Avvittringen i lappmarken


Allmänningar

I vissa socknar avsattes en del av hemmanens skogsmark till sockenallmänningar. Särskilt i Norrbottens läns nuvarande lappmarkskommuner där allmänningarna fortfarande finns kvar och hemmansägarna i kommunen är delägare i allmänningen. i norra Dalarna finns också ett antal allmänningar Allmänningarnas skötsel och andelsägarnas rättigheter är noggrant fastställda i lag (Lag (1952:167 om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna) I Norrbotten lanserades ideen av landshövdingen 1873 - 1885, Henrik Adolf Widmark. (son till den tidigare nämnde Per Henrik Widmark). Avkastningen från de bildade allmänningarna skulle användas till att utveckla delägarnas jordbruk. Bakgrunden till Widmarks avvittringspolitik låg i sågverksindustrins kraftiga expansion vid den här tidpunkten. Hans tanke var att genom allmänningar skapa fonder till böndernas enskilda och gemensamma bästa

Exempel från Jokkmokk

På landshövdingens inrådan beslöt bönderna att, genom att avstå 25 procent av det tilldelade skogsanslaget, bilda sockenallmänningen. Uppdelningen av marken gick till så att man först bestämde hur stort skogsanslaget till böndernas hemman skulle bli och sedan genom ett mantal avgöra storleken på ägandet. Mantalet är ett mått på hur många människor marken kunde försörja. Det låg även till grund för den skatt som bönderna skulle betala till staten.