Skogsbrand

Skogen brinner med jämna mellanrum

En till två gånger per decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. Senast skedde det sommaren 2014 i Västmanland i den ojämförligt största skogsbranden i Sverige i modern tid. Närmare 14 000 hektar hann eldhärjas innan branden var helt släckt. En skogsbrand behöver inte ha denna omfattning för att medföra stora påfrestningar på boende och på de skogsägare som drabbas. Förutom de uppenbara säkerhetsriskerna går ekonomiska värden förlorade och det är svårt att få avsättning för det brandskadade virket. Det är ett farligt arbete att röja upp i den branddrabbade skogen och det kostar också mycket pengar.  

I genomsnitt inträffar mellan 3 000 till 4 000 bränder i skog och mark i Sverige varje år. Omfattningen av bränderna varierar stort. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är mänsklig aktivitet den vanligaste kända orsaken till skogs- eller markbränder i nutid. Det kan vara eld som sprider sig efter gräseldning eller lägereldar, barns lek med eld eller gnistor från tåg och maskiner. Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogbränder. För drygt en tredjedel av bränderna är orsaken okänd. 

I ett internationellt perspektiv är dock problemen med bränder relativt små i Sverige. I till exempel Nordamerika, Ryssland, Australien och i Medelhavsområdet har man betydligt allvarligare problem med stora och svårbekämpade bränder i skog och buskvegetation. I Skandinavien är det sällsynt att skogsbränder blir så intensiva att träden dör helt. Vanligast är lågintensiva markbränder som efterlämnar levande träd och där markens biologiska liv förblir intakt.  

 

Arbete för att förebygga skogsbränder 

Vädret påverkar brandrisken i skog och mark. De flesta och svåraste skogsbränderna inträffar vid stor torka. Brandriskprognoser är ett hjälpmedel för att följa brandrisken och förebygga skogsbränder. Här hittar du mer information om brandförebyggande arbete:

Information om risker för skogs- och gräsbrand från MSB:s och SMHI:s informationssystem. 

"Brandrisk skog och mark"

Läs mer om hur skogsbrand kan förebyggas vid arbete i skogen och annan information om skogsbrand hos MSB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

Hur ska du som privatperson göra för att elda säkert?  Läs i broschyren "Eldning och allemansrätt".

”Eldning och allemansrätt” (på dinsakerhet.se)

SLU arbetar med kompetensutveckling om brand och bränning i skogsmark.

SLU:s kompetensutvecklingsprojekt om brand och bränning

Skogsbrandskyddsfrågorna är viktiga inom EU-samarbetet. The EU European Forest Fire Information System (EFFIS) är EU:s gemensamma system för övervakning av skogsbränder och förebyggande arbete. 

EFFIS

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) tillhandahåller data över skogsbränder på global nivå.

Global Fire Information Management System (GFIMS)

Vilka rutiner finns det när det bryter ut en stor skogsbrand? Anders Granström forskar i brandekologi på SLU. Här berättar han om släckningsarbetet efter den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 och hur skogen påverkades av branden. Inspelat den 5 mars 2015 på SLU.  

Föreläsning om erfarenheter av skogsbranden i Västmanland 2014

 

Brand är en nödvändig störning för många av skogens arter

Även om samhället idag vill bekämpa skogsbränder av säkerhetsmässiga och ekonomiska skäl så är brand ett naturligt inslag i många skogsekosystem. Hela det boreala barrskogsområdet som sträcker runt norra halvklotet har formats av den naturliga störning som en skogsbrand är och många av skogens arter är anpassade till brand. Tallen har som exempel större chans att klara en brand än andra trädslag genom sin tjocka bark och höga krona. Ett hundratal av landets arter, främst insekter och svampar, är direkt beroende av att skogen brinner med jämna mellanrum för sin existens. Vissa lavar kan till exempel bara leva på bränd ved. Andra arter är troligen beroende av brandens verkan på sikt. Ett antal arter bedöms som hotade eller försvunna på grund av uteblivna bränder.

