Vad är tjära och hur tillverkas den?

I en tall finns många olika lättflytande hartssyror som strömmar i "blodådrorna". Då tallen sågas av bildas det en ansamling av hartssyror i stubben och den del som finns under jorden. Tjärbränning sker med begränsad tillgång till luft och hartssyrorna "kokas" då ut ur veden. Samtidigt sker en kemisk reaktion då de övergår till en något mer trögflytande vätska, tjära, som sedan kommer ner i tjärrännan.

Vad är tjära?
I en tall finns många olika hartssyror, som alla är lättflytande, och strömmar i tallens "blodådror". Då en tall sågas av kan inte denna strömning fortsätta, utan det sker en ansamling av hartssyror i stubben och den del som finns under jorden.

Eftersom ytveden och de små rötterna innehåller ganska lite skydd (hartssyror) mot röta, kommer dessa att efter mellan 15 och 30 år till stor del ha ruttnat bort. Detta gör det betydligt lättare att bryta upp stubbarna, samt att sortera bort ytveden. Det är då dags att ta stubbarna, samt såga, klyva och torka dem.

Man vet fortfarande inte varför hartssyrorna samlas just i stubbarna. En teori är att det är någon slags skyddsmekanism hos trädet. Samma sak sker nämligen om en tall skadas av törskatesvamp, "tjärgadd". Hartssyror samlas då vid den skadade delen. Dessa går utmärkt att använda till tjärved.

Man kan även själv skada tallen genom att barka av den upp till några meter från markytan, utom en smal vertikal remsa, som vetter mot norr, den s k livranden. Denna metod att få tjärved, "katning", användes förr, men metoden är sällsynt idag.

Man bör observera att om man sårar träd på detta sätt, räknas det enligt Skogsvårdslagen (§29) som skadade träd i likhet med träd som skadats genom storm, snöbrott, brand eller på annat sätt.Då ska den volym skadade träd som överstiger 5 m3sk utforslas eller göras otjänlig som yngelmaterial för märgborra, sextandade eller åttatandade barkborrar före de tidpunkter som anges under rubriken " Virkeslagring"
(Källa: Bengt Fredriksson, Skogsstyrelsen, 2011-05-31)

Man får alltså inte kata mer än så många träd att totalvolymen katade träd/hektar ej överstiger 5 m3sk. Och då får det inte heller i beståndet finnas andra träd som skadats på annat sätt för i så fall tvingas man vidta åtgärder enligt § 29. Det går även att utvinna tjära ur gran, men utbytet blir inte lika stort. Rent kemiskt är dock tjära från tall och kåda från gran samma sak.

Hur går det till?
Själva bränningen av tjära försiggår under begränsat lufttillträde. I annat fall skulle tjärdalen brinna upp. Vid den hetta som uppstår "kokas", hartssyrorna ut ur veden.

Samtidigt sker en kemisk reaktion, och det lättflytande hartssyrorna övergår till en något mer trögflytande vätska, tjära, som så småningom kommer ner i tjärrännan. För stor hetta på tjärdalen medför att den kemiska reaktionen går för långt, och tjäran blir seg och beckartad. För liten hetta gör att hartssyrorna hinner avdunsta, och utbytet tjära blir mindre.

Eftersom förbränningen alltså sker med begränsat lufttillträde, s k torrdestillation, brinner inte all tjärved upp utan bildar kol. I en tjärdal blir utbytet träkol ca 15 procent och utbytet tjära 4 - 5 procent av vedens volym.

Tänk på att fråga markägaren innan Du tar stubbar och torv. Fråga även markägaren innan Du bestämmer platsen för tjärdalen. Du måste också anmäla till brandkåren då Du skall tända tjärdalen. Om det är svårt att få farveden helt tät kan man lägga på ett lager näver. Ovanpå farveden (nävret) läggs så lerblandad jord, som trampas till så att hela botten blir helt tät.