Större delen av de avvittrade skogarna gjordes till s.k. rekognitionsskogar och såldes efter 1811 till bruken. Den industriella revolutionen och de nya politiska idéer som utvecklades i Europa måste ha påverkat avvittringsverket som byggde på grundprinciper från 1500-talet.
Det äldre avvittringsverket
Snabbast gick avvittringsarbetet i Gästrikland där man startat redan före 1683. Omkring 1704 var större delen av landskapet genomgånget. Genom dessa förrättningar blev stora områden kronoallmänningar och möjliga för kronan att disponera över. En del av de avvittrade områdena hade troligen varit sockenallmänningar eller ”byskogar” tidigare, men bönderna blidkades genom löften om att även fortsättningsvis kunna nyttja slåttermarker och bedriva fiske, ”skogen hade ju inget värde i sig”.
Större delen av de avvittrade skogarna gjordes till s.k. rekognitionsskogar och såldes efter 1811 till bruken (mer om detta senare).
I Hälsingland genomfördes förrättningar som ledde till att bruken i Ljusne, Iggesund och Sunnäs fick skogsområden upplåtna under 1680- och 1690-talen.
I Jämtland gjordes en förrättning i syfte att lösgöra kolskog till Ljusnedals kopparverk. Även i Medelpad tillämpades 1683 års förordning under 1720- och 1730-talen.
De orörda skogarna i dåtida Ådalen blev eftertraktade när mellansveriges skogar började tryta. 1742 utfärdades avvittringsinstruktionen för Ångermanland och arbetena kom igång 1752.
Situationen var än värre i Jämtland där lantmäteriarbetena också startade vid samma tid men avslutades efter många uppehåll, ändring av metoder m.m. först 1871.
Många stötestenar…
Avvittringsarbetet stannade upp under 1700-talet och gick närmast i stå. Det fanns många stötestenar:
- det fanns ingen skattegrund att gå efter
- bönderna gjorde allt för att behålla sina av hävd nyttjade stora arealer.
Rekognitionsskog
Allmänning(sskog) som mot rekognitionsavgift upplåtits till ett järnbruk, gruva eller dylikt.
Det står klart att den snabba samhällsutvecklingen (som kom i gång) i samband med den industriella revolutionen och de nya politiska idéer som utvecklades i Europa (t.ex. Liberalismen) måste ha påverkat avvittringsverket som byggde på grundprinciper från 1500-talet.
Myndigheterna tvingades för att fullfölja lagstiftningen att utfärda speciella författningar för varje område, på grund av de stora regionala differenserna, vilket tog tid.
Ideerna om storskifte och laga skifte, det vill säga reformeringen av jordbruket, kom också att inverka. Tanken var ju att ägorna skulle sammanhänga med fastigheten för att bilda rationella enheter.
Avvittringen komplicerades av detta samt den stora ägosplittringen exempelvis i de oskiftade byarna i Jämtland.
Läs mer om:
Bruken i Ångermanland
Laga skifte och Storskifte