I Sverige var hårda skogsbränder mycket vanliga för ett par hundra år sedan, framförallt i Norrlands inland. För 150 år sedan brann ungefär 1 procent av skogsarealen i Sverige varje år. Under hela 1900-talet har skogsbränder aktivt bekämpats och det missgynnar förstås de arter som är brandberoende. Under tidigare decennier var hyggesbränning visserligen en vanlig föryngringsmetod i skogsbruket vilket ändå gynnade många brandberoende arter.

 

Planerad brand som naturvårdande skötselåtgärd

Under senare tid har bränning blivit ett redskap för naturvårdsarbetet både inom skogsbruket och inom skötseln av naturreservat. Så kallad naturvårdsbränning är en planerad brand inom ett avgränsat område som syftar till att gynna höga naturvärden. Inom miljöcertifiering av skogsbruk finns också krav på naturvårdsbränning. Större skogsägare (med skogsareal över 5000 hektar) som är certifierade enligt FSC eller PEFC ska bränna en viss areal varje år som en naturvårdande skötselåtgärd på mark som är lämpad för det.  

Läs mer:
”Naturvårdsbränning – svar på vanliga frågor” (Broschyr från Naturvårdsverket)
Vad händer i skogen efter en brand (Naturvårdsverket)

 

Några större skogsbränder i modern tid

Branden i Västmanland, 2014
Strax efter lunch den 31 juli 2014 fick SOS Alarm ett samtal om en skogsbrand nordost om Seglingsberg i Surahammars kommun. Branden uppstod i samband med markberedning efter en längre tids torka. Elden spred sig snabbt i de torra markerna. Officiellt avslutades släckningsarbetet den 11 september. Då hade runt 14 000 hektar eldhärjats. 
Information från Länsstyrelsen i Västmanland om branden
Information från Skogsstyrelsen om branden 

Bodträskfors i Bodens kommun, Norrbotten, 2006
Klockan 06.05 den 11 augusti 2006 fick Räddningstjänsten i Boden ett larm om skogsbrand i Bodträskfors. Branden pågick i fyra veckor. Under denna tid hann 2500 kubikmeter virke huggas ut längs 1,6 mil brandgator. När elden var släckt hade en yta på 1900 hektar brunnit. 
Läs mer om branden i Bodträskforsk i rapport från Bodens kommun

Tyresta nationalpark i Stockholms län, 1999
Den 1 augusti 1999 utbröt en brand i Tyresta nationalpark och naturreservat söder om Stockholm. Denna brand kom att drastiskt förändra landskapet och växt- och djurlivet. Närmare tio procent, eller cirka 450 hektar, av den skyddade skogen i nationalparken och naturreservatet brann i en mycket intensiv och svårsläckt brand. 
Läs mer på www.tyresta.se

Östersund, juni 1997 
En tågbromsning orsakade en skogsbrand utmed järnvägsspåret vid Lit där 1 000 hektar eldhärjades.

Trollhättan, juli 1994
Anlagd brand på mosse vid Koberg. Släckningsarbetet tog flera veckor och kostade cirka tio miljoner kronor.

Gotland, juli 1992 
Skogsbrand vid fornborgen Torsburgen som spred sig över 2 200 hektar.

Källor: 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), www.msb.se 
SMHI, ”Brandrisk”, Fakatblad nr 14, maj 2003
”Naturliga skogsbränder i Sverige – spatiala mönster och samband med markens uttorkning”, Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:15
Johannesson, H. & Dahlberg, A. ”Färska brandfält ett måste för brandskiktdynan – och över åttio andra skogsarter”, FaktaSkog, nr 2, 2001.
​Wikars, L-O. 2004. ”Branberoende insekter – respons på tio års naturvårdsbränningar”, Flora & Fauna 99 (2):28-34