda. (lagen förbjöd bolag och ekonomisk förening att förvärva odlad jord och odlingsbar mark samt stödskog i norrland och Dalarna)
  1925 Avvittringen i lappmarken är genomförd