Skogsgödslingens ekonomi
Oftast blir den extra virkesmängd som produceras genom en gödsling med normalgivan 150 kg kväve per hektar ca 15 kubikmeter (m3sk) per hektar på ca 8 år. Under en omloppstid kan ett bestånd gödslas 2-4 gånger. Med förutsättningen att gödslingseffekten får ebba ut mellan omgödslingarna ger varje gödslingstillfälle ungefär lika stor tillväxtökning.
Forskningsinstitutet SkogForsk har studerat ungefär 1000 provytor med olika gödslingsbehandlingar. Resultaten från ytorna har kunnat bearbetas så att så kallade prognosfunktioner erhållits. Med funktionerna kan man beräkna hur tillväxten kan komma att påverkas av en gödsling i ett visst bestånd. Gödslingens tillväxthöjande effekt medför att en större mängd virke kan avverkas jämfört med om ingen gödsling gjorts. Det ekonomiska värdet av denna extra virkesvolym beror främst på virkesvärdet, dvs priset per kubikmeter. Detta värde brukar kallas gödslingens volymeffekt. Genom att gödslingen leder till grövre träd, ökar dock värdet per kubikmeter ytterligare, vilket kallas dimensionseffekten. Kostnaden för gödslingen består av gödsel-, transport- och spridningskostnad. Ett typiskt exempel på en ekonomisk kalkyl kan se ut så här: Intäkt: Volymeffekt 17 m3sk x 300 kr =5100 kr/ha Dimensionseffekt 1 000 kr/ha Totalt 6 100 kr/ha Kostnad (150 kg N/ha) 2 300 kr/ha Netto 3 800 kr/ha
Antag att gödslingen utförs 8 år före avverkningen. Då motsvarar ovanstående siffror en realränta på 13% på den satsade gödslingskostnaden. En normal gödsling i ett bestånd med god virkeskvalitet leder till ökad tillväxt av den yttersta, dvs kvistfria, delen av stammen. Därmed bidrar gödslingen dessutom till något högre genomsnittlig virkeskvalitet.
Med verktyget Gödslingskalkyl kan du räkna ut tillväxteffekter och lönsamhet av en gödsling.