Kyrkans skog

Svenska Kyrkan är Sveriges åttonde största skogsägare. Kyrkan äger ca 390000 hektar produktiv skogsmark, dvs ca 1,7% i Sverige. En skogsfastighet uppfattas inom Kyrkan som en tillgång i stället för en näring.

Kyrkans främsta ekonomiska tillgångar är jord, skog och fonder. Kyrkan äger ca 390 000 hektar produktiv skogsmark vilket innebär ca 1,7 % av all produktiv skogsmark i Sverige. Rågångsmarkeringen är en stiliserad mitra (biskopsmössa) målad på gränsträd eller på stolpar. Svenska kyrkan är Sveriges åttonde största skogsägare och har en stark ställning som den största institutionella ägaren utan skogsindustri.

Olika synsätt på skogen
När det gäller synsättet på skogsförvaltning uppfattas skogsfastigheterna av en del som ett tillgångsslag istället för en näringsverksamhet. När man önskat minska den totala riskexponeringen har man därför föreslagit utförsäljning av skogsfastigheter. Andra menar att ett sådant förslag skadar näringsverksamheten. Skogsförvaltning ses av en del som en verksamhet som påverkas i hög grad av förvaltad volym. Att sälja av skogsmark och försvaga kyrkans ställning som skogsägare för att sänka sin riskexponering gentemot skog, utan att se till andra möjligheter att höja kapitaleffektiviteten, har skapat spänningar mellan kyrkans olika nivåer.

Vad tycker svensken?
Svenska kyrkan lät göra en SIFO-undersökning som i november 2006. Kyrkan ska inte äga industrier. Däremot finns det större acceptans för att kyrkan äger skog och jord eller aktier. Det framgår av undersökningen. Den ingår i en ny utredning om förvaltning av skog, jord och fonder, de så kallade prästlönetillgångarna, som finns i stiften, och hur de ska förvaltas på ett effektivt sätt. Prästlönetillgångar kallas den egendom som ofta redan på medeltiden donerades till kyrkan. Även om svenska folket enligt undersökningen inte avvisar att kyrkan ska sträva efter hög avkastning, så anser de inte att kyrkan ska ta stora ekonomiska risker i förvaltningen. Det är okej, tycker svenska folket, att kyrkan samlar på hög under goda år så att man kan bedriva församlingsverksamhet under sämre år. Enligt undersökningen finns det höga förväntningar på hur kyrkan sköter sin förvaltning. Svenska folket anser att det ska ställas högre krav på Svenska kyrkan än på andra finansiella aktörer när det handlar om etik, miljöhänsyn och socialt ansvar för anställda. Detta torde även kunna inverka på kyrkans handlingsfrihet vad gäller nyttjandet av skogskapitalet (författarens kommentar). Ett något annorlunda synsätt ger en stiftsjägmästare uttryck för:

  • Realisera en del av skogskapitalet innan skattebefrielsen upphör.
  • Bolagisera näringsverksamheten för att kunna fondera kapitalet.
  • Använd skogsverksamheten som en hävstång för att skapa en bra riskspridning i fondkapitalet.