Efter reformationen

Efter Reformationen

Gustav Vasa konfiskerade kyrkomarken för kronans räkning och såg till att kyrkan nästan helt försvann som jordägare. Eftersom Skåne, Halland och Blekinge var danskt på den tiden äger kyrkan fortfarande förhållandevis mer mark i södra Sverige än i Mellansverige.

Västerås riksdag 1527
Under reformationen på 1500-talet bröt Svenska kyrkan med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet. Gustav Vasa passade nu på att konfiskera kyrkomarken för kronans räkning, och såg till att kyrkan nästan helt försvann som jordägare. Eftersom Skåne, Halland och Blekinge var danskt på den tiden äger kyrkan fortfarande förhållandevis mer mark där än i övriga landet. I Danmark genomfördes 1536 en process liknande den svenska. Den var dock inte alls lika omfattande som den svenska. Kyrkan fick behålla betydligt mer mark där. Det finns alltså en historisk förklaring till att kyrkan har större landområden i södra Sverige än i t.ex Mellansverige. Gustav Vasa kom inte åt dessa områden. I Sverige ingick Finland som rikets östra rikshalva och där bildades under sent 1100-tal Åbo stift. Under reformationen avdelade Gustav Vasa de östra delarna som bildade Viborgs stift 1554.

Allt detta förlorades under 1808-09 års krig då Ryssland tog över Finland. På 1600-talet, under Karl Xl:s tid, upplät staten en del mark till ”kaplansbol”. I dag skulle vi kalla dem komministerboställen.
Mycket mark har också donerats till kyrkan av enskilda personer.

Stormaktstiden
Ställningen konsoliderades något under stormaktiden under det sena 1600-talet och det tidiga 1700-talet.