Hållbart skogsbruk

Hållbart skogsbruk

Hållbart skogsbruk - att balansera olika krav på skogen

Hållbart skogsbruk är ett skogsbruk som är i linje med de internationella principerna för hållbar utveckling. Det innebär ett skogsbruk som både är långsiktigt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart.  

Det är mycket skogen ska ge oss. Som samhälle vill vi använda naturresursen skog för att ge människor välfärd, men vi vill också bevara skogens växt- och djurliv, dess mark och vatten, rekreationsvärden och vårt kulturarv. Att bruka skogen hållbart är därför en uppgift som ställer krav.

I Sverige har skogen använts till olika saker i långliga tider. Under 1600-talet ökade bergsnäringens behov av virke för träkolsframställning. Och med skogsindustrins framväxt under 1800-talet ökade behovet av virke dramatiskt. Det här innebar att skogen vid början av det förra seklet var rätt så hårt åtgången i delar av landet. Därför infördes plikten att återbeskoga efter avverkning med 1903 års skogspolitik och skogsvårdslag. Med detta och långsiktig skötsel har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 80 procent sedan 1920-talet.  

Idag står samhället och skogsbruket inför utmaningar som är globala till sin karaktär. Som anpassning till klimatförändringar, urbanisering och förändrade ekonomiska mönster. Samtidigt kan skogen vara en del av lösningen på dessa utmaningar. Den förnybara skogsråvaran kan ersätta fossil råvara som olja för energi och för en mängd olika produkter och hjälpa oss att ställa om till ett fossilfritt och kretsloppsbaserat samhälle. Med trä som material kan vi bygga hållbart och klimatsmart. Skogen kan ge människor möjlighet att fortsätta att bo och verka på landsbygden och bidra till landets ekonomi. 

Läs mer om klimatet & skogen här på SkogsSverige

Och vad betyder det här för brukandet av skogen? Det betyder att det är en pågående utmaning att balansera en hög produktion av förnybar skogsråvara med skydd av biologisk mångfald, mark och vatten, kulturmiljöer och andra ekosystemtjänster som vi som samhälle behöver och vill ha av skogen. 

 
 

Miljöhänsyn ska tas vid alla åtgärder i skogsbruket

Sedan dryga 20 år tillbaka ställer skogsvårdslagen krav på att skogsbruket ska ta miljöhänsyn. Målen för miljöarbetet i skogen är att bevara biologisk mångfald, god vattenkvalitet och skogens kulturarv samt värna skogens sociala värden.

Olika länder har olika modeller för miljöarbetet i skogsbruket. En del länder väljer att skydda stora arealer skogsmark medan ett intensivt skogsbruk kan bedrivas på resterande mark. I Sverige tillämpar vi en modell där vi bedriver skogsbruk på en stor andel av skogsmarken men där miljöhänsyn å andra sidan måste tas vid alla skogsbruksåtgärder på all skogsmark. Det kompletteras med anpassad skötsel och formellt skydd av skog med speciella värden. Modellen för miljöarbete i det svenska skogsbruket kan schematiskt illustreras som en pyramid där basen alltså är denna s.k. generella hänsyn. 

Den svenska modellen

Generell miljöhänsyn
I praktiken kan den generella hänsynen  t.ex. innebära att det vid åtgärder som gallring eller föryngringsavverkning lämnas död ved kvar skogen för att gynna insekter och lavar. Lövträd som är särskilt viktiga för vissa arter sparas och träd som har speciella naturvärden, så kallade naturvärdesträd, lämnas kvar för att så småningom dö och brytas ner på sin plats i skogen. Ridåer av träd och buskar, så kallade skyddszoner, lämnas invid sjöar och vattendrag för att skydda vattenkvalitet och vattenlevande växt- och djurarter. 

Läs mer om miljöhänsyn på hygget här på SkogsSverige

Se illustration av olika typer av generell hänsyn i samband med avverkning (skyddadskog.se)

Anpassade skötselmetoder - förstärkt miljöhänsyn
I skog som har särskilda naturvärden eller är speciellt viktig för friluftsliv eller andra värden tillämpas anpassade skötselmetoder. Det kan t.ex. handla om att hålla marker öppna för att bevara ett biologiskt kulturarv. Eller att inte kalavverka i skog som är viktig för friluftsliv utan där tillämpa någon form av hyggesfri metod.  

Formellt skydd av särskilt värdefull skogsmark
I toppen på pyramiden finns den areal skog som bedöms ha så speciella värden att den skyddas formellt som t.ex. nationalpark, naturreservat eller biotopskydd.

Läs mer om skydd av skogsmark här på SkogsSverige 

Utöver detta väljer många skogsägare att certifiera sitt skogsbruk enligt något (eller bägge) av de certifieringssystem som tillämpas i Sverige, FSC och PEFC. De företag som certifierar sitt skogsbruk ska i vissa avseenden ta mer omfattande naturhänsyn än vad lagen kräver. 

Läs mer om certifiering av skogsbruk här på SkogsSverige

 
 

Två olika sätt att bruka skogen 

Idag pratar man om två huvudsakliga skogsbrukssätt, eller skogsskötselsystem: trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk. Trakthyggesbruket arbetar med likåldriga bestånd som avverkas vid ett och samma tillfälle med påföljande nyplantering (eller självsådd med hjälp av fröträd) medan hyggesfritt skogsbruk arbetar med olikåldriga bestånd som brukas utan kalavverkning, eller hyggen. Trakthyggesbruket är det helt dominerande skogsbrukssättet i Sverige sedan 1950-talet men intresset för alternativa skogsbruksmetoder har ökat på senare tid. Forskning pågår också till exempel vid SLU för att öka kunskaperna om alternativa metoder och deras effekter. Skogsvårdslagens krav gäller oavsett vilket skogsbrukssätt en skogsägare väljer att använda.

Läs mer:

Om trakthyggesbruk här på SkogsSverige

Om miljöhänsyn på hygget här på SkogsSverige

Om hyggesfritt skogsbruk här på SkogsSverige

 

Läs ännu mer om skötsel av skog:
Skogsstyrelsens sidor "Sköta skog"
Skogskunskap är ett kunskapssystem om hur man sköter och brukar sin skog (SkogForsk, m.fl.) (tidigare Kunskap Direkt)
Fördjupade kunskaper om skogsskötsel hittar du i "Skogsskötselserien" (Skogsstyrelsen)